Medan jag ilar hemåt, jag vilar

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Medan jag ilar hemåt, jag vilar
av Okänd
Källa Andliga Sånger, Bibeltrogna vänners förlag, Stockholm,1923. Samlade och utgivna av A. Nilson. På Wikipedia finns en artikel om Medan jag ilar hemåt, jag vilar.


"Den enfaldiges lovsång."

1.
Medan jag ilar
Hemåt, jag vilar
Tryggt vid min Jesu hjärta var stund.
Trots alla faror,
Frestelser, snaror,
Aldrig stod hus på säkrare grund.
Jag har förlossning uti hans blod.
Synden avplanad — jag vid gott mod.
Ja, jag är salig
Trots synd otalig,
Väntar det bättre där.

2.
Tryckes mitt hjärta
Ofta av smärta
Jesus mig gömmer ömt i sin famn.
Allt vad mig felar
Vet han och helar
Svidande såren, ja, i hans namn
Finner jag alltid vila och ro.
Det är så gott i såren få bo,
Fågeln har näste,
Främlingen fäste,
Seglaren hunnit hamn.

3.
Så är jag vorden
Guds barn på jorden,
Ilar till Gud och hemmet med fröjd.
När prövotiden
Snart är förliden,
Lämnar jag tåredalen så nöjd
Och med Guds folk till vilan går in,
Evigt att bära bruddräkten min,
Skina som solen
Där inför stolen
I Kristi härlighet.

4.
Under all fruktan,
Ängslan och tuktan
Håller mig Herren år efter år.
Och när jag gråter,
Vilan står åter
Där jag ock ingå får.
O jag vill ila, ila åstad
Snart är jag hemma, jag är så glad!
Intet kan riva,
Intet kan driva
Mig ur min Jesu famn.