Maktstriden om furstendömet Neuchâtel
|
| På Wikipedia finns en artikel om Marie de Nemours. På Wikipedia finns en artikel om prinsen av Conti. |
Såsom Processen emillan Printzen af Conti och Hertiginnan af Nemours angående Furstengömmet Neüchastell, är i Paris sluten och Domen för Printz Conti uthfallen, så säya Ständerne af samma Förstendömme, at det är souweraint uthom Franckrijke belägit, och at Parlamentet i Parijs intet tilkommer at blanda sig i fremmande saker ; Hertiginnan aff Nemours wore deras rätta Furstinna, henne hade dhe huldigat, och kände Printz Conti intet ; emedan nu Cantonen Bern är Schutzherre öfwer detta Furstendömmet, med hwilken så wäl som andre Cantoner, det står i Alliance ; Bern ock så befordrat Hertiginnans Investitur; så fruchtar man at där af torde blifwa något owäsende.
|
Princessinnan af Nemours hafwer afskickat sin Betiente til de 4 med Welsch Neuburg i Alliantz stående Cantonerne, och gifwit dem Part af allt som i Paris emellan henne och Pr. Conti är förelupit, samt begärt, at de i förmågo af deras Alliance wille maintenera henne uti Possessionen. Ifrån Pr. Conti är ännu ingen, hwarken uti Sweitz eller til Neuf Chastell ankommen, doch säyes at en skal wara under Wägen, som efwenwähl hoos de 4 Allierade Cantonerne lärer notificera hwad som i Paris til hans Faveur passerat, och begiära det de intet wille wara honom hinderlige uti Possessions tagandet af samma Furstendöme ; så at här af intet annat än stoor Olägenheet står at befahra ; emedan de frije Ständerne uti Furstendömet ey torde tillåta, at ett Parlament i Paris, utaf hwilket de äfwen så litet som af Frankrijke dependera skall genom Doom afsättia den som de erkiändt för deras Souveraine Furstinna, och dem en annan Öfwerheet föreställa; warandes bemelte 4 Allierade Cantonerne här öfwer mycket allarmerade.
|
I förgårs afreeste Printz Conti här ifrån åth Switzerlandet, at träda til Possession af Furstendömmet NeüfChastell, som han förmedelst Parisiske Parlamentets Doom wunnit af Hertiginnan af Nemours.
Här är för någre Dagar sedan ett Ryckte kommit som skulle Printz Conti wara med 3000 Man i Marche til at taga Furstendömmet Neüf-Chastell, som, på 3 Byar när, består af idel reformerade Inbyggiare, uti Possession och bortdrifwa Hertigen af Nemour; hwarföre Cantonen Bern är mycket allarmerat, och torde med det första ett allmänt möte hållas.
Hertiginnans af Nemours Reesa åth Förstendömmet Neüf-Chastel är aldeles inställt, emedan hon giör sig försäkrat, at Printz Conti intet lärer kunna henne til Prejudice något uthrätta.
|
Den Fransöske Ambassadeuren haar hoos Cantonen Bern giordt ansökning, det de gunstligt wille höra Printzens af Conti som wore under wägen åt Neüf Chastell, Proposition, emedan han funderade sin Pretension på Abbotens af Orleans Testamente ; Han hafwer ock af dem i Neüfchastell begiärdt, at de wille låta bem:te Printz och dess Följe niuta Säkerheet oc wederbörlig Heder, och at han på Castellet må inlogeras. Dhe ifrån Bern hafwa swarat, at dhe redan hade sänt 2 deputerade åth Neüf Chastell til at försäkra Ständerne dersammastädes, med hwilka de stode i Förbund, det dhe wille dem med Råd och Dåd maintenera. De af NeüfChastell hafwa swarat, at de fuller wille samtyckia til den förre Puncten, men kunde intet logera Printzen af Conti på Castellet, eftersom det ey stode under deras Disposition. De hafwa i NeüfChastell sig för Hertiginnan af Nemours förklarat, at wilja Henne, som alle Ständerne huldigat, med alle deras Krafter bijspringa. Det äre redan 2000 Man här ifrån Cantonen til NeüfChastell afgångne, och den öfrige Militien anbefallt at hålla sig färdig til Marche
Den Conferencen som skal hållas emillan dhe medh NeüfChastell i Förbund stående Orter, nembl. Bern, Friburg, Lucern och Soloturn lärer i dag eller morgon uti Biel taga sin begynnelse. Printzen af Conti förwäntes dageligen ; Imedlertijd är Slottet i Neüf-Chastell besatt med 600 Man, til at afwärja all wåldsamheet, i fall något skulle företagas.
Sedan Printzen af Conti afreeste åth Switzerlandet, hafwer Hertiginnan af Nemours fått ett Bref af Cantonerne af innehålld, at tntet nödigt wore det hon dijt reeste, emedan de som henne huldigat hade ock så kunde Henne maintenera wijd sin Rätt ; hwarpå ock Hertiginnan sin Reesa, som hon ärnade at giöra, instellt.
|
Sakerne angående Furstendömmet NeüfChastell skola för Printzen af Conti intet stå alt förwähl, uthan säyes at Ständerne dersammastädes samptel. skola hafwa resolverat at wilja lefwa och döö wijd den Lydna och Trooheetz Eed, som dhe Hertiginnan af Nemours, som deras souveraine Princessinna, lofwat och sworit hafwa. Så skole ock Cantonerne Bern, Soloturn, Friburg och Lucern, som stå med Neüf Chastell i Förbund, allaredan hafwa dijtsändt 800 Man, sampt uthlofwat mehr Folck om det behöfwas skulle.
Ifrån NeüfChastell skrifwes at Printzen af Conti är blefwen slätt fägnad dersammastädes ; han hade låtit til sig kalla Ambassadeuren Putsjeux, Hertiginnan af Nemours haar ock så resolverat med det förste at resa dijt.
|
Det mästa som här ifrån är at berätta, är om Furstendömmet NeüfChastell och dess Pretendenter, som äre 8 til antahlet nembl. 1. Princessinnan af Nemours, som wärckeligen sitter i Possessionen. 2. Madame de l´ Esdiguieres. 3. Hertigen af Brisac. 4. Printzen af Carignan. 5. Grefwen af Masignon. 6. Chevalljeren af Soissons. 7. Margrefwen aff Baden Durlack, och Printzen af Conti, hwilken för någre dagar til NeüfChastell ankommen är ; Den Fransöske Ambassadeuren haar förklarat, at ey wilja sigh i denne Saak blanda. Bern oc Lucern hålla Hertiginnans af Nemours Partij, oc hafwa sedan upbudit 30000 Man, som de beordrat hålla sig marchefärdige, til at hindra den som med wåld något företaga wil.
Ifrån Sweitz skrifwes, at Cantonen Bern upbudit 4000 Man til at giöra Hertiginnan af Nemours Bijstånd, i fall Printzen af Conti skulle wilja sig något wåldsamligit företaga uthi Furstendömmet af NeüfChastell.
Hertiginnan af Nemours låter upsättia ett Swar uppå Printz Contis Manifest angående Furstendömmet Neüf Chastell, och lärer i tilkommande Wecka reesa diit.
|
Såsom den Fransoske Ambassadeuren Puisieux låtit förmärckia sitt missnöye, och dhe öfrige med Welsk Neüburg allierade Cantonerne ey heller gierna sedt, at Cantonen Bern befalt Slottet i Welsch Neüburg med 200 Man ; Så hafwa dhe af Bern, at ey gifwa Koningen i Franckrijke Orsak til at blanda sig uthi Saken, dem återkallat ; Men äre dock strax 150 Man Welsch Neüburgischt Folck igen i Slottet inlagde, så at Printz Conti ey kunnat komma der in ; hwilken sig begifwit åth Soloturn. Imedlertijd är i Bern, Welsch Neüburg och Genff alt i allarm, och hafwa dhe af Bern redan lagt någre 1000 Man på Grentzerne, at hindra Fransosernes inkommande. Lucern håller ännu med Bern, och hafwer Fransöske Ambassadeuren remonstrerat, at dhe Berniskes Conduite är billig och orättmätig.
|
Eljest säyes at Ständerne i Neüfchastell skola hafwa föreslagit en Förlijkning emillan Hertiginnan af Nemours, och Printzen aff Conti, men twiflas om bem:te Hertiginna lärer lystra der effter.
I denne Weckan förwäntes Hertiginnan af Nemours til Welsch Neüburg. Imedlertijd ligger thet af Cantonen Bern upbudne uthskottet, en deel på Grentzen, och en Deel kring Staden Bern uthi Byarne och wänta på Ordres. Så hafwer man ock lagt en starck Guarnison uthi Genf, efftersom uthi Savoyen och Burgund skola wara öfwer 30000 Fransöske och andre Troupper. Det säyes at Fransöske Ambassadeuren Puisieux skal hafwa försäkrat, det desse Troupper skola marchera tilbakars igen, så snart dhe Berniske Troupperne sig heem begifwa.
|
Printzen af Conti haar i förleden Måndags gifwit ett Memorial til dhe 4 Cantonernes deputerade, och sig beswärat öfwer dem af Neüf-Chastell; reent uthsäyandes, at han intet kände samma Ständer myndige nog til at dömma om Pretendenternes Successions Rätt ; Emedan dem allenast tilkommo, at sättia den i Possessionen som effter Lagen den närmaste der til wore; och som dhe af Bern wore dhe rättaste Dommare i samma Saak, så adresserade han sigh ock til dem. I Onsdags war Rådet aff 200 öfwer detta Memorialet tilsammans, som funno det wara capabelt til at störa det gode Förstånd som är emillan denne och dhe 3 andra med neüf-Chastell allierade Cantonerne ; hwarföre dhe ock nu som tilförende swarat, at dhe sig Saken intet antaga kunde, efter den allenast dem aff Neüf-Chastell tilkommo. Imedlertijd haar Konungen i Franckrijke skrifwit ett mycket höfligit Bref til denne Cantonen, och begärt, at dhe wille taga deras 200 Man ifrån Neüf-Chastell tilbakars, hwaremoot han äfwenwähl wille befalla sine i Burgundien stående Troupper at gå tilbakars igen.
|
Den 3 Hujus emoot Afftonen Kl. 5. är Hertiginnan af Nemours hijtkommen, och löstes wijd dess Ankomst alle Styckerne, heela uthskottet af Landet war i Gewehr til 6000 Man starckt, och war nästan en half Mijl långt raagerat på bägge Sijdorne om Wägen uthan för Staden, en stoor hoop medh Ryttare reedo emoot Hertiginnan ; ett stycke uthan Staden stod ock Borgerskapet i Gewähr, och blef henne der af Baner-Herrn Grefwe-Fahnan presenterad, hwilken hon ock så emoottog, men honom straxt igen tilställte ; Folcket af Valangin war ock så ställt uthan för Staden, alt in til Soloturner Porten, genom hwilken hon inreeste, och war öfwer Porten upsatt en Lager-Crantz med någre Ord, der wijd sin wilja så mycket betyga, at denne förträfflige Printzessinnan skal winna Segren. Wijd Porten mötte henne Borgemästaren, som presenterade henne Stadz Nyckelen uppå ett Silfwerfaat, den hon äfwenwäl emoottog, men strax igen lefwererade. Sedan foor hon åth Slottet, hwarest öfwer Porten och så war satt en Lager-Crantz, med Orden: Länge lefwa Maria d´ Orleans, wår Souveraine Pricessinna. Sedan hon war på Slottet ankommen, blef hon på Printzen af Contis wägnar complimenterad af Riddaren d´ Angoulesme, som förmälte, at ock Printzen sielf komma wille, om han wiste at det skulle wara henne angenämbt; men hon haar det med höfligheet afbögt, säyandes, at hon förmodade snart see Hans Högheet i Parijs, då hon intet skulle underlåta at wijsa honom all den Respect som Hans Höga Härkomst tilkomma kunde. Dagen effter Hennes Intåg, hafwa ock dhe deputerade af Cantonerne Bern, Lucern, Friburg och Soloturn aflagt deres Vestte ; och äre dhe så mycket man märcka kan, alle til Printzessinnans Sijda bewågne.
Den 3 hujus är Hertiginnan af Nemours ankommen til Neüf-Chastell, och är der mycket präcktigt blefwen inhämtat. Heela Magistraten och en hoop förnähme Herrer reedo föruth, och fölgde Hertiginnan som lät bära sig uthi en Chaise ; Effter henne folgde Borgerskapet och onhgefehr 10000 Man af de 3 Stader, och 90 Byer som lyda til thetta Furstendömmet Welsch Neüburg. Thetta Folcket hafwer ock gifwit Salva, när Hertiginnan kom i Slottet. Dhe 4000 Man som legat kring Staden Bern, äre för någre Dagar sedan heemgångne med Ordres at hålla sigh altijd marchefärdige ; den öfrige Berniske Militien står ännu wijd Gräntzen at förwahra Passen.
|
Ifrån Welsch Neüburg skrifwes, at der aldrig förr warit så mycket Folck som der nu för tijden är; och går alt mycket ståteligen til, Fransöske Ambassadeuren håller öppen Tafell uti twenne, och Printz Conti uthi 3 Wärdzhuus, men Hertiginnan af Nemours allenast en Tafell uti Castellet ; Hertigen af l´ Esdiguieres och Hertigen aff Willerroy äre ock så dijt komne och förwäntes den Baden Durlachinske med det första så at alle Wärdzhusen äre med främmande upfyllte. Dhe 2 deputerade ifrån Cantonen Bern logera på Slottet, hwarest Hertiginnan af Nemours någre dagar effter sin ankomst giorde ett stort Banquet ; wid det förste Bordet sutto Hon, Hertigarne af l´ Esdiguieres och Villeroy sampt de 4 Cantonernes 8 deputerade oc wijd det andra en hoop Damer, Cavallierer och andra particulier Personer. Printzen af Conti begiärer nu af Ständerne at de wille dömma öfwer hans ansökning, deremoot söker Printzessinnan af Nemours på alt sätt sådant at hindra; föregifwandes, det de intetwore befogade, emedan hon redan wore uti Possessionen; hafwandes hon, til at winna Folcket, gijwit dem nye Privilegier, och försäkrat dem om flere, i fall de wijsa sig för henne hullde och trogne. På Fransöske sijdan föregifwes, at Cantonerne Friburg och Soloturn skola påstå, det Ständerne måge opartijskt dömma öfwer Printzens Rättigheet, hwilket honom intet kunde wägras ; dhe af Bern tala högeligen der emoot, men Lucern håller med sitt Sentiment tilbakars, så at man intet kan weta af hwad meening den Cantonen är.
|
Enteligen haar Staatz-Rådet och Magistraten sig reent uth förklarat, at såsom Hertiginnan af Nemours blifwit lagligen huldigat til Souverainiteten, och hon i 5 åhrs tijd så uth- som innom Landz är derföre antagen och kiend, så kunde man intet öpna någon Domstohl til at förorda henne uthi sin rättmätige Possession, med mindre man wille kräncka deres Privilegier och Rättigheeter. Printzen af Conti, som med detta Swaret intet är förnögd, haar derpå ingifwit ett Memorial til dhe 4 Cantonernes deputerade, som wilja skiljas åth, och begifwa sig hwar til sitt heem.
Den Fransöske Ambassadeuren Puisieux är sedan Ständernes förklahring utföll, med heela sin Familie i Måndags bortreester åth Soloturn, och hafwer han så wäl som Printz Conti afskickat en Express åth Parijs, angående denne Förklahring. När dhe 4 Alljerade Cantonernes deputerade welat taga Afskeed hoos Printzen af Conti, haar han, efftersom dhe warit först hoos Hertiginnan af Nemours, intet welat låta dem til sig komma, men dock skickat Chevallieren Angoulesme til dem, at önska dem Lycka på Reesan, hwilket Compliment dhe deputerade låtit beswara genom 4 afskickade Adelsmän, dem Printzen wäl fägnat.
|
Printzen af Conti hafwer åthskillige Saaker proponerat och begiärt at de 4 Allierade Cantonerne der öfwer dömma wille. Men deras Deputerade hafwa intet sig det påtaga welat, utan äre bortreste, och säies at de Saken för sampt Cantonerne uti Baden föredraga willia. I förleden wecka hafwer bemelte Printz genom Trummeslag låtit befalla, at alle Borgare som hölle hans Partij, sig wijd hans Logimente försambla skulle, af hwilke redan 3 a 400 sig förskrifwit at willia Printzen bistå med Lif och Godz, och slå sig ännu flera på hans sida ; hwad deraf blifwa lärer, gifwer tiden.
|
Den 13 hujus lära de deputerade af de Evangeliske Cantonerne sammankomma uti Arrau, at öfwerläggia om dhe Fransöske Flycktlingarnes afresa.
Med Bref ifrån Sweitz hafwer man, at sig alt der til Roligheet liknar, emedan Printz Conti begynte at giöra sig färdig til resan åt Franckrijke igen.
|
Tijdender ifrån NeufChastell förmähla, at någre Borgare dersammastädes, som slagit sig Printzens af Contis Partie, blifwit i Arrau satte, sampt af Guarnisonen på Castellet blifwit medh mehra Folck förstärckt, och alle Inbyggiarne wid swåre Straff tilsagde, at ey erkänna någon annan Öfwerheet än Hertiginnan af Nemours.
|
Ifrån Neü-Chastell har man Tijdender, at den förste Borgmästaren, som ock är Öfwerste för Borgerskapet och Land-Militien, en Affton med 14 Soldater gått Ronde, och welat med sigh til Wachten föra en ung Karl som honom uppå Gatan mötte, och twärt emoot Förordningen ingen Fackla eller Lius hade ; men at någre af Pr. Contis Betiente den fasttagne med Wåld ifrån Borgmästaren igentagit, och aldeles en Fransösk Capitein strukit Borgemästaren öfwer Hufwudet, hwarpå ett sådant Uplopp skedt at Printzen af Conti, sampt Hertigarne aff Willeroy och Lesdiguieres haft stoor möda med goda Ord at ställa Borgerskapet tilfridz ; Andra Dagen äre 4 Personer deputerade til Pr. Conti som hafwa begiärt reparation förden Borgmästaren tilfogade Affronten, men imedlertijd har Capiteinen tagit Flyckten.
|
Rådet uthi Welsch Neüburg haar beslutit, at alle dhe som begifwa sig under någons annars Wälde än Hertiginnans af Nemours, som är deras rättmättige Öfwerheet, sampt sig emoot hennes Intresse och Regering försambla, skola uthur Borgare-Boken uthstrykas, och til ewige Tijder uthslutas. Så hafwer ock Grefweskapet Valengin som dependerar af Neuenburg, förmedelst ett Manifest förklahrat, at alle sammankomster som skee uthom Hertiginnans Wettskap och Authoritet, skola hållas för Criminale ; sampt derjämpte sig utlåtit at wilja upsättia Lijf och Blod för dheras Hertiginna. Så at Printzen af Conti utan främmande Mackt näppeligen lärer något här kunna uthrätta.
Til Neü chastell är en Expresse affärdad med Ordres, det Printzen af Conti och Hertiginnan af Nemours, skola komma til Paris.
Emedan Printzen af Conti sigh uthi Neufchastell dageligen förstärcker, och någre af dess Adherenter föregifwa, at någre 1000 Man stode honom tilhanda uti Marsett, hwilket man dock intet kan troo; så hafwa Cantonerne Zurich och Bern beslutit å nyo at låta upbiuda dess Land-Milice.
Angående Neüf-Chastell, så försakras at Konungen wil låta alt blifwa uti det stånd som det nu är, så länge som Hertiginnan af Nemours lefwer; dock at dhe Undersåtarne som för Olydno skull blifwit insatte, igen skola ställas på frij foot, och blifwa til deras Embeten restituerade. Uti ett Bref som Konungen skrifwit til Printzen af Conti. skal förmählas, at Hans May:tt är med Printzens Conduite wäl förnögd; men som han såge, at Sakerne uti Neüfchastell ey uthan stort Buller kunna aflöpa, som kunde sättia Printzens Person i fahra; så finner hans May:tt wara bäst, at hans effter giord Protestation med sin Rättz förbehålld, må reesa heem igen.
|
För någon tijd sedan hafwa de af det Contiske Partij sig föresatt, at förordna en Domstol, det koste och hwad det wille, och at utropa och proclamera Printzen af Conti för deras souveraine Herre, oachtat de 4 allierade Cantonerne dem skrifftligen förmant at ey något sådant begynna ; Och Bern försäkrat Härtiginnan af Nemours om folck och bijstånd; der til med och Grefweskaperna Neufchastel och Valangin sig förbundit at upofra alt til at maintinera bem. Hertiginna ; Men som den Engelske Ambassadeuren de Hervard ankom til Neufchastel och proponerade om sin Konungs Pretension derpå, som Konungen i Franckrijke intet obekant wore, efftersom den expresse wore med uti Riswikiske tractaten anfört, och Konungen i Franckrijke lofwat willia wijsa sig däruthinnan opartijsk ; Begiärandes der iemte, at alt må blifwa uti det tilstånd som det nu är til des Hertiginnan af Nemours skulle afgåå, efftersom det Contiske förehafwande sträfwar emot Landetz Constitutioner, prejudicerar Konungens af Engelands Pretention, och förjagade Freden och Roligheten utur Landet ; Så hafwer bem. Contiske Partij igen förfallit af dess förre tanckar och är Printzen sielf igen ifrån Neufchastel afrester, då och Borgerskapet igen war i Gewär och löstes månge Stycken som wijd dess ankomst.
|
Printzen af Conti är här ifrån afreester åth Paris, så haar ock Konungen i Franckrijke tillijka medh tilbakars kallat alle dhe andre Pretendenterne, af orsak, som det säyjes at Hans May:t skal hafwa lofwat Konungen i Engelland, at wilja blifwa opartijsk uti denne Saak, så länge Hertiginnan af Nemours lefwer.
|
Sedan Printzen af Conti ifrån Welsch Neüburg bortreester, så sökia Hertiginnans af Nemours Arfwingar, och andra som giöra Pretensioner uppå Neüfchastell til at bewijsa deras der til hafwande Rätt, hafwandes Printzen af Carignan i desse Dagar låtit uthgå ett Manifest på 4 Arck.
Det säyes at Printz Conti förr än han bortreeste ifrån Welsch Neüburg skal hafwa skrifwit til Cantonen Bern, och notificerat om sin Reesa; säyandes sig intet afstå sin Pretension, men förmoda at bem:te Canton uthi hans frånwaro skal komma på bättre Tanckar, så at han wijd dess återkomst må kunna blifwa med dem uthi godt Förstånd, och Naboowänlig Förtroligheet.
|
Hertiginnan af Nemours är ifrån Neüf-Chastel afreest, och skyndar så mycket mehra medh sin Reesa hijt åth, som Printzen af Conti begynt at inkräckta sig uti hennes här i Landet belägne Godz.
|
Hertiginnan af Nemours wijser sig sedan hon kom ifrån Versailles mycket förnögd der öfwer, at Konungen sigh uthlåtit, det angående Saken om Neüf-Chastell ingen Förändring skal skiee uthi hennes Lijfztijd.
Utur Welsch Neüburg äre åtskillige Skriffter, som man skrifwit emoot Hertiginnan af Nemours genom Bödelen offenteligen på Torget upbrände, sampt en Burgundier, medh hwilkens Wettskap de blifwit tryckte, uti arrest tagen.
|
Dauphin haar i förledne Söndags warit hoos Printzen af Conti uthi des Lust-Huus Issy, och säyes at bem:te Printz med det förste igen lärer begifwa sig åth Neüf Chastell at wijdare fortsättia dhess Pretensioner på samma Förstendömme.
|
Uthur Neüfchastell äre återigen nye Oroligheeter angående en Präst, som för något sitt Förseende blifwit ifrån sin Tienst afsatt ; han hafwer retirerat sig i Burgundien, och tilskrifwit Printzen af Conti, at han blifwit för Printzens skull afsatter; hwarpå Konungen notificerat dem i Neüfchastell at dhe Prästen igen skulle i sin Tienst insättia, hootandes i widrigt fall Dragonerne skola marchera in uti dhe Neüenburgiske Byerne; man är uthi Neüfchastell här öfwer mycket allarmerat, och hafwer man affskickat Deputerade til Bern och Zurich at inhämpta deres betänckiande och Råd.
|
Imedlertijd haar Konungen i Franckrijke låtit ansäya Hertiginnan af Nemours, det Hon wijd H:s M:tz höga Onåde, igen skulle restituera och insättia den afsatte Prästen i Neüf-Castell, lofwandes, i fall dhe af Neüfchastell sig skulle wägra, Prästen igen at antaga, at wilja assistera henne med Troupper ; Hertiginnan af Nemours, som 3 a 4 gångor, dock uthan någon wärckan, här om skrifwit til Rådet i Neufchastell, hafwer Konungen remonstrerat, at henne intet tilkommo at disponera om Prästen, emedan hon angående Religions Wäsendet alsintet hade uthi Welsch Neüburg at säya, uthan tilkommo sådant Rådet i Neüfchastell och Cantonen Bern allena.
|
Om Welsch-Reuenburgiske wäsendet är alt stilla, doch säyes at den Engelske i Paris warande Ambassadeuren, i anseende til sin Konungs pretension til Grefweskapet Neufchastel, skal mycket antaga sig desse Affairer serdeles saken med Prästen Girard; warandes et rykte kommit, som skulle denne Saak genom bemelte Ambassadeurs förmedling aldeles wara bijlagd : Doch fruchtar man at Hertiginnan af Nemours fast hon är en Souverain Furstinna af Nefchastel; intet lärer kunna i lengden resistera, uthan som en Fransösk Undersåthe enteligen giöra effter Konungens willia, helst emedan berättes, at hon nu i föllie af Konungens Ordres, skal hafwa afsat sin alt här til uti Neufchastel hafde Gouverneur, och en annan imedlertijd satt i stället.
|
Sakerne om Neufchastel stå nu fahrligare än förr, emedan man intet är nögd dermed at Hertiginnan af Nemours uppå Konungens af Franckrijkes befalning afsat sin Gouverneur uti Welschneuburg Mons. Montel, utan pretenderar at hon och skal afsättia Mons. Molondin som hon sat i den andras ställe ; På hwilket sät Printzen af Conti sin auctoritet wijd Hertiginnans lijfstijd lärer temmeligen faställa. Så drifwes och på Fransoske sijdan mykit på at den afsatte Prästen Gerard må igen restitueras, ehuruwäl de förståndigste af Pr. Contis Partij sielfwe måste tilstå, at han, som en myckit förargelig Menniskia intet meriterade någon restitution; men at de honom i olaga tijd hade afsat ; Imedlertijd hafwer sig såwäl Ministerium som Rådet uti Neufchastel föresat, at heller willia sattia Lijfwet til, än igen antaga denne Prästen; Skulle nu Franske hotelserne derpå komma til effect, då äre de med Grefweskapet allierade Cantonerne skyldige at gifwa Sucurs, och kunde således heela Switzerlandet råka uti Krig.
|
Emedan Ständerne och Magistraten i Welsch Neüburg ännu intet kunnat resolvera at igen emottaga den offta omtahlte Prästmannen Girard, ty seer det, för Franckrijkes Hootelse skull, ännu mycket fahrligit uth, och längtar man at förnimma hwad dhe med Neüburg allierade Cantonerne Zurich, Bern, Lucern, Friburg, och Soloturn äntel. läre fatta för sluuth. Imedlertijd höres ännu af stoor förbittring emillan Printzens af Contis och Hertiginnans af Nemours Partij, så at mycken Olägenheet, ja Mord och Dödslag står at befahra.
|
Det Neüenburgiske Wäsendet blifwer ju längre ju wärre, emedan Printz Contis Partij dageligen förstärckes. Imedlertijd haar dock så wäl det Andelige Ståndet som Magistraten sig för någre Dagar sedan fast förbundit at ey wilja igen antaga den afsatte Prästen Girard, ehwad der ock så följa kunde, emedan man nogsamt sågo, at ju mehr man Franckrijket efftergofwo, ju mehra det begärer.
|
Uti Neufchastell tager Pr. Contis Partij dageligen til, dock allena af gemeent Folck; men dhe förnämste och förmögneste hålla medh Hertiginnan af Nemours ; dhess nye Gouverneur de Molondin är föga mehr än 17 åhr gammal, och har fördenskull ingen serdeles Auctoritet ; och söker en annan Adelsman Seurij ben. samma Bestellning, som fuller Konungen skal hafwa honom bewilljat men Hertiginnan wil intet gifwa sitt Samtycke der till. Imedlertijd underlåter den afsatte Prästen Girard intet at giöra dem, som följa Hertiginnans Partij, wijd Franske Hofwet, all afbräck som möyelig är.