Geyser/Sverige till Finland
| ← Vår gamla fana |
|
Adolf Hedin → |
Sverige till Finland.
När min flagg i färger klara
steg med morgonsolen opp,
du ej dröjde med att svara,
ty din rena flög i topp.
Båda friats från det röda,
som vår styrka fått föröda.
Och den blodigt mörka våden
har du djärft ur fanan ryckt,
och den lömska härskarnåden
med gendarmen drefs på flykt.
I den käckaste attacken
slet du piskan från kosacken.
O, jag minns den hemska dagen,
då den glupske örnen slog
sina klor i finska lagen
och mot öster drog och drog.
Men du höll den fast i hörnen.
Den, som släppa fick, var — örnen.
Phœnix lik, han nu har vånda
i en eld, af honom tänd.
Men han skall ur askan stånda,
med hvar klo mot våldet spänd.
Dig skall vingen öfverskygga
och din rätt och frihet trygga.
Vi, som blödt på samma slätter,
brutit samma mörkers tvång —
vi, som drömt i samma nätter
och som mötts i samma sång —
vi må åter framåt tåga
och vårt lif för ljuset våga!
Ser jag skum på blåa vågen,
från din flagg jag hälsning har —
ser du solsken, då i hågen
lyse fram mitt folks standar!
Böljefriska fanan frälsar.
Gulblå flagg den hvitblå hälsar..