Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Julia Håkansson

[ 194 ]

Julia Håkansson, född Stenius. K. Dr. T. debuter: 28 okt. 1886, 10 febr. 1887 och 1 april 1887. Nya K. Dr. T. från 1 juli 1907.

Född den 4 sept. 1853 på Löfstaholm (beläget mellan Märsta och Sigtuna). Föräldrar köpman David Stenius och Eleonora Thorslund. Gift med operasångaren Hjalmar Håkansson (se d. n.), debuterade hon vid 33 års ålder efter studier för fru H. Winterhjelm och fröken Signe Hebbe på Dramatiska Teatern den 28 okt. 1886 som Nora i »Ett dockhem», därefter under spelårets lopp som fröken Svendsen i »Tre par» och ytterligare som Antoinette i »Klädeshandlaren och hans måg». Framför [ 195 ]allt den första debuten väckte både öfverraskning och starkt bifall. Hon blef af direktör Willman erbjuden engagement men föredrog efter en studieresa till Paris att antaga ett anbud från Svenska Teatern i Helsingfors. Under säsongen 1887—88 uppträdde hon därstädes först som Rebecka i »Rosmersholm» mot Aug. Lindberg som Rosmer, därefter som Florizel i »Ett besök», Kristina i »Mäster Olof», fröken Svendsen i »Tre par», Thalea i »Häxan» m. fl. I Helsingfors omfattades hon med största välvilja och erhöll höga loford af kritiken. Våren 1888 var det åter tal om hennes engagement vid Kungl. Dramatiska Teatern. Hon tog emellertid anställning hos Lindberg 1888, kvarstod i hans trupp intill 1891, uppträdde under de följande åren som gäst i Göteborg, Kristiania, Bergen, Helsingfors och på Vasateatern i Stockholm (maj 1893). Hos Ranft var hon anställd 1895—98 (vid Vasateatern under Ranfts första säsonger därstädes), hade i förening med Tore Svennberg eget sällskap 1898—99, var därefter åter engagerad hos Ranft, då hon mest uppträdde på Svenska Teatern, gästspelade i Finland och i svenska landsorten och hade åter resande sällskap, intill 1905 i förening med Svennberg och 1905—07 ensam, hvarpå hon lät engagera sig vid nya Dramatiska Teatern, där hon fortfarande kvarstår.

En lika rikhaltig som lysande spellista omfattar hennes verksamhet före hennes anställning vid Kungl. Dramatiska Teatern. Bland hennes roller voro, förutom de redan nämnda: i Ibsens skådespel Hjördis i »Kämparna på Helgeland», Svanhild i »Kärlekens komedi», Hilde i »Byggmästar Solness», fru Alving i »Gengångare», Hedda Gabler, Rita i »Lille Eyolf», fru Borkman och Ella Rentheim i »Johan Gabriel Borkman», Maja i »När vi döda vakna», Lona Hessel i »Samhällets pelare» — i andra skådespel af nordiska författare Tekla i »Fordringsägare», Henriette i »Brott och brott», Elise i »Dödsdansen», fru Kristine (modern) i »Mäster Olof», Svava i »En handske», Anna Hjelm i »Kung Midas», fru Birckner i »Kärlek», Anna i »Strandbybor», titelrollen i Fru Marie Grubbe, — i klassiska skådespel Hermione i »En vintersaga», Beatrice i »Mycket väsen för ingenting», drottningen i »Hamlet», titelrollen i »Minna von Barnhelm» — och i moderna skådespel och komedier af icke-skandinaviska författare Frou-frou, [ 196 ]Marguerite Gautier i »Kameliadamen», Cyprienne i »Låt oss skiljas», grefvinnan i »När damerna föra krig», Dolores i »Allt för fosterlandet», Zusanne i »Generaldirektörn», Emma Scarli i »Stulen lycka», Agnes Jordan, Magda i »Hemmet», grefvinnan Beate i »Lefve lifvet», Elisabet i »Undangömd lycka», de båda kvinnliga hufvudrollerna i »Ensamma människor» och i »Moder jorden», Paola i »Tanquerays andra hustru», mrs Erlynne i »Solfjädern», Sapho, Mariana.

På Dramatiska Teatern har hon utfört några af sina tidigare roller Anna Hjelm, fru Borkman, fru Alving samt Gina Ekdal i »Vildanden», Lissy Bertram i »Skärseld», Klytemnestra i »Elektra», hertiginnan de Reville i »Sällskap där man har tråkigt», baronessan de Mantes i »Osvuret är bäst», gamla fru de Tréville i »Äfventyret», Clotilde i »Familjen Benoiton». 1913 erhöll hon »Litteris et artibus».