Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Ludvig Fristedt

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Camilla Wiese
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Ludvig Fristedt
Helga Elvira Franckenfeldt  →


[ 58 ]

Ludvig Fristedt. K. T:ne 1 juli 1873—30 juni 1879.

Född i Stockholm den 21 mars 1844. Han kom vid unga år till Finland, där han hösten 1867 blef anställd vid den ett år förut invigda Nya Teatern i Helsingfors, hvars direktion hade engagerat en teaterpersonal, som blef grunden till nämnda teaters stående sällskap. Wilhelm Åhman, som var teaterns sceniske styresman, blef Fristedts förste lärare. Här kvarstod han till 1870, då han öfvergick till fru Thérèse Elfforss’ sällskap. Antogs till elev vid de kungliga teatrarne den 15 okt. 1872 och fick aktörsengagement följande år. Bland de roller han här utförde må nämnas titelrollen i »Gringoire», Sune i »Bröllopet på Ulfåsa», Laërtes i »Hamlet», Lætorius i »Cajus Grachus» och Boussman i »Dagward Frey». Hösten 1879 kom han till den af Josephson och Holmquist då öfvertagna Nya Teatern, och stannade där till 1891, hvarefter han var anställd vid olika sällskap i landsorten och hos Albert Ranft.

Gringoire blef den enda roll i hvilken Fristedt lyckades. I alla de roller, som han sedan fick, förmådde han aldrig göra sig gällande, ehuru man nog uppmärksammade honom både på och utom scenen. Han var nämligen en originell entusiast, som alltid »rusade» och skrek, och som därigenom oftast gjorde sig löjlig. Han hade likväl mycket höga tankar om sig själf och sin skådespelaretalang och ansåg sig nära nog som Sveriges förnämste skådespelare. Men trots sina löjliga sidor — och han hade sådana äfven i det privata lifvet — var Ludvig Fristedt en hedersman, som med sina mycket små inkomster alltid gjorde rätt för sig och betalade sina skulder punktligt på dagen. Han afled (ogift) efter en tärande sjukdom den 11 april 1899.