Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar/1764/Solens Förmörkelse d. 17. Oct. 1762, Observerad i Upsala

Solens Förmörkelse d. 17. Oct. 1762, Observerad i Upsala av Fredric Mallet

Solens Förmörkelse d. 17. Oct. 1762, Observerad i Upsala.

Solens Förmörkelse är det präktigaste Phænomen, som Astronomerne kunna åskåda, och då andre dels undra på, dels frukta för ljusets bårtgömmande uppå sjelfva himmelen, så äro de syslosatte, at med tjänliga Instrumenter afmäta Solens utseende, til at därutaf gagna både Geographien och sjelfva Astronomien.

Det är icke eller svårt, för hvar och en som åstundar, at kunna observera en Solens Formörkelse, så at däraf må kunna hämtas nytta. Om man är försedd med et godt Pendel-Ur och förstår at rätta dess gång efter himmelen, så at man ej felar om tiden, kunna åtskillige verktyg brukas härtil.

1:o Med en simpel Tub kan man släppa Solens bild uti en mörk kammare, uppå et bräde eller Papp, som är klistradt med rent papper, och stäldt vinkelrätt emot Tuben: man ritar däruppå en cirkel, så stor som Solens bild, eller sedan man ritat en cirkel efter behag, passas brädet uti et sådant afstånd ifrån Tuben, at Solens bild blifver lika stor med cirkelen. Man delar cirkelens diameter uti 12 lika delar, och upritar 6 Concentriska Cirklar, som föreställa Tum uppå Solens bild, och om denne genom Tubens riktande och jämkande altid coinciderar med den upritade cirkelen, så skola de concentriska Cirklar visa, huru många tum af Solens diameter äro formörkade. På lika sätt kan man öka antalet af de Concentriska cirklar til at skönja halfva och fjerdedels tum af Solens förmörkade diameter. Tiden upskrifves jämte hvarje Phasis eller anmärkte utseende. Man kan tillika för vissa momenter taga afståndet imellan Solens horn, och flytta det på en Scala, som är inrättad efter yttre cirkelens diameter. Man kan ock indela samma cirkel uti grader, och genom skuggan af en lod-linea, som hänger imellan Tubens ända och brädet, finna grad-talet af hornens afstånd ifrån Vertical-cirkelen. Men oaktadt detta sätt at observera Solens förmörkelser varit i bruk hos gode Astronomer, och fastän det kan mycket förnöja dem, som älska Stjern-konsten, så måste jag vidgå, at det icke annat är an en nödhjelp, då man icke är försedd med tjänligare Instrument.

2:o En Qvadrant med Tub, är et mycket säkrare Instrument, och i brist däraf en blott Tub med et kors uti Focus, hvilken lika såsom. Qvadranten kan ställas så, at det ena håret är Verticalt och det andra Horizontält, fast Tuben höjes eller sänkes uti Vertical-planet. En sådan Tub riktas til Solen, som ändrar sin högd och sin Azimuth, och man anmärker tiden, när Solens horn eller Solens och Månens bräddar råka hvardera af håren. Är Solen när til Meridian, så blifver det Horizontäla håret onyttigt, för hvilken händelse et annat hår kunde oblique insättas, men uti andra fall behöfves det icke. Uppå Qvadranten kan man förmedelst lod-lineen finna högden af Solens horn, eller af hännes och Månens bräddar, nar de röra Horizontäla håret; men denna är icke så angelägen, utan det är nog at veta tiderne, när Månens brädd eller Solens brädd och horn gått igenom samma vertical-cirkel och varit til lika högd. Momenterne kunna tidigare i akt tagas, när man icke är bekymrad om högden, och ju större antalet är af Observationerne, des mera nytta kan däraf dragas. Desse Observationer smaka mera af Vetenskapen, och äro tjänligare samt nogare til de Astronomiske uträkningars förrättande.

3:o Såsom de nogaste mätningar uti Astronomien icke kunna gå för sig utan Micrometrer, så böra desse hälst brukas til Sol-förmörkelsers observerande, och fastän uträkningarne däraf blifva vidlöftigare, så är man likväl vissare at få observationer, som äro noga och utan fel. Micrometer har länge varit nyttjad uti Focus af Refractions-Tuber på det sätt, at flere parallele hår eller trådar blifvit insatte i stället för et vanligt kors, och at et af dem kan flyttas medelst en skruf, Parallelt med något af de fasta håren, Skrufvens omlopp kan räknas på et visare-verk, hvilket är fogadt til honom, och hårets flyttning, som determineras uti skrufvens omlopp, förhåller sig til glasets Focal-längd, såsom tangenten af angulära flyttningen är til Radien. Med en sådan Micrometer-tub kan man mäta afståndet imellan Solens horn, eller tid efter annan söka storleken af Förmörkelsen; men såsom Solens flyttande gör dessa mått både svåre och osäkre, så är tjänligast at bruka Micrometern til at taga Declinations-skilnader antingen imellan Solens brädd och Månens brädd, eller imellan Solens brädd och etdera af hornen: man kan ock mäta alla dessa tre Declinations-skilnader, den ena efter den andra. Detta sker sålunda; man passar Solens brädd til et af de fasta håren, med hvilka det rörliga är parallelt, och ställer det förra uti Solens Parallel; sedan skrufvas det rörliga håret til Månens brädd, eller til någotdera af hornen, och man anmärker tiden. Tillika annoteras tids-momenter för hvar och en passage af Solens och Månens brädd, eller deras Centrer igenom de vinkelräta håren, hvilka föreställa Tim-Cirklar, på det skilnaderna uti Räta Ascension må determineras. Dessa observationer fordra mycken aktsamhet, och äro nog besvärliga at förrätta.

4:o Vigaste och tillika nogaste sättet at observera en Sol-förmörkelse, är genom Objectiv-Micrometer, uti hvilken mindre fel äro at befara, än vid något annat Instrument. Denna plägar construeras af et Objectiv-glas imellan 20 och 30 fots Focal-längd: Glaset delas uti tvänne halfvor, som fästas på en skifva, dock så, at halfvorne kunna flyttas parallelt med samma diameter, uti hvilken Objectiv-glaset blifvit skurit och uppå hvilken Halfvornes Centrer böra noga vara passade. Bägge desse Halfvor kunna visa hvar sin Sol-bild uti samma focal-längd, och om de flyttas, så ändra sig rummen af Sol-bilderne. Focal-längden är också til Objectiv-halfvornes flyttning, som mätes genom en Scala och Nonnius, såsom radien är til tangenten for angulära flyttningen. Detta Instrument fogas uppå en Reflexions-Telescop, som icke tjänar til annat, än at minska afståndet imellan objectiv-halfvorne och deras Focus, samt at därigenom vigare leda flyttningarne af glasen.

Jag har med et dylikt Instrument, äfven såsom vid Veneris gång förbi Solen den 6. Junii 1761, observerat. Solens förmörkelse här, uti Upsala d. 17. Oct. 1762, och såsom desse Micrometrar icke ännu äro allmänne på Observatorier, än mindre hos andre Astronomiens älskare; så framgifvas härmed mine observationer, emedan icke ännu månge af lika beskaffenhet äro förrättade, så mycket mig vitterligt är.

Begynnelsen af samma förmörkelse blef icke observerad, hvilken ock torde vara altför svår at i akt taga vid Sol-förmörkelser, och näppeligen kunna utsättas utan flere Secunders ovisshet. Så snart förmörkelsen var begynt, försökte jag at mäta minsta afståndet imellan Solens och Månens bräddar, hvaraf storleken af Solens förmörkelse kan slutas; men såsom Månens och Solens diametrar äro icke mycket olika uti storleken, så kunde icke bräddarnes Contactus så noga observeras, som nödigt är, emedan Telescopen icke innesluter så stort fält, at jag kunde blifva säker om samma bräddarnes minsta afstånd. Dessutan är bräddarnes contactus uppå bilderne lika såsom utbredd, så at man kan taga vilse om de puncter, som äro uti den linien hvilken går igenom Solens och Månens Centrer. Häraf nödgades jag til at ensamt mäta afståndet imellan Solens horn, hvaraf Solens Phasis och förmörkelsens storlek likaledes kan determineras.

Observationerne äro härunder upteknade på det sätt, at första Columnen innehåller momenterne af Tempus Verum: andra Columnen visar afståndet imellan Solens horn uppå Micrometerns Scal uti tum och Decimaler: tredje Columnen utsätter samma afstånd uti minuter och secunder.

Kl. 8^h, 17′,13″12 f.m. 1,730=16′,29″

Kl. 8^h, 17,1312 f.m. 1,730=16,29,9
Kl. 8^h, 22,3412 f.m.- - 2,126=20,16,5
Kl. 8^h, 24,2712 f.m.- - 2,294=21,52,7
Kl. 8^h, 26,9312 f.m.- - 2,332=22,14,4
Kl. 8^h, 27,3212 f.m.- - 2,400=22,53,3
Kl. 8^h, 28,2812 f.m.- - 2,454=23,24,2
Kl. 8^h, 29,3812 f.m.- - 2,496=23,38,3
Kl. 8^h, 30,2012 f.m.- - 2,536=24,11,1
Kl. 8^h, 33,1112 f.m.- - 2,676=25,31,3
Kl. 8^h, 35,0012 f.m.- - 2,718=25,55,3
Kl. 8^h, 35,5212 f.m.- - 2,750=26,13,6
Kl. 8^h, 36,4312 f.m.- - 2,778=26,29,6
Kl. 8^h, 38,00212 f.m.- - 2,820=26,53,7
Kl. 8^h, 38,5712 f.m.- - 2,888=27,32,6
Kl. 8^h, 39,5612 f.m.- - 2,930=27,56,5
Kl. 8^h, 43,1012 f.m.- - 2,976=28,22,9
Kl. 8^h, 44,1512 f.m.- - 3,006=28,40,1
Kl. 8^h, 47,1312 f.m.- - 3,110=29,39,5
Kl. 8^h, 48,1212 f.m.- - 3,128=29,49,9
Kl. 8^h, 51,2812 f.m.- - 3,156=30,005,9
Kl. 8^h, 53,3112 f.m.- - 3,176=30,16,3
Kl. 8^h, 54,4012 f.m.- - 3,191=30,25,4^[1]
Kl. 8^h, 55,2412 f.m.- - 3,200=30,31,1^[1]
Kl. 8^h, 57,1812 f.m.- - 3,230=29,48,3
Kl. 8^h9, 009,5812 f.m.- - 3,294=31,24,9
Kl. 8^h, 11,5712 f.m.- - 3,306=31,31,8

Moln begynna nalkas til Solen och en tunn dimba betäkte hänne allaredan.

Kl. 8^h9, 12,4712 f.m.- - 3,304=31,30,7
Kl. 8^h, 21,2312 f.m.- - 3,266=31,008,9

Bägge observationerne gjordes igenom tunna moln, hvilka mer och mer skymde Solens ljus, så at hornen uti sista observation näppeligen kunde synas, och en annan som gjordes kl. 9^h, 18′, 48″12 var aldeles osäker. Häruppå vardt hel mulet, och observationerne vordo afbrutne ända tils

Kl. 8^h,17′,13″ f.m. 1,730=16′,29″

Kl. 9^h,44,12 f.m. 2,890=27,23,7
Kl. 9^h,49,24 f.m.- - 2,684=25,35,8^[2]
Kl. 9^h,52,52 f.m.- - 2,556=24,22,6^[2]
Kl. 9^h,53,44 f.m.- - 2,506=23,54,0
Kl. 9^h,54,32 f.m.- - 2,472=23,34,5
Kl. 9^h,55,27 f.m.- - 2,420=23,004,8
Kl. 9^h,56,009 f.m.- - 2,388=22,46,4
Kl. 9^h,56,53 f.m.- - 2,370=22,36,2
Kl. 9^h,57,40 f.m.- - 2,326=22,11,0
Kl. 9^h,58,16 f.m.- - 2,288=21,49,2
Kl. 9^h,59,57 f.m.- - 2,199=20,57,7
Kl. 9^h,10,000,41 f.m.- - 2,166=20,39,4
Kl. 9^h,001,32 f.m.- - 2,106=20,005,1
Kl. 9^h,002,006 f.m.- - 2,088=19,44,8
Kl. 9^h,002,59 f.m.- - 2,026=19,19,3
Kl. 9^h,005,36 f.m.- - 1,838=17,31,7
Kl. 9^h,007,16 f.m.- - 1,716=16,21,9
Kl. 9^h,008,009 f.m.- - 1,636=15,36,1
Kl. 9^h,11,36 f.m.- - 1,292=12,19,3
Kl. 9^h,12,24 f.m.- - 1,166=11,007,2
Kl. 9^h,13,27 f.m.- - 1,032=009,50,5
Kl. 9^h,14,00 f.m.- - 0,954=009,005,9
Kl. 9^h,15,002 f.m.- - 0,862=008,13,3

Detta antal af Observationer hade kunnat mycket förökas genom Instrumentets vighet, om icke golfvets ostadighet uppå Observatorium hade sinkat vid arbetet, och ofta gjordt Observationerna för mycket tvifvelaktiga, eller aldeles omöjeliga utaf Instrumentets skakning och sjelfva Sol-bildens däraf medföljande synbara darrande. Däraf skedde äfven i början af förmörkelsen, at vid pass en fjerdedels tima lopp förbi, innan någon säker observation kunde verkställas.

Slutet af förmörkelsen skedde kl. 10, 16 min. 52 sec. och 4 secunder senare märktes intet tecken til Månen uti Sol-brädden.

Solens diameter observerades samma dag både strax efter förmörkelsen, och vid middags-tiden. Den Horizontäla Solens Diameter är antagen utur Conn. des Mouv Celestes l’an 1762. at vara 32,13,8 och fants middags-tiden = 3,376, hvarefter uträkningarne af hornens afstånd äro rättade; men den samma mättes strax efter förmörkelsen, och befants då = 3,378 à 3,380, innan ögat fått hvila sig. Härvid bör icke eller förtigas, at Solens Verticala diameter bägge resorne fants 0,008 mindre än den Horizontäla, och at en oblique stäld Diameter var 0,004 allenast mindre än Solens horizontäla Diameter.

FREDRIC MALLET. 

Under denna Förmörkelse, var himmelen här i Stockholm mer mulen, än i Upsala. Vid början af Förmörkelsen var Solen aldeles betäkt af moln; men mot slutet var det något klarare. Af några corresponderande Phases strax efter början och mot slutet af Förmörkelsen, kunde man likväl här på Observatorium sluta, at största Förmörkelsen infallit klockan 9. 13 min, och vid pass 3 secunder förmiddagen, då ungefärligen 9 och 16 Digiti eller tolfte-delar af Solens Diameter voro af Månen betäkte. Slutet observerades helt noga
 af Herr Wargentin, kl. 10. 18 min. 37 sec.
 af Herr Wargentin,Wilcke kl. 10. 18 min.18. 41.
Den förre brukade en Refractions Tub af 812 fots längd, som visar Objecternas Diametrar vid pass 30 gånger större, än med blotta ögon: den senare en Dollondisk Tub af 5 fots längd, som gör Objecterna 62 gångor större.

1. Desse 2 afstånd äro uti Journalen i synnerhet anmärkte för gode.
2. Under dessa 2 Observationer syntes tunna moln framför Solen.