I snöväder (Sehlstedt 1871)
| ← Skymnings-sång |
|
Min skugga → |
I snöväder.
Länge nog vi väntat, nu är vintern här.
Termometern visar åtta ungefär.
Öfver land och skär
Faller snö omsider:
Hvitt i alla tider
Våra vintrar klär.
Nyss man läppen hängde, missnöjd, dum och trög.
Nu man gläds, ju mera drifvan växer hög.
Det var snö som dög!
Om ett vad I hållen,
Svänger jag med bollen
Om vår gamla flög.
Redan stången darrar, då jag lägger an.
Titta den som hinner: pang, der sitter han!
Med en stjerna grann
Vred jag väderhanen;
Knappt kanske I anen,
Hvad en stjerna kan.
Öfver Djurgåln stryker nordan med ett dön.
Snöhvit dignar skogen, som var nyss så grön.
Ifrån Lidingön
Surran med sin krake,
Morgonmjölk och lake
Larfvar fram i snön.
Öfverallt förnimmes bjellrors melodi.
Breda vägar skottas till hvart schweizeri.
Ingen krog förbi
Bryggarkampen trafyar.
På hvar korg jag stafvar:
Nürnbergs bryggeri.
Nyss om väderleken var ett fasligt skrän.
Nu ha vi en vinter snart som i Ukrän.
Snön till våra knän
Hinder visst till natten.
Nu ger lärkan katten
Gotlands päronträn.
Liten sparf sig gömmer lugnt uti sin skog.
Brödmadamen hastar in på närmsta krog.
Bonden slår med fog
Snön ifrån kasketten.
Oxar öfver slätten
Knoga med sin plog.
Hasselbackens portar öppnats ha med dån.
Blå och gula faggan svajar derifrån.
Nu har Davidsson
På sin köksdörr gläntat.
Mången gom har väntat
Få sig ett gudslån.
Vintern är välkommen, som jag vet ej hvad.
Nu tar lifvet opp sig i otrolig grad.
Hostan i vår stad
Flyr ur alla husen.
Nu är marken frusen.
Nu är landtman glad.
