Hoppa till innehållet

Geyser/Snödroppen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Vårrop
Geyser
av Harald Jacobson

Snödroppen
Den brutna grenen  →


[ 25 ]

Snödroppen.

Knappt kälen lossna hunnit,
när du går opp.
Och drifvan ej förrunnit,
när du bär knopp.

Fast gråa moln sig skocka
i nordanspår,
står käck din hvita klocka
och ringer vår.

Att höra lärkan klinga
du fåfängt lyss.
Din fjäril är en flinga
och kall hans kyss.

Och inga finkar drilla
i löfvadt bo.
Dock intet kan förvilla
din ljusa tro...

Når solen fängslet bräckte
omkring din stam
och hennes glöd dig väckte,
du strax sköt fram.

[ 26 ]

Du kände safven svalla —
och tvekan dog.
Du kände himlen kalla —
och det var nog.

Ett bud i tider tunga
om vår du gaf.
Och lärkor skola sjunga
omkring din graf.