Hoppa till innehållet

Gotlands konsthistoria/Hangvar

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Elinghem
Gotlands konsthistoria
av Carl Georg Brunius

Hangvar
Hall  →
På Wikipedia finns en artikel om Hangvar kyrka.


[ 49 ]

Hangvar.

Denna kyrka, belägen ½ mil i nordost från Elinghem uti en bergig trakt och å en ansenlig höjd, utgöres af ett aflångfyrkantigt skepp och ett fyrkantigt kor samt ett fyrkantigt torn i vester. Hela byggnaden är uppförd af huggen och tuktad kalksten.

Skeppet, som invändigt håller i söder och norr 23.2 samt i vester och öster 29.5, saknar socklar. En midtkolonn i skeppet uppbär fyra korshvalf utan skiljebågar. Grundstenen är låg och lodrät. Basen består af en plint och derpå en föga bukig rundning. Dithörande skyddsblad ha likhet med hufvuden. Öfverst ses en större och en mindre ring. Kapitalet är nära likadant som basen, men det har omvänd ställning. Skaftets omkrets utgör 7.5.5. Korshvalfven ha halfrunda och vågräta kappor, hvilka uppgå från hålkälade dynstenar på midten af sido- och gafvelmurarna.

Å södra sidomuren nära vestra ändan är en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida två kolonner emellan murhörn. Derinnanför stå poster på temligen hög tröskel. Grundstenarne äro skråkantiga. Baserne och kapilälerne äro hålkälade, de förre med släta ytor, men de sednare med tunna blad. Kransarne äro rundstafviga och hålkälade. På kolonnerna och murhörnen uppstå skarpkantiga och lågspetsiga bågar. Midt öfver den yttersta bågen utskjuter ett krönt hufvud ur sidomuren. Posterne uppbära ett lågspetsigt dörrfält med två halfva och två hela blad samt små [ 50 ]rullika knoppar. Portalen består af slipad kalksten. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.

I östra hvalfafdelningen åt söder finnes ett utvidgadt fönster med jerngaller. Triumfbågen, som är åt skeppet tvåsprångig och åt koret enkel, har lågspetsig betäckning med hålkälade och rundstafviga dynstenar.

Koret, hvars inre sträckning i söder och norr utgör 17.5 samt i vester och öster 19.0, saknar liksom skeppet socklar. Ett rundbågigt korshvalf med föga uppåtgående kappor bildar korets betäckning.

Å södra sidomuren nära vestra ändan är en ingång. Yttre omfattningen har å hvarje sida två murhörn, som utan socklar och kransar uppbära rätvinkliga rundbågar. På smala och tunna poster, hvilka stå på vanlig tröskel, hvilar ett dörrfält med tvenne stickbågiga inskärningar och deremellan en halfrund knopp. Portalen är oslipad. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig.

Å södra sidomuren närmare östra ändan märkes ett litet stickbågigt fönster, hvilket både ut- och invändigt har sneda smygar, som äro helt grunda till det vttre, men ganska djupa till det inre. Å altarväggen finnes ett likadant fönster. Begge dessa fönster, hvilkas bröstningar äro höga, ha, såsom det tyckes, invändigt haft lågrakspetsiga betäckningar. I den södra sidomuren nära östra ändan märkes ett litet trekantigt och i den norra nära vestra ändan ett rakslutet väggskåp. Nära östra ändan af norra sidomuren ses en nyuppbruten ingång till en illa byggd sakristia.

I tornet, som har skråkantiga socklar, finnas tre afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen, hvilken invändigt sträcker sig i söder och norr 20.7 samt [ 51 ]i vester och öster 24.4, uppbär ett korshvalf, hvars kappor äro lågspetsiga samt raka och uppåtgående. En ingång på midten af vestra sidomuren har å hvarje sida två murhörn med skråkantiga socklar och likadana kransar. Derinom stå poster på vanlig tröskel. Murhörnen och posterne uppbära skarpkantiga rundbågar. Portalen är oslipad. Inre omfattningen har sneda smygar och lågrakspetsig betäckning. Å norra sidomuren är ett stort illa uppbrutet fönster med karm poster och bågar af trä samt jerngaller. Tornbågen är lågspetsig eller nära rundbågig utan vederlagskransar.

I södra sidomuren nära östra ändan inleder en raksluten ingång till en trappa, hvilken uppleder genom densamma och derur vrider sig inuti vestra sidomuren, hvarifrån en likadan ingång inför på ett bjelklag, som ligger några fot öfver första afdelningens takhvalf. Der finnes åt vester en större glugg, hvilken ut- och invändigt har rätvinkliga smygar och rak betäckning. Åt öster märkes en stor högspetsig hjelpbåge.

En stege uppgår till tredje aldelningen, som å hvarje sida har två gluggar. En smärt midtkolonn med hålkäladt kapitäl uppbär i hvarje glugg tvenne små lågspetsiga bågar. De yttre omfattningarne äro rätvinkliga och lågspetsiga, men de inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. En kolonn å södra och en å norra sidan har blifvit ersatt med ett trästycke, men de öfriga äro i behåll. Tornet uppbär en hög spira, hvilken öfvergår från fyrkant till åttkant.

Ett muradt altarbord har en hålkälad skifva af slipad kalksten. Derå står en dålig altarprydnad, som är utförd i sednare barockstil och innehåller å midten en klen oljemålning, hvilken föreställer nattvarden.

[ 52 ]I kyrkan finnes en rund och kalklik dopfunt af kalksten. Foten är hålkälad. Mellanstycket, som uppåt afsmalnar och afslutas med en ring, prydes med långa smala och nedåtlutande blad. Skålen, hvilken är nära halfklotformig, har sexton stora upprättstående blad och öfverst kring kanten en hålkäl. Dopfuntens hela höjd utgör 5.7 och skålens yttre tvärmått 2.7.

Det är af mycket intresse att uti en förteckning från medeltiden finna, det kyrkan blifvit 1218 uppförd[1]. Detta årtal synes oss vara ganska troligt; ty hela byggnaden är hållen i rundbågsstil med svag öfvergång till spetsbågsstil.



  1. Script. Rer. Dan. T. VIII. P. 313.