Knäppar på lyran/Flickan vid Spegeln
| ← Morgonen |
|
Ånger och Försoning → |
Flickan vid Spegeln.
I dag jag fyller tretti år.
Det gör mig ändå sorg,
Att jag i mina yngre år
En gång gaf bort en korg.
Nu kan jag ingen fästman få:
Hvad gör jag nu med ögon blå!
Hvad gör jag nu med ögon blå
Med glans som himmelens,
Då blicken ej kan hvila få
Och smälta i en väns!
Jag känner ångren nu i grund:
Hvad gör jag nu med purpurmund!
Hvad gör jag nu med purpurmund,
Det kan jag ej förstå,
Då ingen kommer under fund
Med rosorna derpå!
Det väcka kan mitt hjertas harm:
Hvad gör jag nu med hals och barm
Hvad gör jag nu med hals och barm,
Då ingen älska vill,
Och ingen yngling öm och varm
Vill luta sig intill . . . .
Men, ack! mig hör väl ingen man
Jag redan gått för långt, minsann!
