Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens månadsblad/1879/Hjelmar med vildsvinsbild
|
Lyckans hjul → |
| Del av Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens månadsblad, åttonde årgången, 1879. |
Hjelmar med vildsvinsbild.
.jpg)
1.
Den här meddelade figuren (fig. 1) är ej längre för den arkeologiska verlden en nyhet. Den jämte tre liknande med reliefbilder prydda bronsskifvor afbildades (1872) i Månadsbladet nr 6 och hänfördes der till den senare delen af jernåldern eller vikingatiden på grund af vapnens form. De återgåfvos 1875 i Montelii Svenska Fornsaker fig. 518—521 under Jernåldern III. År 1876 afbildade jag tvenne af dem i Månadsbladet nr 55 & 56 och visade, att just de på dem förekommande vapenformerna göra det nödvändigt att hänföra dem icke till den senare, utan till den tidigare jernåldern, icke till vikingatiden, utan till en föregående period, om hvilken historien, vår egen och grannlandens, icke har något att förtälja. Samma år afbildades den här (fig. 1) återgifna plåten i Montelii bok Om lifvet i Sverige under hednatiden s. 86 såsom tillhörande den yngre jernåldern, och hafva de till samma period blifvit af Dr Montelius hänförda i de olika upplagorna af musei-katalogen, både de svenska (den tredje upplagan 1877) och den tyska (samma år), i illustrerad Sveriges Historia del. I s. 286 (samma år) samt i den andra upplagan af boken Om lifvet i Sverige under hednatiden s. 87 (1878). Då det emellertid är fullkomligt visst, att dessa plåtar måste på grund af vapnen, i synnerhet svärdfästets och spjutens form, föras till den tidigare jernåldern, — intet nytt fynd har sedan år 1876 rubbat beviskraften af detta påstående — hafva dessa plåtar nu mera från lådan nr 107 (senare jernåldern) i det s. k. norra galleriet (tredje salen) i Statens Historiska Museum flyttats till lådan nr 95 (senare delen af den tidigare jernåldern).
Att svinbilder å hjelmar icke voro okända under den senare jernåldern kunna vi sluta deraf, att det poetiska språket använde som omskrifning för hjelmen orden hildisvín och hildigöltr, d. v. s. stridssvin och stridsgalt. Men ännu vanligare synas dessa bilder hafva varit under den tidigare jernåldern, att döma deraf att de så ofta omtalas i Bjovulfssången.[1] Der förekomma t. ex. följande yttranden:
- v. 303—305. svinbilder glänste öfver hufvudbeklädnaden, öfverdragna med guld.
- v. 1111, 1112. helförgyllda svin, jernhårda;
- v. 1286. svin öfver hjelmen.
- v. 1448. men den hvita hjelmen hufvudet värjde — — — så honom i forntiden vapensmeden arbetade och underbart gjorde, satte derpå svinbilder, att honom sedan ej svärd skulle skada.
Hans Hildebrand.
- ↑ Om dennas förhållande till den svenska jernåldern, se min bok Svenska folket under hednatiden (andra uppl.) s. 120. Verserna citeras här ofvan efter Greins upplaga af år 1867.