Gustaf Wasa

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Wasa
av Johan Henric Kellgren
På Wikipedia finns en artikel om Gustaf Wasa (opera).


Personerne

GUSTAF ERICSSON WASA Svensk Riddersman utkorad till Riksföreståndare på Riksdagen i Wadstena
CHRISTIERN II med tillnamnet Tyrann Konung i Danne mark och Norrige våldskräktare af Svenska Thronen
SEVERIN NORRBY Stor Amiral i Dannemark
CHRISTINA GYLLENSTJERNA Riksföreståndaren Sten Stures Enka
CECILIA af EKA Gustaf Wasas Mor
MARGARETA WASA Gustafs Syster och Joachim Brahes Enka
ANNA BJELKE Riks Rådet och Ståthållaren på Kalmar Slott Johan Månsson Natt och Dags Enka
LARS SIGGESSON SPARRE Sveriges Råd och Riks Marsk
STEN ERICSSON LEJONHUFVUD GUSTAF OLOFSSON STENBOCK
ERIC FLEMMING AXEL POSSE till Hellekis
THORD BONDE
KNUT ERICSSON KURK
PEDER OLOFSSON HÅRD
SVANTE STURE l Riksföreståndaren Sten Stures Son ett barn om 5 år
PEHR BRAHE Joachim Brahes och Margareta Wasas Son ett ungt barn
ANDERS PEHRSSON
En Dansk Krigshärold
Tvenne Officerare af Christierns Armé
En Norrbys Vapendragare
En Fångvaktare
En Dansk Soldat
Sveriges Skydds Ängel
Eric Wasas Skugga
Sten Stures Skugga
Joachim Brahes Skugga
Tvenne unga Eibbingars Skuggor
Fängslade Enkor och Barn på Slottet i Stockholm
Herrar och Fruar vid Christierns Hof
Svenske Riddersmän och Soldater
Christierns Soldater
Genier i Odödlighetens Tempel
De Svenske Herrars Skuggor som blifvit mördade vid blodbadet i Stockholm
Glada och lyckliga Drömmar
Grymma och olyckliga Drömmar

Scenen är i Stockholm

FÖRSTA AKTEN.
FÖRSTA SCENEN.

Theatern föreställer ett hvalf under Slottet i Stockholm der de förnämsta Svenska Herrars Fruar Enkor och Barn af Christiern hållas fängslige. Detta underjordiska hvalf är endast upplyst af en lampa som sprider ett svagt och bedröfligt sken Vid Theaterns öppnande ser man midt uti fängelset Gustafs Mor Cecilia af Eka, tillika med sin Dotter, Joachim Brahes Enka, Margareta Wasa, som håller sin Son den unga Pehr Brahe i famnen. Anna Bjelke sitter bredevid dem. Man ser de öfriga Svenska Fruntimer, sittande på stenar här och der med sina Barn. Alla visa tecken af den yttersta sorg och förtviflan.

CECILIA af EKA MARGARETA WASA ANNA BJELKE DE ÖFRIGE FÄNGSLADE QVINNOR OCH BARN

CHOR

Himmel hör vårt rop uti nöden!
Är du ej mer de olyckligas far?
Sänd oss hämd eller skänk oss döden,
Bryt våra band eller slut våra dar.

CECILIA
Min son du som med blygd skall bära
Blott tyngden af ett vördadt namn
Jag dör - men ej uti din famn;
Du lefver - men förutan ära.

MARGARETA
Min bror!

CECILIA
Min Son!

BÅDA
Men ack! vår röst
I dessa grafvars djup försvinner;
Vår klagan hinner ej ditt bröst!

Chor
Vår klagan ej till Himlen hinner;
Nej döden är vår enda tröst.

MARGARETA
'som omfamnar sin Son'
O du! som föddes för att lida,
Min son! hvad skall ditt öde bli?

TILLSAMMANS
'med de öfriga Fruarna som alla med ömhet trycka sina Barn i famnen'
J, kära barn! som vid vår sida
Förenen späda klagoskri:
Er lefnad skall i tårar skrida,
I brist förakt och slafveri.
Hvad edra mödrars hjertan svida
Att se er födde för att lida,
Att offer eller trälar bli!

CECILIA
Men hvad? skall bojans tyngd också vår själ förtrycka?
Och känna vi ej mer vårt blod?
Jo Gustaf är min son - han lefver - och hans mod
Skall oss ännu ur träldomsdjupet rycka.

MARGARETA
Hvad vill en enskild ädlings dygd
Emot tyrannens makt och lycka! -
Nej han skall störta sig med blygd -
Allt skall förgås - han sjelf, hans namn och fosterbygd.

CECILIA
Men hatet hos ett folk som lärt att frihet dyrka!
Men ropet af en allmän nöd!...

MARGARETA
Dess hat är utan våld dess rop förutan styrka:
Och Sverge är ej mer från sina Sturars död.

CECILIA
Man sagt att Sturens son uti sin moders armar
Af våra bergsbor hyllad är;
Att hämd, allena hämd är detta folks begär.

ANNA
Kan hända Himlen sig förbarmar,
Och vår befrielse är när.

CECILIA OCH ANNA
Ja glädoms! - Himlen ej utur tyrannens snaror
Hans lif förgäfves räddat har

ALLA TRE
Må, späda barn! ditt namn, din ungdom, dina faror
Med ömhet yrka ditt försvar!

CHOR
Du enda hopp hos de förtryckta,
Att njuta hämd mot sin tyrann;
Må ej den glada stråle flykta,
Som väg till våra hjertan fann!


ANDRA SCENEN.

FÅNGVAKTAREN. EN SOLDAT. STURENS UNGA SON. DE FÖRRE.

CECILIA
Till dessa grafvars djup man gallren öppnas hör.
Hvem är det usla rof man hit ur dagen för?


Denna text är inte fullständig. Om du har tillgång till texten kan du hjälpa Wikisource genom att fylla i mer