Jag känner kors; hwad är för råd?

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Jag känner kors; hwad är för råd
av Gerhard Tersteegen
Texten publicerades på svenska 1843 i Syréens Sångbok. Den publicerades som elfte sången i Andeliga Sånger, som var hopbunden med Thomas à Kempis Lilla Kempis, 4:e upplagan 1876. i den nya översättningen 1931 av Maria Arosenius har psalmen rubriken Hjärtesuck i kors och lidande och inleds Mitt kors är tungt. Vart skall jag fly! På Wikipedia finns en artikel om Gerhard Tersteegen.


Hjerte-andakt i kors och lidande.

1.
Jag känner kors; hwad är för råd?
I ödmjukhet mig gifwa
Åt Jesu wilja och Hans nåd,
Ett slagteoffer blifwa.
Den wännens band jag kysza will,
Som korset mig täcks skicka till,
Han må sitt werk fullborda.

2.
Han fare med sin smältning fort,
Att från all flagg mig rena.
Med lida — ack, ett ordså stort:
Jag lider ej allena.
Hans Andas kraft, i andan min,
Nåd, styrka, hemligt gjuter in,
Fast alltid ej så tyckes.

3.
Må korsets sweda plåga mig:
Wälan! det är min trängtan,
Att lyda och behaga Dig,
O Jesu, Du min längtan!
I allt Du idel kärlek är,
Du är mig ock i korset kär:
Min grund, mitt hopp Du blifwer.

4.
Försmält, o Gud, hwar dag och stund,
Med korsets eld och låga,
Allt eget i mitt hjertas grund,
Och ända så min plåga.
Låt kärlekshettan, som mig tär,
Förbränna hwad osz skiljer här,
Tills wi i ett hopflyta.

5.
Jag will i pröfnings-ugnen in,
Mig hel till offer gifwa
Med stilla öfwerlåtet sinn',
Att jag må Din förblifwa.
Skänk mig Din nåd och huldhet god,
Att lida allt med tålamod
Och älska Dig allena.

6.
Ack! låt Din kraft, Dig till behag,
Ny kraft åt mig beskära,
Att under kors, hwar stund och dag,
Din sanna lydnad lära.
Jag mig försänker i Din död,
Och will, jemwäl i kors och nöd,
Din nåd i stillhet prisa.