Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar/1764/Anmärkning öfver Bränn-torfs nytta vid vattu-dämningar
|
ANMÄRKNING
Öfver Bränn-torfs nytta vid
vattu-dämningar,
Af
JACOB WILHELM DALMAN,
Geschworner vid Sala Silfver-verk.
Under vistandet vid Kongsbergs Silfver-verk i Norrige, fant jag Bräntorfvens allmänna bruk, vid dambygnader och vattuledningar, förtjäna någon upmärksamhet, hälft denna torf skal hafva den egenskap, at bättre än någon annan slags fyllning, stå emot vatten och göra vattudämningar täta; hvarom jag trodt mig böra för Kongl. Academien upgifva de underrättelser jag kunnat inhämta.
Den torf, som nyttjas vid Kongsberg, tages uti något gräsväxta mossar, sedan det öfversta, som är jordblandadt och odugeligt, blifvit bårtkastadt.
Hon liknar aldeles den bruna moss-torfven, som, på en del orter här i Riket, brukas at bränna, låter klyfva sig uti tunna skifvor, efter dess hafde horizontela läge, och tyckes beftå af halfrutnad mossa, rötter och Vegetabilier, som tid efter annan packat sig tilsammans och formerat dess skifring, hvarföre hon ock torr brinner eller kolar braf, lämnandes en gulaktig fin aska efter sig.
Ju renare denna Torf fås ifrån jordblanning, hvartil en tunn och lätt skifring anses som prof, ju bättre räknas hon, och uptages merendels uti fyrkantiga skifvor om en fots qvadrat och 4 a 5 tums tjocklek, rättadt efter skifringen.
Dessa kunna sedan förvaras til nyttjande, så länge de vaktas för torkning, efter som den icke låter så väl packa sig sedan hon blifvit torr.
Vattuledningar eller rännor voro gjorda af sten och sådan Torf på följande sätt:
Gråstens muren A, Tab. VIII. Fig. 9 updrages med dess botten och bräddar, i form af en ränna, til den längd och högd vattnet (B) skal ledas, sedan beklädes han inuti med Torfven (C), som lägges 2:ne hvarf, ganska tätt och väl tilpackad, på det sätt, at undra lagets skarfvor komma midt under Torfvorne uti det öfra. Sedan rännan på detta sätt blifvit färdig, fylles något grus (D) uppå Torfven, at hålla hänne packad och hindra dess upflytande när vatnet påsläppes.
Dessa rännor, som i flere år varit med stor fördel brukade vid förberörde verk, voro ganska täta, så at man icke kunde märka något tecken til vattuläck på dem, och berättades hafva den förmon framför bräd-rännor, utom varaktigheten, at vatnet intet så lätt fryser uti dessa.
Dammar voro äfven allmänt af sten och denna Torf på följande sätt bygde.
Sedan nog djup och säker grund ärhållits, updrages tvenne paralella gråstens murar A. B. Fig. 10. med några alnars afstånd från hvarannan, rättadt, så väl som murarnes tjocklek, efter tryckande vatnets (C) styrka, til den högd och längd dammen bör hafva. Imellan dessa murar inpackas Torfven (D) ganska tätt och väl, hvarefter något sten (E) lägges uppå Torfven, at hålla hänne ständigt hårdt packad.
Dessa dammar tyckas äga förmon, framför de hos oss allmänna Sten- eller Trä-dammar, uti följande omständigheter:
1:mo. Undviker man den vid andra Dammar nödiga fyllning, och örning på vattusidan.
2:do Kunna dessa med lika säkerhet och täthet byggas på Bärg, Hälften och annan grund.
3:tio. Blifva de ganska täta, så at jag sett vid pass 5 famnars högt vatten hållas af en sådan dam, utan at något det minsta vattuläck kunde märkas.
Vid sådane verk, däräst sten-dammar anses för kostsame, skulle ändock mycket vinnas, om Torf nyttjades til fyllning näst timringen, fast den ock skulle läggas helt tunt, allenast det sker med den försigtighet, som vid sten-rännorne är anmärkt.