Hoppa till innehållet

Jag lyfter ögat mot himmelen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Jag lyfter ögat mot himmelen
av Johan Ludvig Runeberg
Publicerad i Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 158, i Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 223 och i Lilla Psalmisten 1909 som nr 162 under rubriken "Bönesånger" med 5 verser. På Wikipedia finns en artikel om Jag lyfter ögat mot himmelen.. Finns i finsk översättning Mä liitän käteni yhtehen.


1.
Jag lyfter ögat mot himmelen
Och knäpper hop mina händer.
Till dig, o Gud, som är barnens vän,
Min håg och tanke jag vänder.

2.
Det ljuvligt är att få prisa dig,
Och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst, att du ser till mig,
Och ej försmår att mig höra.

3.
Tack för allt gott, som du städs mig ger
Att känna, älska och äga!
Tack, gode Fader, för mycket mer
Än jag kan tänka och säga!

4.
Jag är en planta uti din gård,
För evigheten uppdragen.
Jag var knappt till, när i fadersvård
Av dig jag redan var tagen.

5.
Så håll nu över mig än din hand,
o fader, god utan like,
Och låt mig växa för livets land,
Ett barn för himlarnas rike!

Versionen i Svensk söndasskolsångbok 1929

[redigera]

1.
Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Du käre Gud, som är barnens vän,
till dig min tanke jag vänder.

2.
Jag är så glad att få tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst, att du ser på mig,
och vad jag ber vill du höra.

3.
Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan nämna och säga.

4.
Så skydda mig med din starka hand,
o Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.

1.
Jag lyfter ögat mot himmelen
och knäpper hop mina händer.
Till dig, o Gud, som är barnens vän,
min håg och tanke jag vänder.

2.
Glatt är att prisa och tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst, att du ser på mig
och ej försmår att mig höra.

3.
Tack för allt gott du mig ständigt ger
att känna, älska och äga.
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan nämna och säga.

4.
Så håll utöver mig än din hand,
o Fader god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike.