Frankrikes anfall mot Bryssel 1695
|
| På Wikipedia finns en artikel om Pfalziska tronföljdskriget. |
I medlertijd hafwer Fältmarskalken Villeroy fått ordres at bombardera Brussell, men doch för ut at insända en Adelsman, at låta gifwa Cuhrfurstinnan aff Beyern sådant tilkänna, på det hon måtte i tijd begifwa sig sig utur Staden.
I 2 dagar hafwer man intet hafft någon Post eller breff ifrån Brussell, hwilken stad i förledne Lögerdags är blefwen bombarderad , och är nedre Staden alldeles ruinerad ; Konungen war där ifrån affreester åt Lägret för Namur igen, och Cuhrfursten aff Beyern igen till armeen wid Brussell; och säges at Hertigen aff Villeroy skal wara sinnad til at och så beskiuta Staden på andre sijdan.
I dag bittijda kom en Express ifrån Brussel med tijdender at Fältmarskalken Villeroy samma Stad i Lögerdags Natt bombarderat, och ruinerat Fiskare-Torget, Råd- och Brödhuuset på Torget, St. Niclas Kyrkian, Wågen, Korn och Ost-Torget, Wälske Torget, den store Carmeliter Kyrckian, och hela platzen ifrån Flamiske till Anderlachiske Porten. Fölliande Natten hade han kullkastat St. Mariae bijstånd, Klädes Kiöpman-Gatan, Magdalene-Klostret, Nygatan, Kantesteen, Hintersteens Porten, Cartheuserne och sedan hela Tracten in til Halliske Porten, Wed-Torget Printzens aff Chemais och Kongl. Controlleurens Huus. 2 Huus hwaruti Kruut warit, äre sprungne, som satt 4 Clöster i brand. Cuhrfurstinnan aff Beyern hafwer retirerat sig på Grefwens aff Uxsels Lusthuus, hwarest hon fått Missfall och födt en Printz aff 7 Månader.
|
Den Bombardering, som wij uthstått ifrån Lögerdags affton til Måndags Middagen haar uppfyllt heela Staden med Skräck och Räddhoga ; och hafwer sigh på fölliande sätt tildragit : Fältmarskalken Villeroy, som den 30 Julii upbröt med sin Armee ifrån Enguien, marcherade till Halle och satte sig den 1 hujus wid Anderlecht utbredandes sitt Campement til Dielbeck. Effter middagen kom han med sine Generals Personer, hwilke convoyerades aff 2 Esquadroner, till at recognoscera Staden, och begynte Fransoserne widh sammen tijd at arbeta på en Batterie aff 6 Stycken, hwilken de och så till Afftonen färdig giorde, så at dhe begynte der ifrån at beskiuta Posten aff Qwarnen wid Curgem, som ligger straxt utmed Byn Anderlecht, sampt det Retrenchementet, som man förfärdigat på högden, där Lazaretet står. Hwilke Poster de sedan om Mid natz tijd attaquerade och obligerade wårt Folk, som där låg, at wijka, upkastade sedan twenne Batterier wid Maulebeckz Kyrkiogård ett Musqweteskått långi ifrån wår Contracherpe hwarupå de arbetade heela dagen, då wåre Stycken fuller på dem löstes, men giorde doch föga skada. I medlertijd giorde wij uti Staden anstallt til at släckia Bomberne, och gingo någre Regimenter aff Printz Vaudemontz Infanterie, som stod på andra sijdan om Staden, uti wår Contrascherpe. Sedan Konungen aff Engelland war den 2 hujus tilbakars kommen åt Lägret för Namurske Castellet, kom Cuhrfursten den 3 emot Middagen hijt igen, gick på alla posterna och och utdeelte nödige ordres. Klåckan halff 7 om afftonen giorde Fransoserne begynnelse medh Bombernes inkastande, och inskiutande med glödande Kuhlor, kastandes intet mindre än 25 a 30 Bomber tillijka ; hwar med de satte Eld på åtskillige ställen i staden ; och warade detta continuerligen til Måndags Middagen Kl. 11. St. Niclas Kyrckian, Wår Fruus Kyrckia, Carmeliternas, Recollecternes, Dominicanernes, Pœnitenternes och Brigittinernes Kyrkior och Klöster, St. Mariæ bijstånds, och St. Jans Kyrckian, Konungshuuset på Torget, det lille och store slachtaretorget, och alle huusen kring stoore Torget, sampt månge Gatur äre öfwer ända kastade ; hwar igenom en stoor hoop Folk, som för 3 dagar wore förmögne och rijke, äre råkade i Fattigdom oc måste liggia under bara Himmelen ; och skattas den skadan, som är giord, på några Millioner.
Den olyckan, som denne staden haft är större, än man sig inbillat hafwer, och räknas öfwer 3000 Huus, som aff Bomberne äre ruinerade, och 12 eller 13 Kyrkior, som äre kullkastade.