Jul-Kalender 1889/Vårdröm

←  Vid sjön om vintern.

Jul-Kalender 1889 av Vanda Vårdröm.

Åländskt fiskarelif.  →

Vårdröm.

Hon skyndat från stadens hvimmel
Med pysen så frisk och glad
Att njuta af klarblå himmel,
Af blomdoft och gröna blad.

Hon kysser den fagre lille,
Som icke kan stilla bli;
Den vackraste fjäril ville
Han gerna få fatt uti.

Och medan en stund hon hvilar
Och ser uppå barnets lek,
En spörjande tanke ilar
Långt hän ifrån stundens smek.

På framtidens förlåt glänta
Med moderslängtan hon vill;
Hvad kan hon af pilten vänta,
Hvad duger han en gång till?

Skall Finland han älska, ära,
Och blir han ädel och varm,
Och skall han skyddande bära
De svaga på trofast arm?

Skall kamp för tillvaron taga
Den bästa tanke han haft,
Hans skönaste hopp förjaga
Och krossa hans ungdomskraft?

Nej, framtiden säkert dömmer;
Hon hoppfullt vill se den an.
Och leende så hon drömmer
Att målet högt ställas kan.
 Vanda.

---