Från Wikisource, det fria biblioteket.
I det gröna.
Solen ler från himlens tält,
All naturen glades.
Bruna näsor, gröna fält,
Blommor allestädes!
Fjäriln svingar lätt och gladt,
Gök och lärkor sjunga.
Floras barn i sommarhatt
Små Zefirer gunga.
Viken nyss så spegelklar,
Häfver sakta barmen:
Agirs döttrar Vestan tar
Artigt under armen.
Hurtigt polska går och vals,
Broms och småkryp undra.
Klockarfars fiol ger hals,
Så att bergen dundra.
Firom vår midsommarhelg!
Foten lätt som fjäder!
Här och der en tom butelj
Synes sluka väder.
Ljuft det fläktar ifrån sjön
Och från krinoliner.
Skal af ägg på matta grön
Och af appelsiner.
Socker knäcks och lagom het
Kaffepannan skiner.
Gräddan sur, men hvad gör det?
Blott ej sura miner!
Och en liten tutingstår
Kan derpå ej skada.
Intet ondt, blott det förmår
Göra menskor glada.
Icke skaptes menskans själ
Blott till sorg och suckan:
Menniskan behöfver väl
Lite luft i luckan.
Mejom hela ängen af
För att oss bekransa!
Snart bland blomstren på vår graf
Andra slägten dansa.
E. S—dt.
