Maj i Bargello

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Maj i Bargello
av Carl David af Wirsén
Dikten ingår i sviten Visor, romanser och ballader

Maj i Bargello.

Firenze.


När Maj på blomsterbana
Går fram med rosenfana
Som ung gonfalonier,
På Florens’ öppna platser,
Kring Florens’ borgpalatser
Ett rosenvimmel är.
Den hälsofulla vinden
Med blomdoft smeker kinden,
I luften susar fri
En vårlig melodi:
Vi sjunga, dansa, spela
Och rosor ut vi dela.

En längtan då mig drager,
Jag vägen gärna tager
Till grått Bargellos gård,
Där rundbågsloggier hålla
Med linier, som förtrolla,
Kring marmorstoder vård.
Jag tröttnar ej att skåda
De vårbehag, som råda
Med fläkt från paradis
I della Robbias fris
Af väsen glada, unga,
Som dansa, spela, sjunga.

Fullt upp de ha att göra
De instrumenten röra,
De gå i barnslig dans,
Och hur de musicera,
På oss de triumfera
Med konstens ungdomsglans.
Här vårlig oskuld leker,
Här majvind sinnet smeker;

Kring frisen marmorljus
Går barnarösters sus:
Vi oss med rosor kransa,
Vi spela, sjunga, dansa.