Hälsning till Ulla

Hälsning till Ulla av Karl Fredrik Dahlgren

Bruten är rosen, som oskulden prydde,
Norström den bröt i en lycklig sekund.
Låt se, det var just när solguden flydde
Ned ifrån fästet en midsommarstund.
Hand uti hand utåt fältet de vandra,
Huru de språkade där med varandra,
Knöts deras sälla och ljuva förbund.

Tyst med det övriga! - Säg oss när bliver
Barnsöl, min nådiga, månne i år?
Vänta - bror Norström re´n bjudningskort skriver,
Bjuder oss alla på fadder - gutår!
Mowitz Corpralen lär vaggan förära,
Kolmästarns Lotta skall barnungen bära,
Fredman blir marskalk för hela vår corps.

Wetzen, det påstås, för glaset skall rimma
Och utav Löfberg ett gräl skall bestås.
Jergen sig utber i bier att få simma,
Gåsen, Magistern, att fägna på gås.
Glock vill med trumpinn en virvel försöka,
Planberg orera, för barnungen söka
Wingberg sig kläda i kappa och krås.

Kransar ska pryda det lyckliga barnet,
Vin skall det läppja från morgon till kväll.
Blir det en flicka, det älskvärda skarnet
Genast i vaggan skall kallas Mamsell.
Blir det en karlbyting, bums på sin tunna
Skall han få rida och lära sig kunna
Bli serviteur uti Vingudens tjäll.