Gudarna

Ur diktsamlingen Moln utgiven 1922.

Gudarnas vagnar,
skaka ej molnen,
de glida tysta
fram som strålar.
Gudarnas steg äro
svårhörda
som gräsets knappt
förnumna sus.

Varsamt, varsamt
följ du de stigar,
som dofta av deras
läkande närhet.
Ropa ej namn!
De fly, de lämna dig
ordfylld
i en tom värld.