Kapten Königs hemliga rapport till Kongl. Maj:t 1772
|
SÄKER RELATION OM FÖRLOPPET AV DEN 19 AUGUSTI 1772, RÖRANDE DEN MÄRKVÄRDIGA OCH LYCKLIGA REGERINGS-FÖRÄNDRINGEN UTI SVERIGE, FÖRFATTAD UTUR PÅLITLIG JOURNAL TILL FRAMTIDA HÄFVDATECKNARES SÄKERHET, INGIFVEN TILL KONUNG GUSTAF III.
År 1772, natten mellan den 16 och 17 augusti, ankom Öfverståthållaren, generalmajor Rudbeck från Christianstad, med den berättelse: att fästningen därstädes vore tillsluten, och att den der liggande Garnison hade satt sig af i samma possession, viljandes inte släppa någon, eho det ock vore, hvarken in eller utur fästningen. Vid denna rapportes erhållande, samlades hela Rådet måndagen att öfverlägga hvad härtill görandes vore; och resolverades: att Hans Excellence Riks-Rådet mm. Kalling skulle emottaga öfverbefälet här uti hufvudstaden, och inge andre ordres skulle åtlydas än de, som från bemälte Herre emanerade.
Samma dag ankom Lieutenant Boltenstern vid Södra Skånska Kavalleriet, från H.K.H. Prins Carl med rapport till K.M. om Christianstads tillslutande, som uti Rådet tillkännagafs: denna exprès blef återsänd om tisdagen, undfåendes af Rådet eller Secreta -utskottet en douceur för dess hastiga resa, 3000 daler kopparmynt, uti vedergällning.
Härpå undfeck Regementerna staden tillika med Borgerskapet ordres, att om nätterna låta patrullera, hvilket verkställdes följande natten till tisdagen.
Regeringens ordres till Uplands- och Södermanlands regementer avgingo, att ofördröjligen med sine kommenderingar uppbryta och till hufvudstaden inmarschera, hafvandes de någon tid förut blifvit beordrade hålla sig marchfärdige vid uppbrottsordres.
Om middagstiden eck Kapten König (som förrättade Majors-syslan vid Kongl. Maj:ts Lif-Garde under de tvenne Majorernes bortavaro) genom Öfversten Ehrenkrook, ordres att till kl. 5 eftermddagen hafva tvenne Under-Officerare uti beredskap, hvilka skulle som expresser afgå; dertill uttogs Fourir Fock vid Kapten Königs Compagni och Sergeant Hammar af Lif-Compagniet, af hvilka den förre expedierades af då varande Premier-Ministern Düben till Götheborg, med en depeche till General-Major Durietz; den senare till Grefve Fersen, som expedierades af Stats-Sekreteraren Carlsköld, hvilka dock ej förr afreste än klockan 10 om aftonen.
Öfversten Ehrenkrook fick imellertid ordres, att vara hos hans Excell. Kalling om aftonen klockan 8 till undfående af vidare ordres.
Hans Kongl. Maj:t reste i egen hög person ut om natten till att se om något vid patrulleringen förelöpa skulle.
Om tisdagen den den 18 augusti behagade Kongl. Maj:t i Nåder se Vaktparaden exerera på Arsenalsgården, hvarest voro på vakt kommenderade Kapten Löwenhjelm, Lieut. Düben och Fenrik Ehrenfalk, men dessutan alla i staden varande Öfver- och Under-Officerare efter Kongl. Maj:ts Egne Nådige ordres tillstädes, uppställte på 2:e linier. Efter Paradens formerande gick Kongl. Maj:t genom lederne, för att se huruvida propreteten hölls vid magt, förklarade dess nådiga nöje öfver Manskapet, och uppå gjord nådig förestllning, äfven förklarade, at de borde utfå sin nya mundering helst den de nu brukade vore intet att hjelpa.
Samma dag om morgonen var Kapten König efter befallning hos Riks-Rådet Kalling och gaf parole och lösen, samt rapport att ingenting vore passerat vid patrulleringen förleden natt; han feck åfvan bemälte herres ordres, att hålla en Under-Officers-ordonnance uti parade, hvarom dock vidare ordres skulle erhållas.
Regementet, som i begynnelsen av månaden gjort påminnelse om gevärs utbytning uti Kongl. Krigs-Collegio från Arsenalen, och fått ordres till Onsdags morgonen göra utbytningen, men som general-Fälttygmästaren härvid gjort någon svårighet i anseende till förevarande omständighet, så påmintes, genom Kapten König, hos Hans Excellence härom på onsdagen den 19 då bemälte Kapten var der precis kl 7 om morgonen, att gifva parolen och lösen samt rapport om patrullerne, hvarvid ingenting passerat; vid hvilket tillfälle påminnelse om gevärens utbyte, och det upskof dervid gjordes, föredrogs, då han, ej vetande, att det var resolveradt, svarade: att allt skulle väl snart rättas: äfven erinrades om ammunition för Regementet, det de nu ock vore alldeles utan, i fall ett hastigt uppbrott skulle existera, då Hans Excellens tillsade: att strax skulle uppsättas reqvisition, som Riks-Rådet ville skrifva under, att Regementet genast måtte få uttaga densamma. Kapten König tillsades äfven, at H. Exc. Ej hade sig nu bekant hvad brefven, som kunde vara ankomne, hade att innehålla, som då Regements-orderne expedieras, kunde vara utgifvas, hvarvid Kapten König erinrade, det nödigt vara ville, att, i fall af några hastiga ordres, det borde alla Officerare tillika med Under-Officerare vara tillstädes vid rapport-salen, att dess snarare sätta alla ordres i behörig activitet, hvilket H. Exc. fann både väl tänkt, samt af samma anledning åfvan befallte att så ske skulle; det påmintes också af H. Exc. om Major Gethes efterskrifvande, då af König erinrades, att Major Gethe vore sjuk, men att Major Sparfvenfeldt, såsom njutande Majors-lön borde vara först tillstädes; men H. Exc. invände att det vore mindre nödigt att tilskrifva Major Sparfvenfeldt, efter han torde vara rest till Grefve Fersen, men Major Gethe skulle tillskrifvas att komma in, om han vore frisk, äfven ock Löjtnant Wennerstedt. Efter dessa ordres undfående hastade Kapten König till arsenals-gården, helst klockan led till 8, då ställning skulle slås och paraden exercera: då han kom på arsenals-gården, var Regements-Qvartermästaren Baron Ulrik Cederström, som denna gången gjorde tjenst för sin broder, tillstädes, hvilken genast fick ordres att uppsätta reqvisition till ammunition, neml. 24 skarpa skott på man, efter full styrka, och och 2:ne flintstenar, hvarmed han strax afgick till Riks-Rådet Kalling, och erhöll dess påskrift till Kongl. Krigs-Collegium, då befanns ock manskapet under arbete med gevärs-utbytningen, hvarvid ordres gåfvos ut till Öfver- och Under-Officerare att enhälligt infinna sig vid rapport-salen, sedan paraden var avmarcherad.
Under det paraden exercerade, ankommo åtskillige främmande Officerare, deribland äfven general-Fälttygmästaren Anrepp, som gjorde påminnelse om gevären, att han risquerade mycket, som utan Kongl. Maj:ts höga underskrift tillåtits utbyte, ty han erkände icke Rådets ordres, utan Konungens eget höga namn: bad derföre att göra samma anhållan hos Kongl. Maj:t, i fall Hans Maj:t kommer på paraden, hvartill svarades sådant blifva i underdånighet anmält.
Vid pass kl. 10 om Onsdagen kom Kapten Königs ordonnance, sägande: att Konungen kommer! Då paraden uppstältes; men Kongl. Maj:t for i nåder förbi och red till artillerigården.
Under det Kongl. Maj:t var borta, ankom Rådets bud efter Kapten Löwenhjelm, som var på Kongsvakt, att komma upp till Rådet, men som han var med Kongl. Maj:t, blef Löjtnant Ulrik Düben eftersänd, som äfven var på vakt, och udfick ordres, att Löjtnant Leyonhufvud (som blifvit Över Adjutant hos Hans Exc. Funck) skulle tillika med Sergeanten Hall vara Hans Exc. följaktig.
Efter en half timma ankom Kongl. Maj:t till arsenalen, hafvandes med sig åtskillige Herrar och Män av Generaler, Öfverstar med andre Officerare af artilleriet och arméen, och sedan Kapten König afgivit underdånig rapport, fick han ordres att manövrera med vaktparaden. Efter gjorde exercis fick han vidare ordres att formera paraden, då äfven alla i staden varande Officerare och Under-Officerare uppställtes på 2:ne linier framför varandra.
Till denna dags vakt voro kommenderade: Kapiten Fredr. Cederström, Löjtnant Stjernblad och Fendrik Carlson; på extra vakt Fendrik Lantingshausen. Sedan paraden var formerad, behagade Kobgl. Maj:t i egen hög person genomse paraden, talade vid hvar och en soldat, samt, uppå underdånig proposition, genomsåg Kongl. Maj:t äfvenledes Under-Officers-Corpsen, och hvars och ens tjenste-år efterfrågades, och huru med Under-Officerares avancement i gamla tider varit förordnadt: då Öfverste Ehrenkrook svarade: ”att i hans tid mides han, att Fältväblar blifvit Kapitener,” hvartill Kongl. Maj:t svarade: ”sådant kan nu ej ske, så länge Riksens Ständer hålla kabinetter, men, som kan ändras, och kunde hända hädanefter.”
Sedan paraden var afmarcherad, ehuru Kongl. Maj:t var till häst, sade Han: ”efter alla Herrarne gå, så kan jag också gå.”
Kongl. Maj:t gick såleds med samtliga Herrar Officerare öfver slagtarhusbron uppföre Lejonbacken genom norra hvalvet in på stora borggården.
Kapiten König gick då nåot förut, att efterse vaktparaden, som gått sin vanliga väg genom södra hvalvet, och då den defilerat inpå lilla borggården, befalltes av Kongl. Maj:t att Kapiten Cederström skulle aflösa enligt vanligheten, och låta den friga vakten stå under gevär, samt Officerarne komma in uti rapport-salen.
Kapiten König blef nådigt anbefalld, att visa Kongl. Maj:t rapport-salen, då han uti underdånighet föedrog, det Officers-Corps-de -Gardet vore större, hvilket rum, då Kongl. Maj:t kom i dörren att bese, frågade hvarest rapport-salen vore, då Kapiten König förde Kongl. Maj:t uti rapport-salen.
När Kongl. Maj:t var inkommen, inkommo Öfverste Ehrenkrook och de öfrige Officerarne, hvarpå Under-Officerarne fingo genast ordres att inkomma, vid hvilket tillfälle äfven Öfverste Fredrik Posse, Hof-Stallmästaren Grefve Leyonhufvud, Kammarherren Grefve Stenbock och Taube samt Korporalerne Huss och Boye medföljde; då befallte Kongl. Maj:t att sluta dörren till och icke släppa någon ut eller in.
Nu begynte Kongl. Maj:t göra dess nådiga föreställning till alla närvarande: gifvandes tillkänna orsakerna, hvarföre Kongl. Maj:t varit nödsakad att sammankalla dess trogna Lif-Garde och taga dess biträde. I anseende till den fara, hvaruti Kongl. Maj:ts egen Person tillika med hela sitt rike sig nu befann, därest Kongl. Maj:t icke blefve understödd uti dess nuvarande företagande till att upphäfva och förekomma det aristokratiska mångväldet, och att försätta riket uti dess urgamla och lagliga frihet: förklarandes nu Kongl. Maj:t hafva föresatt, att våga lif och blod med dess trogna Lif-Garde till detta sitt ändamål vinnande: hvarpå Kongl. Maj:t gaf sin försäkran och med ed bekräftade: fordrades härpå samtlige närvarandes svar, och om de voro nöjde, att gå Kongl. Maj:t den ed Kongl. Maj:t dem förestafva ville.
Under det Kongl. Maj:t gjorde denna föreställning till corpsen, kom Riks-Rådet Kalling ned, med begäran att få komma in och berätta: att Rådet väntade på Kongl. Maj:t, Kammarherren Taube, som denna berättelse frambar, fick nådig befallning att afgifva det svar: att, när Kongl. Maj:t talt med sina Officerare, skulle Kongl. Maj:t komma, och kunde Riks-Rådet, gå upp förut, hvilket åtlyddes, hvarvid, till att förekommande vidare budskickning, General Horn, Öfverste Carnall tillika med Kapiten Rudensköld, Löjtn. Thund, Adlerstråle, Gyllenstolpe, Fältstjerna, Köhler och Major Kjerrulf gingo upp till Rådsförmaket; då Öfverste Carnall klappade på rådsdörren, kom Riks-Rådet Ribbing ut, blifvandes underrättad, att Kongl. Maj:ts ordres voro, att Rådet skulle blifva inne uti rådsrummen och afbida Kongl. Maj:ts ankomst; Riks-Rådet Ribbing svarade sig skola beätta Rådet detsamma. Därpå kom Riks-Rådet Kalling ut i förmaket med Rådet, som kom i kolonn efter honom, viljandes att gå ut tilsäga Major Wennerstedt gå neder efter Kapitenen af Kongs-vakten, då Öfverste Carnall svarade, att det inte kunde låta sig göra. Riks-Rådet Kalling frågade, om inte Öfversten ville gifva sina ordres tillkänna inför Råds-Protokollet, men svarade sig icke hafva dertill befallning.
Enär de sågo Kongl. Kaj:t uti Rapport-salen vara ingången, uppgick General Dohna och Öfverste-Löjtn. Ulfclo uti Rådsförmaket, och vid Kapiten Aminoffs ankomst gingo bort.
Under det Kongl. Maj:t gjorde sin nådiga föreställning, gick en Subaltern-Officerare af Lif-Gardet ut, hvarpå Kongl. Maj:t befallte att dörren skulle hållas tillsluten. En annan Subaltern-Officerare fick konvulsion. Kapiten Fredr. Cederström, till hvilken Kongl. Maj:t då adresserade sig efter nådig gjord framställning, svarade sig en gång hafva gjort Kongl. Maj:t sin trohets-ed och trodde sig således ej kunna behöfva någon annan, kunnades ej idag svärjamed och i morgon emot Hans Maj:t, varuti instämde kapiten Rydingsvärd, Löwenhjelm och Taube; men hela den öfriga delen af Officerare- som Under-Officerare-Corpsen svarade enhälligt: ja! Gud bevare Eders Kongl. Maj:t.
Kongl. Maj:t gjorde Baron Cederström en öm och nådig föreställning tillika med de 3:ne öfrige Herrarne, men detta oaktadt, förblefvo de vid sina föresatser, då Kongl. Maj:t befalte så Kapiten Cederström som de 3:ne öfrige Officerarne gifva sina värjor ifrån sig, hvilken befallning de alla fyra genast efterkommo.
Då nu Kongl. Maj:t begynte förestafva eden för de närvarande, utbad Kapiten Löwenhjelm sig Kongl. Maj:ts nåd, och att han vore nöjd med hvad Kongl. Maj:t befallte, och sedan Kongl. Maj:t tillsagt honom sin nåd, gjorde Kapiten Rydingsvärd detsamma, som tillika med öfrige gingo eden.
Så snart eden var gången, framgaf Kongl. Maj:t densamma till samtliges underskrift, som af Öfverste Ehrenkrook och Kapiten König först underskrefs, derpå Kongl. Maj:t gaf densamma åt Öfverste Fredr. Posse, som äfven sitt namn tecknade, och så till alla Officerare och Under-Officerare, hvilka alla med en utmärkt glädje täflade om företrädet att först få skrifva under.
Kongl. Maj:t tillsade nu Grefve Posse att vara dess General-Adjutant, och befallte med namnens underskrifvande skyndas; sedan det till större delen var gjordt, tilsade Kongl. Maj:t Kapiten Cederström att få taga sin värja åter; ty Kongl. Maj:t vore om hans person försäkrad, och att han intet något emot Kongl. Maj:t göra, utan med trygghet lemna sin person i hans vård, och blifva hos Hans Maj:t på vakt; med Kapiten Cederström, som med all underdånighet erkände en sådan hög Kongl. Nåd, fann sig uti den belägenhet, att Kongl. Maj:t ej borde hafva förtroende för honom, utan ville häldre vara uti arrest, som då förblef uti Officers-Corps-de-Gardet, hafvandes en Under-Officer Cramer hos sig på vakt och aflade sin ed på Kongl. Slottet.
Uner de eden uti Rapport-salen underskrefs, gaf Kapiten König ut ordres, att Fältväblarna tillika med Korporalerne skulle ofördröjligen begifva sig till Compagnierne och samla dem emd full öfver- och undergevär, hvar på sina larmställen. Tillika befallte Kongl. Maj:t Adjutanten Cederström, som af Kongl. Maj:ts hand emottog 150 dukater, att dela 3 dukater på hvar Under-Officer och 1 dukat på hvar soldat, som voro på vakt.
När nu eden var underskrifven, och Kongl. Maj:t gick utur Rapport-salen, fick Kapiten Gyllenstorm Kongl. Maj:t ordres att emottaga Slottsvakten i Kapiten Cederströms ställe, som belf uti arrest, och med den nya vakten marcherade in på stora borggården: Kapiten Pfeiff emottog den gamla vakten, som äfven inmarcherade på stora borggården. Löjtn. Liewen kom istället för Ulic Düben, som sjuknade uti Rapport-salen, Kapiten Löwenhjelm förbelf hos Kongl. Maj:ts person, Kapiten Aminoff undfick äfven sina ordres af Kongl. Maj:t, som bättre fram skola förmålas.
Då nu vakterna voro på stora borggården inkomne, och Kongl. Maj:t äfven var der inkommen, tillstängdes alla slottsportarne och kedjorna öfverdrogos. Korporalen vid Drabanterne Boye kommenderades vid vestra slottsporten tillika med 6 drabanter, att sätta sig för porten för att afhålla allt tillopp af folk, som kunde tillstöta. Imellertid gjorde Kongl. Maj:t föreställning åt soldaterne uti förevarande ämne, och på tillfrågan, om de tillika med Kongl. Maj:t ville våga lif och blod till Kongl. Maj:ts och Rikets räddning? Svarade manskapet enhälligt ja! Och ropade med detsamma: Lefve Konung Gustaf! Då Kongl. Maj:t först gjorde för manskapet sin ed, och sedan uti egen hög person förestafvade manskapet eden, hvarefter Kongl. Maj:t befallte ladda.
Adjutanten Baron Bror Cederström utdelte 3 dukater till hvarje Under-Officer och en dukat till hvarje soldat och vid samma tillfälle utdeltes äfven 4 skarpa skott på man, af de skott som varit förvarade uti rapport-salen sedan 1765 års Riksdag.
Kapiten Gyllenstorm fick skriftliga ordres af Kongl. Maj:t huru Kongl. Slottet jemte portarne skulle bevakas, samt att ej taga ordres af någon annan än Kongl. Maj:t sjelf.
Kapiten Aminoff fick äfven sina ordres skriftligen, huru han Rådet bevaka skulle, då han äfven strax tillika med Fendrik Lantingshausen, tre Under-Officerare samt 26 grenadierer marcherade upp i rådsförmaket och besatte samtliga rådsrummen, uti hvilka samtlige i staden varande Råder voro inneslutne.
Under det Kapiten Aminoff, som äfven fått af Kongl. Maj:t skriftlig instruktions, att besätta alla tillgångar till och ifrån rådsrummen kom Riks-Rådet Falkengréen och ville gå ut, men blef af en grenadier tillbakaförd och tillsagd att ej få gå fram: varpå Riks-Rådet frågade hvad å färde vore? hvartill Kapiten Aminoff svarade, att Kongl. Maj:t givit de ordres, att hela Rådet skulle vara under bevakning, hvarvid Hans Exc. vid ingåendet frågade Kapitenens namn, då Kapitenen svarade:Jag hade minst trott, att vara Hans Exc. så okänd, annars är mitt namn Carl Mauritz Aminoff, Kapiten vid Kongl. Maj:t Lif-Garde, derpå Hans Exc. gick in i rådsrummet.
Efter en liten stund utkom en Sekreterare och tillsade Kapiten Aminoff att Riks-Rådet Kalling tillika med det öfriga Rådet befallte, att Kapiten Aminoff skulle komma in i Rådet, hvarpå Kapiten svarade, att han ej kände någon annan, som kunde gifva honom ordres, än Konung Gustaf III: han har befallning att arrestera Rådet, menintet att gifva några förklaringar; därmed gick bemälte Sekreterare in till Rådet och förblef där till kl. 2 om eftermiddagen, då Kongl. Maj:t lät servera Rådet uti Revisions-rummet, dock under öppna dörrar uti vaktens närvaro: Rådets aptit hade icke varit synnerlig.
Efter förrättad måltid gick Rådet åter uti stora råds-salen, förblifvandes der till aftonen, då åter till aftonmåltid serverades.
Om aftonen kl. 12 transporterades hela Rådet uti de för dem tillredda rum. Under det Rådet gick utföre genom de större rummen, talte Kongl. Maj:t vid Rådet uti salig Konungens audiens-rum, då Kongl. Maj:t sade sig ej behöva upprepa orsakerna till hvad som gjordes utan försäkrade Rådet om sin nåd, och tillät Rådet kyssa dess hand. Men vid Riks-Rådet Kalling gjorde Kongl. Maj:t den erinran, det Kongl. Maj:t väl hade mycken anledning att på honom vaa förtörnad, men Kongl. Maj:t tillsade honom äfven sin nåd, och att det framfarna vore af Hans Maj:t nu förglömdt och alldeles förlåtit.
Rådet blefo bevakade här till den 22 Aug. eftermiddagen kl. 2, då de blefvo utan bevakning af Kapitain Aminoff uppförde uti Kongl. Maj:ts Audiens-rum. Så snart de voro inkomne, afgåfvå de alla ed uti Kongl. Maj:ts höga närvaro och äfven afhörde Regerings-formen.
Sedan bägge vakterne undfåt sina skarpa skott, och alla tillgångar voro med vakt besatte, förblef Öfverste Ehrenkrook qvar på slottet, och uppdrog Kapiten König befälet öfver öfriga delen af regementet, som skulle samlas, med tillstånd, att göra och låta hvad han kunde finna vid detta tillfälle nödigt att befalla.
Fendrik Ehrenfalk undfick ordres, att med 24 man och 2:ne Under-Officerare marchera till Banken, med befallning, att intet släppa någon ut eller in i Banken, då Kapiten König erhöll KOngl. Maj:ts ordres, att Hofrätts-Rådet von Post skulle få gå upp, och låta alla de der voro få gå dädan, och inga andra insläppas, än dem samme Herre tillåta ville. Vakten förblef der till den 22, då en Under-Officer med 6 man aflöste.
Kongl. Maj:t befallte Kapiten Pfeiff taga någon del av den på borggården stående vakten, tillika med Löjtnant Stjernblad, Fendrik Carlson och Liewen, som betäckning för Kongl. Maj:t, förande avantgardet, och marcherade med till artillerigården, och under vägen besattes Arsenalen med en Under-Officer och 12 man.
Gamla vakten på Norrmalmstorg hade fått ordres, att ej avtacka den gamla vakten, utan avvakta vidare ordres, äfvensom den gamla vakten på Adolf Fredriks torg, hvilken hade samma ordres.
Vid det Kongl. Maj:t skulle uppå borggården stiga till häst och satt foten i stigbögeln, tog han foten tillbaka neder, knäppte tillsammans sina händer och lyfte sina ögon upp till himmelen, efter några minuters stillastående, satte sig Kongl. Maj:t til häst, och afgaf till Kapiten König den trohetsed, som Kongl. Maj:t befallte taga af regementet, samt en pung med 500 dukater; derpå red Kongl. Maj:t med denna betäckning under Kapiten Pfeiffs kommande genom norra slottsporten, utföre lejonbacken, öfver slagtarhusbron till artillerigården.
Löjtnant Ehrengranat, som varit oppe och aflagt eden, men ej uti uniform,skyndade sig hem att kläda sig och begaf sig sedan till Kapiten Pfeiffs trupp, som då formerat sig framför artillerigården på en linie, då han fick ett kommando af 18 man, och blef därmed posterad på Ladugårdslandsbron, och Fendrik Carlson med 12 man vid Bageriet: Löjtnant Stjerngranat vid korsgatan uti Sprelingens backe med 12 man, blifvandes på sine utviste ställen ståendes, tills artilleriet vardt samlat och aflagt sin ed, då desse Officerare blefve aflöste.
Kongl. Maj:t begaf sig under denna sin betäckning till Skeppsholmen, hvarest Kapiten Pfeiff blef qvarstående vid början af bron med sitt kommando, men Kongl. Maj:t red fram till Holmen för att taga eden af de der befintlige trupper af Amiralitetet.
Under det Kongl. Maj:t var på artillerigården och de norra bataljonerne samlades på Norrmalmstorg, ankom Kong. Maj:ts ordres genom Landshöfdingen Baron Hamilton, att ett detachement skulle strax afsändas till Norrtull, hvilket genast afsändes med Fendrik Liljehorn och 26 man, jemte tillsägelse att låta sitt under kommando stående manskap, när han framkomme, aflägga sin trohets-ed. Sergeant Walldorf med 18 man till Roslags tullen; Föraren Hulthéen med 12 man till Carlbergs tullen, Föraren Blom med 12 man till Ladugårdslands tullen.
Öfvesten Grefve Jean Sparre ankom strax efter med Kongl. Maj:ts ordres, det Kapiten König skulle sända till Öfver-Skeppsbyggmästaren Chapman och afhämta kulor och krut, som äfven verkställtes; men som det ej vore färdige patroner och reqvisition redan var färdig, så blefvo de ej hämtade, äfven att 300 man skulle oförtöfvat afmarchera till Norrtull, de förut sände till förstärkning.
Imellertid samlades bataljonerne, efter hvilkas formerande Kapiten König slöt en quarré af bäge bataljonerne, och efter en kort gjord föreställning, förestafvade truppen den ed hvilken Kongl. Maj:t öfverlemnat, hvilken ed, sedan den var dem aftagen, och truppen gifvit sin glädje tillkänna genom ropande: Lefve Konung Gustaf! jemte fyra gånger hurra, utdeltes till manskapet de av Hans Maj:t lemnade penningar, en dukat på hvarje rote och 2:ne dukater på hvarje Under-Officer. Härpå afdeltes 300 man, under Kapiten Rydingsvärds kommando, och hade sig till biträde Löjtnant Hägerflycht, Fendrik Adelsvärd och Sparre, samt erhöll muntliga ordres, som Kongl. Maj:t befallt tills om afton, marcherades dermed till Norrtull, då skriftliga ordres uppsattes, som af Kongl. Maj:t underskrefs, och till hufvudportarne vid Norrtull och Adolf Fredriks torg afsändes; med den öfriga delen af norra bataljonerne sändes Löjtnant Carlsköld och Fendrik Gyllencreutz till slottet som emottogs af Kapiten Gyllenstorm och förblef der till förstärkning för det kommando, som Kapiten Pfeiff med sig hade af slottsvakten.
Under det Kapiten König nu var på slottet, anstaltades om ammunitions uttagande och försändande till hufvudposterne, hvilka sedermera skulle föranstallta om skotts förfärdigande och utdelande på hvarje detacherad post, efter 6 skarpa skott på man, men göra allt det öfriga i beredskap, samt behålla det vid posterne.
Sedan Kapiten König detta förrättat, begaf han sig till södra bataljonen, som var församlad på Södermalms torg med närvarande Officerare: Löjtnant Leyonhufvud, Carl Düben och Fendrik Gripenvall; beordrade Löjtnant Leyonhufvud formera bataljon och marchera till Adolf Fredriks torg, formerandes därstädes quarré och tog eden af bataljonen och utdelte penningar på samma sätt, som vid de förra bataljoner; efter hvilket förrättande Kapiten König strax detacherade Löjtnant Carl Düben med 60 man till Horns tull; med ordres huru han sig förhålla skulle; äfve en Under-Officer med 12 man till var och en af de öfrige Tularne med sine ordres.
Äfvenledes lät Kongl. Maj:t föranstalta under vistandet på artillerigården, att 4 kanoner skickas upp på stora borggården, 2:ne kanoner till Högvakten, 2:ne på vägen förbi vedgården eller slagtarhusbron, 2:ne på norrbro vid torget och 2:ne vid vakten på Norrmalms torg, 4 kanoner på sjelfva torget, 2:ne vid Norrtull, 2:ne vid Södermalms torg och en kanon vid Roslags tullen: dessutom voro på artillerigården uti parad alla med sin tillhöriga ammunition och service.
Löjtnant Ehrengranat, som var posterad vid Ladugårdslands bron, hade fått höra, att General Pechlin passerat genom Horns tull, förbi stenkrogen; rapporterade genast till General-Adjutanten Grefve Posse, som strax gaf detta Kongl. Maj:t till känna, hvarpå Ehrengranat fick ordres att med 4 man af Borgerskapets kavalleri, som äfven infunnit sig hos Kongl. Maj:t på artillerigården, rida till stenkrogen, för att inhämta underrättelse; men som den ej stod att erhålla, så togs vägen direkt till Fittja gästgifvaregård, därest den underrättelse erhöllts, att General Pechlin rest på en bondvagn helt ensam der förbi; tillika berättades: att Fendrik Hjerta vid Uplands regemente, var af Kongl. Maj:t beordrad att resa efter honom, och för den orsak väntades några timmar för att af Hjerta få höra förloppet, hvilken varje ögonblick förmodades vara tillbaka. Efter någon tids fåfäng väntan, red Löjtnant Ehrengranat tillbaka med de 4 Borgare till staden, och efter gifven rapport till Kongl. Maj:t gick till dess kommando vid Norrmalms torg, dit Kapiten Pfeiff imellertid ankommit och sig posterat, samt tillika till sig tagit både gamla och nya vakterne vid Norrmalms torg, och derifrån detacherat Fendrik Carlson med 16 man tillkorsgatan vid Hoffstens källare, samt till natten en Under-Officer med 12 man vid stora Kongsholms bron.
Löjtnant Liewen med grenadiererne var posterd vid debouchéen af Norrbro till Norrmalms torg, samt en Under-Officer med 16 man till betäckning för de kanoner som stodo vid vedgården.
General Hessenstein, som uppå Kongl. Maj:t befallning ankom till Kongl. Maj:t uppå artillerigården, tillsades af Kongl. Maj:t att emottaga befälet under Kongl. Maj:t öfver trupperna uti hufvudstaden; men som han det refuserade, blef tillsagt att träda uti arrest, och blef med 2:ne Lif-Drabanter uti en hyrvagn afförd till Kongl. Slottet och uti förvar satt. Kapiten Löwenhjelm, som vakthafvande hos Kongl. Maj:t, emottog Generalens värja, den han sedan hos Kongl. Maj:t afgaf.
Generalen och Öfver-Ståthållaren Rudbeck belf äfven efterskickad, som, då han förmärkte, att han icke mera hade något gehör hos Magistrat och Borgerskap, gick hem för att spisa middag, men blef af General C. Lewenhaupt upphämtad och sattes uti förvar i Öfverste Marskalkens rum; bevakades första natten av 4 mousquetairer och en Under-Officer, som förblefvo inne hos Generalen till andra dagen, då Löjtnant Ehrengranat blef kommenderad blifva på bevaknig hos Generalen, beordrades taga ordres av General Horn, huru och på hvad sätt Generalen bevakas skulle, och bestod deruti, att igen, eho den ock vore, skulle få tala, hviska, öfverlemna eller emottaga något bre utan tala högt, m.m. Kapiten König fick härpå af Kongl. Maj:t befallning, att gå neder till Generalen och efterfråga, om något, som Generalen ville skrifva sin fru till? då ville Kongl. Maj:t besörja om dess afsändande; men som det skulle till Kongl. Maj:t uppsändas oförsegladt och att intet bud kunde tillåtas nu vid dessa omständigheter att utsändas.
Kongl. Maj:t, som kom från dess expedition till slottet, spisade först nu middag imellan klockan 5 och 6 under dess expedierande med truppen. Kongl. Maj:t kom ridandes till söder för att se, hvad förrättningar vidtagits med artilleriets posterande och kanonerna, och med södra bataljonens församlande på Adolf Fredriks torg, då Kapiten König vid Slussen uti underdånighet fick afgifva rapport om hvad han vid södra bataljonen expedierat och om tullarnes besättning.
Imellertid ankommo till vakten åtskillige arrestanter, Borgmästaren Sundblad, som Fendrik Adlsvärds patrull, från sin postering vid Carlberg utsändt, på skogen imellan Carlberg och Sålna upphittat. Uppå tillfrågan hvem han vore och hvarföre han der ginge, svarades: att han vore köpman och ginge för att roa sig; men som Korporalen ansåg honom misstänkt, så tillsade han honom att följa med till Officeraren och visa upp sitt bevis der; hvarpå Sundblad erböd sig gifva 12 daler om de ville släppa honom; men som någon af denna patrullen kände honom, sade de, att de ville hafva honom med sig för att tacka honom för sin goda befordran för dem, med påökningen uti gage, äfven för god inqvartering, och hade detta deras tillämnade traktamente blifvit (torde hända) nog drygt för Sundblad, därest intet Officeraren tagit honom uti beskydd; blef således afförd till hufvudporten vid Norrtull och derifrån till hufvudvakten och sattes uti arrest-rummet N:o 3. Prosten Krüger infördes och sattes uti N:r 3. Prosten Gandolin infördes och sattes uti N:o 3. Garfvaren Westin uti Under-Officers-Corps-de-Gardet. Doktor Ruthström uti Ordres-Salen, Lagman Odhelius uti Fröken Roséns rum, äfven Assessor Ahréen och Prosten Wikman, Sekreteraren Engeström uti N:o 5 vid Högvakten.
Emot aftonen samlades femte Compagniet af södra Borgerskapets bataljon uppå Adolf Fredriks torg.
Sedan Kongl. Maj:t var kommen ifrån söder, gjordes anstalt om truppernes förplägande, hvarom äfven hvar och en posthafvare fick ordres att besörja, och ingifva till Regements-Qvartermästaren och posthafvarne verifierade räkningar på manskapet förtäring.
Om aftonen gaf Kongl. Maj:t ut Parolen och Lösen, som sedan till posteringarne afsändes.
Kl. 12 om natten fick Kapiten König Kongl. Maj:t nådiga befallning att visitera alla posterne, hvilket exequerades i följe med Adjutanten Baron Cederström, och vid Norrtull fingo de rapport, att Kapiten Rydingsvärd sjuknat, och Kongl. Maj:t befallt Kapiten Löwenhjelm blifva qvar samt emottaga befälet.
General Ramsay hade fått ordres, att rida emot Uplänningarne med contra-ordres, som andra dagen skulle inkomma kl. 5 om morgonen, och då Kapitenen kom från visiteringen vid ala poster af Regementet, gick han upp till slottet och blef rapporteradt: att Öfverste-Löjtnanten Baron Cederström var uti arrest, äfven General Strussenfeldt tillsammans med Garfvaren Westin.
Sedan Kongl. Maj:t var uppstigen, som några timmar förut gått till hvila, fick Kapiten König tillfälle uti underdånighet rapportera för regementet, å Kongl. Maj:ts befallning, och upptaga med sig Kapiten Baron Fredr. Cederström tillika med dess värja, sedan förut uti underdånighet gifvits tillkänna: att han nu vore öjd göra Kongl. Maj:t sin trohets-ed; när Kapitenen uppkom uti Kongl. Maj:ts rum, bad om Kongl. Maj:ts nåd, försäkrade om sin trohet för Kongl. Maj:ts Höga person, hvilket allt Kongl. Maj:t med nådigt välbehag ansåg; och gaf Kapiten sin nåd, samt i egen Hög Person gaf Kapiten dess värja tillbaka, hvarefter Kapiten aflade sin ed, och underskref sitt namn, beordrades strax begifva sig till södra bataljonen, för att emottaga kommando därstädes, som då varande äldsta Kapiten vid bataljonen.
Regementet förblef hvar på sitt ställe under gevär, och patrullerades från alla poster af både Garnison och af Borgerskapets kavalleri och infanteri; äfven formerades åtskillige Corps-de-Gardesbåde i staden och på malmarna, tillika skedde patruller af fremmande Regementers Officerare.
De 20 Aug. som var Thorsdagen, gjorde alla Kongl. Collegier och Embetsmän Kongl. Maj:t sin ed, äfven Magistraten samt Borgerskapet till häst och fot, tillika med allt sjöfolket. Och blef samma dag kunngörelse till Ständernas sammankallande till den 21, eller Fredag, befallt.
Om aftonen emottogs parol och lösen af Kongl. Maj:t, samt ordres, att till kl. 11 om Fredags förmiddag hafva Regementet uti ordning, formeradt på 3 bataljoner med sin fulla ammunition, så att Lif-Bataljonen skulle få sitt stånd på lilla borggården, Öfverste-Löjtnantens på Riddarhus-torget och majorens bataljon på Slottsbacken, med fronten emot Tessinska huset, samt 100 man Grenadierer uti en corps vända fronten emot Riks-Salsdörren; ingen honneur af haye formerades.
Detta allt expedierades, så att trupperna voro hvar och en på sina ställen formerade på den anbefallda tiden.
Imellertid kommo små flockar af hvarje Stånd upp och samlade sig uppå Rikssalen.
Efter kl. 12 kom Kongl. Maj:t utur sina rum, gående genom Råds-rummen, och satte sig på sin Kongl. Thron, som uti Riks-salen var formerad, beledsagad av dess stora vakt med sina Drabanter.
Så snart Kongl. Maj:t var inkommen tillslöts stora Rikssalsdörren med ordres, att intet in- eller utsläppa någon, förrän hela akten var förbi.
Så snart Kongl. Maj:t slutat dess tal, gjort dess nådiga föreställning till Ständerna, samt derpå fått svar, Regeringsformen uppläst, af Ständerna enhälligt erkänd, antagen och med trenne gånger ja bejakad och af Ståndens Talemän underskrifven, samt derpå Kongl. Maj:ts befallning till Biskop Lürkeman att begynna psalmen: O Gud! Vi lofva dig! så uppgick Kongl. Maj:t uti sina rum, och Riksens Ständer gingo hvar och en till sitt, efter allt utseende nöjde.
Sedan gaf Kongl. Maj:t ordres, att samla hela Regementet på Norrmalms torg till kl. 5 eftermiddagen, hvarest Kongl. Maj:t ankom emot afton: nuvarande General-Majoren Ehrenkrook, då tillstädes, som varande Chef för Regementet, gjorde Kongl. Maj:t honneur, då Kongl. Maj:t gaf dess nådiga nöje öfver Regementets trohet emot sin Öfverhet, och tilslade dem sin Kongl. Nåd, hvilket belf besvaradt af Regementet med: Gud bevare Eders Maj:t! och fyra gånger Hurra! då manskapet hemförlofvades för den dagen. Men vakterne förblefvo vik lika styrka som förut, nemligen 300 man med fullt öfver- och under-befäl.
Kongl. Maj:t red till Artillerigården, Amiralitetet och sedan upp till Kongl. Slottet.
Ordres voro äfven gifne om slotts-portarnes låsande på vissa tid om aftonen, men som större delen af slotts-nycklarne ej voro tillfinnandes, ej heller låsen uti den ordning, som vederborde; så kunde utgifna ordres icke så exequeras, som sig bordt, förrän alla låsen blefvo lagade, och de felande nycklar tillgjorde.
Patrulleringarne af Borgerskapet till häst och fot continuerade. Äfvenledes patrullerade Kapiten König i följe med Regements-Adjutanten alla de nätter på alla de utposteringar, som tillhörde Regementet.
Den 22 Aug. som var Lördag, undfick Kongl. Maj:ts ordres, att hålla 100 man grendadierer till paradering, i anseende till Kongl. Maj:ts uppgång uti stora stadens kyrka, på den utsatte Tacksägelse-dagen som var den 10:de Söndagen Trinitatis, då Predikan förrättades af Hofpredikanten Flodin.
Samma dag kommenderades 100 man på piket, som alla aftnar kl. 7 skulle samla sig på arsenals-gården.
Som Major Sparwenfeldt samma dag om morgonen var till staden ankommen, och efter gjorde underdånig uppvaktning hos Kongl. Maj:t om morgonen, aflagdt sin tro- och huldhets-ed, så nedlade och aflemnade Kapiten König dess interims hafde Majors-embete, och aflemnade till Majoren de ordres han för den dagen emottagit, tillika med journalen: hafvandes den nåden om eftermiddagen få hos Kongl. Maj:t privat audience, för att i djupaste underdånighet få aflägga djupaste vördnad och tacksägelse för det nådiga förtroende Kongl. Maj:t i nåder behagat hysa för honom under sin korta Majors-period.
Efter Kongl. Maj:ts nådigste befallning, ingaf Compagnierne förteckningar på de Under-Officerare och det manskap, som den 19 Aug. voro tillstädes och under gevär, då Kapiten König sedermera fick ordres att formera ett general-förslag, och derefter formera reqvisition på den felande douceuren, som af Kammarherren Baron Ehrensvärd till bemälte Kapiten aflemnades, och som sedermera genom Compagniernas qvittenser blefvo verificerade och bemälte Kammarherre tillställte.
Äfvenledes fick Kapiten König Kongl. Maj:ts nådigste befallning, att ingifva underdånig förteckning på alla de Officerare och Under-Officerare, som den 19 Aug. varit tillstädes ocunder gevär, och tillika tillsäga alla dem af Under-Officers-Corpsen, att Kongl. Maj:t ville benåda dem med en medalj, som de uti sin lifstid skulle, samt en årlig pension om 100 Daler Silfvermynt uti deras lifstid, hvilken Kongl. Nåd Kongl. Maj:t på dess höga födelsedag den 24 januari lät i verket ställa, medelst tillsägelse, att den Under-Officers-Corpsen, som den 19 Aug. varit under gevär, skulle om eftermiddagen infinna sig på slottet uti Kongl. Maj:t rum, då Kongl. Maj:t i nåder till Corpsen hållit tal, tillät, efter anropande, dem framkomma, af dess egen höga hand hvar för sig emottaga den dem tillämnade Silfver-medalj, med nådig tillåtelse att kyssa Kongl. Maj:ts hand.
[Källa: König, Spridda handlingar kring Gustaf III, Kungl. Biblioteket]