Noblesse oblige

Noblesse oblige av Karl Alfred Melin

Du lyser af en stolt och ädel börd,
din rang bland jordens yppersta dig ställer,
din hela varelse af skönhet sväller,
och än af ingen sorg din ro är störd.

Men den, som syns af lyckan mest berörd,
undkommer dess förbannelse ej heller:
när hjärtats heligaste sak det gäller,
du finner dig med ens i bojor snörd.

Dock skall du veta bära upp som smycken
de gyllne fjättrar, börden på dig lagt,
och möta ödets slag med stolt förakt.

Och bruste än din lefnads fröjd i stycken,
du tömma skall med lugn den bittra drycken,
ej med en min förråda smärtans makt.