Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor/Nicodemus Tessin

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Maria Aurora von Königsmarck
Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor
av Bror Emil Hildebrand

Nicodemus Tessin
Carl Gustaf Heræus  →


[ 106 ]

NICODEMUS TESSIN.

Född d. 23 Maj 1654. Grefve; Kongligt Råd; Öfverste Marskalk; Kansler för Lunds Universitet. Död d. 10 April 1728.

1.

Åts. CAROLVS. XI. D. G. REX. SVECIAE. Konung Carl XI:s bröstbild, h. s., i harnesk och mantelveck. — Nederst: a k (sammanbundna).

Fråns. DOMINI. VIRTVTE. PERENNAT. Norra fasaden af Stockholms nya kongl. slott med Lejonbacken och Norrström. I afskärn.: m dc xcii. Tessin inv.

[ 107 ] Diam. 2314 lin. (22 storl.). Grav. af Arv. Karlsten och slagen på Konung Carl XI:s befallning 1692. Tessin hade 1688 uppgjort ritningarne till nya slottsbyggnaden. Grunden lades 1692 och inom 5 månader var norra sidan under tak. Inredningen fulländades under de följande åren; men 1697, kort efter Carl XI:s död, nedbrann hela det gamla slottet och af den nybyggda sidan återstod endast nmrarne. Redan 1698 började Tessin efter en fullständigare plan uppföra den nya byggnaden. — K. Mk. o. B-n (bland kongl. medaljer) i silfver.

2.

Åts. NIC. TESSIN. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. — Nederst: c.

Fråns. ROBORI. PAR. DECOR. En arkad med tre hvalf.

Diam. 22 lin. (21 storl.). Modellerad och gjuten af J. C. Hedlinger, Åtsidan efter en medaljong, som den berömde snidaren Cavailler skurit i elfenben. Figuren på Frånsidan förekommer i andra och tredje fältet i Tessins grefliga vapen. — K. Mk. i tenn; B-n i messing.

3.

Åts. N. TESSIN COM. R. SV. SEN. ET S. MARESCH. Bröstbilden, h. s., i veck af rådsmanteln. — Nederst: c. h. 1725.

Fråns. RECTI. ET. CANDIDI. DECORE. En ur marken vexande lilja.

Diam, 11 lin. (8 storl.). Spelpenning, grav. af J. C. Hedlinger 1725. Liljan på Frånsidan förekommer i första och fjerde fältet i Tessins grefliga vapen. — K. Mk. o. B-n i silfver.

4.

Åts. N. TESSIN. COM. REGNI. SVEC. SEN. ET. S. MARESCH. Bröstbilden, h. s., i rådsmantel. — Nederst: i. c. hedling. 1728.

Fråns. PROFERT. ET. PROTEGIT. ARTES. Minerva sittande bland sinnebilder af vetenskap och konst (böcker, pergamentsrullar, glob, lyra, palett m. m.) stöder armen på foten af en afbruten kolonn, fästad vid en mur; vid kolonnens fot stå Gudinnans sköld och uggla.

[ 108 ] Diam. 2034 lin. (20 storl.). Grav. af J. C. Hedlinger 1728. (St. på K. Myntet). Slagen af sonen Grefve C. G. Tessin efter fadrens nämnda år inträffade död. Användes inom Fria Konsternas Akademi som belöningsmedalj för pristäflare. — K. Mk, o. B-n i silfver.

5.

Åts. N. TESSIN COM. R. S. SEN. ET. S. MARESCH. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. — Nederst: c. g. f.

Fråns. PIERIDUM LUMEN PRÆSIDIUMQUE. Apollo Musagetes håller i högra handen en lagerkrans, i den venstra en lyra stödd på en afskuren kolonn, mot hvilken ligga en lineal och en vinkelhake (architekturens sinnebilder). 1 afskärn.: art. liber. in patria parens et promotor ob. 1728.

Diam. 1014 lin. (7 storl.). Grav. af C. G. Fehrman. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1797. — K. Mk. o. B-n i silfver.

Grefve Tessin var ej blott Sveriges utan sin tids störste architekt. Kongl. slottet i Stockholm, Drottningholms slott och en stor mängd andra offentliga och enskilda byggnader äro sköna minnesvårdar af hans konstnärsära. För att utarbeta prydnader åt dessa byggnader, införskref han utländska artister af flera slag, hvilka bildade skickliga lärjungar och sålunda gjorde de sköna konsterna hemmastadda i vårt fädernesland. Architekturen omfattade den tiden jemväl trädgårdskonsten, och flera anläggningar vid de kongl. lustslotten vitna att Tessin bragt äfven denna konst till mästerskap. Honom tillhörde ock att anordna kongliga fester och dertill uppgöra dekorationsritningar, af hvilka en del graverades och vunno stort loford i utlandet. Tessin blef chef för en Fransk skådespelaretrupp, som på Konung Carl XII:s befallning införskrefs och under flera år gaf representationer i Stockholm, och var äfven utsedd att blifva Direktör i den Wetenskaps Akademi, om hvars stiftelse denne Konung, under vistandet i Turkiet, med honom brefvexlade. Efter enväldets upphäfvande blef Tessin ifrig försvarare af ständerfriheten, hvilken omständighet i förening med hans tillgifvenhet för Holsteinska furstehuset ådrog honom förföljelse af Konung Fredrik och dess vänner.