Slutet af förmörkelsen skedde kl. 10, 16 min. 52 sec. och 4 secunder senare märktes intet tecken til Månen uti Sol-brädden.
Solens diameter observerades samma dag både strax efter förmörkelsen, och vid middags-tiden. Den Horizontäla Solens Diameter är antagen utur Conn. des Mouv Celestes l’an 1762. at vara 32,13,8 och fants middags-tiden = 3,376, hvarefter uträkningarne af hornens afstånd äro rättade; men den samma mättes strax efter förmörkelsen, och befants då = 3,378 à 3,380, innan ögat fått hvila sig. Härvid bör icke eller förtigas, at Solens Verticala diameter bägge resorne fants 0,008 mindre än den Horizontäla, och at en oblique stäld Diameter var 0,004 allenast mindre än Solens horizontäla Diameter.
Under denna Förmörkelse, var himmelen här i
Stockholm mer mulen, än i Upsala. Vid början af
Förmörkelsen var Solen aldeles betäkt af moln; men
mot slutet var det något klarare. Af några
corresponderande Phases strax efter början och mot slutet af
Förmörkelsen, kunde man likväl här på Observatorium
sluta, at största Förmörkelsen infallit klockan 9. 13
min, och vid pass 3 secunder förmiddagen, då
ungefärligen 9 och 16 Digiti eller tolfte-delar af Solens
Diameter voro af Månen betäkte. Slutet observerades helt
noga
af Herr Wargentin, kl. 10. 18 min. 37 sec.
af Herr Wargentin,Wilcke kl. 10. 18 min.18. 41.
Den förre brukade en Refractions Tub af 812 fots längd,
som visar Objecternas Diametrar vid pass 30 gånger
