Gud sina barn med vishet leder

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gud sina barn med vishet leder
av Olof Kolmodin
Nr 361 i Svenska Missionsförbundets Sångbok 1889. Sjungs till en melodi nedtecknad i Hamburgs koralbok 1690. På Wikipedia finns en artikel om Olof Kolmodin.


1.
Gud sina barn med vishet leder;
Han skiftar glädje och besvär.
Ett barn, som får allt, hvad det beder,
Sin egen ofärd snart begär.
Lär då en gång att döma rätt
Om denne faderns delningssätt!

2.
Om alla skatter vi förlore,
Så blir dock Jesus hos oss kvar;
Om ingen vän i världen vore,
En vän i Jesus jag dock har.
Den sig åt honom anförtror,
Af lyckans skiften ej beror.

3.
Så falle då på våra kinder
Ej mera någon tröstlös tår!
Vår nöd med Jesus oss förbinder,
Vi äro hans, och han är vår.
Han våra sorger skall till slut
Likt våra synder plåna ut.