Himlens makter, I, som hållen
Öfver oskulden er hand,
Tagen i ert hägn min Mary,
När jag far till fjärran land!
Till gestalten är hon ädel,
Ädel, ren är hennes själ:
Mary är med er befryndad,
O, så skydden henne väl!
Gören luften, som hon andas,
Ljuflig såsom hon och blid;
Låten ömt i hennes sinne
Milda vindar hviska frid!
Gode englar, värnen henne,
När till fjerran land jag far;
Låten mig, fast biltog, dröja
Än i hennes hjerta qvar!
