Karl XI:s reskript till General Schultz i Narva
|
Den 8 mars 1682: Til Gen. Schultz om deß Embetes administration[redigera]
Carl etc. Wår ynnest etc. Oß hafwer Wårt Cammar Collegium i Underdh. demonstrerat, hurusåsom icke allenast Ränte och Proviantmästaren Axel Christerßon är oskyldig til den af Eder honom påförde balance, och fördenskull aldeles befrijadh, uthan och at Staden Narven haar haft goda och gijltige skiähl at excipera emot det, som dhe i lijka måtto giöras skyldige, och tycka derföre wara mycket swårt och eftertänkeligit at I strax hafwe hotat den förre med execution och uthi Eder skrifwelse til Magistraten förekastat dem såsom skulle dhe wilja föra process emot Oß, i dy at dhe offerera sigh med en grundelig förklaring at inkomma och reservera sigh beneficia juris, sägandes I, at såsom Wij äro öfwer lagen och kunnom ändra lagen så skulle denne dheras begäran wara hård och eftertenkelig i en saak som intet under ingen [sic] rätt uthan Execution hörer; Hwilket heelt annorlunda är beskaffat och annorledes böör uthaf Eder considereras; ty först böör ingen Execution skee uthan uthi klare och ostridige saker och uppå föregången laga ransakning och dom och effter wederbörandes först inhämtade skääl och förklaring. 2. Heter det intet at föra process emot Oß at biuda sigh til förklaring och til beneficia juris, den Wij ingen af Wåre trogne Undersåtare nåntzin börom eller wiljom wägra och neka. 3. Ehuruwäl kunne uthi wiße måhl säijas wara öfwer lagen, så wijda Wij äga macht och rätt med moget och wälbetänkt råd at ändra eller förklara eller moderera lagen när någon evident billigheet eller oumgängelig nödtorfft dhet fordrar och tillåter, men i oträngde måhler och uthi den ordinarie af Oß stadgade processu at giöra någon ändring, eller at skatta Oß så öfwer lagen at Wij intet wilie låta Wåre Undersåtare niuta och nyttia dhen til sin tryggheet och förswar, dhet är aldeles alient ifrån Wårt Konglige Embete och incompatibelt med Wåre Undersåtares säkerheet dhen Wij dem emot dheras trohetz och hörsamhetz plicht lofwat och swurit hafwe. Ty måste I för all ting achta och see Eder wäl före, at I icke betage I någon ting Wåre trogne Undersåtare beneficia juris och tijdh och tillfälle sin nödtorfft igenom skähl och förklaringar at andraga; hwar wid Wij ohså [sic] finne nödigt at påminna dhet I uthi brefwen til Magistratz Personerne låten af dem som sådanne författa, bruka mi[ld]are expressioner och itt fogeligare maneer, hwarmed man offte så hoos dhe förnämare som ringare betiente mycket mehra uthrättar och winner, än med all för stoor strängheet och hårda ordeformer, på det dhe hwad som af dem fordras, måge med så mycket gladare hierta och större redebogenheet antaga och förrätta, så kan åter alfwarsamheten i sielfwa wärket när så behöfwes, komma så mycket bättre till paß och winna större efftertryck. Hwilket alt Wij uthi en nådig mening påminne och i den intentionen at förekomma här inrijkes dhe widrige omdömen, som elliest skulle förorsakas, och at dheruthi stiffta en sådan harmonie emellan Eder som å Wåre wägnar hafwa at befalla i Gouvernementet, och dhe som åter böra lyda, så at I bägge siders kunne hugna Eder af itt godt inbördes förstånd, och Wij så mycket mindre beswär hafwa at förwänta, när alt med fogligheet och stillheet i dhe saker som kunne och böra så rättas, aflöper; och åther igen dher ifwer och alfwar tarfwas, den samme i lijka måtto brukas. Hwar med Oß skeer itt nådigt nöije etc.
E.Lindschiöld
[RA, Riksregistraturet, vol. 469, fol. 98; Generalen av infanteriet Mårten Schultz (von Ascheraden) var då guvernör över Ingermanland och Keksholms län.]