Norrköpings Weko-Tidningar 14 oktober 1758

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Norrköpings Weko-Tidningar 14 oktober 1758

Norrköpings Weko-Tidningar 14 oktober 1758


[ 1 ]

N:o 1.

Norrköpings Weko-Tidningar.

Den 14 October År 1758.


Föliande Resande äro ankomne:

General Auditanten Alexander Magnus von Hässen ifrån Stockholm till Småland. Wice Häradshöfdingen Kappelman til Nor-ladugård. Capit. Cronstedt ifrån Carlskrona til Stockholm. Wice Häradshöfdingen Wallöf ifrån Stockholm reste neder åt landet. Ox-handlaren Branting ifrån Stockholm til Borås. Öfwersten Sprengport till Stockholm. Öfwermasmästaren Qwist och Secreteraren Christiernin i Bergs Collegio ifrån Örebro til Winäs. Secreteraren Boje ifrån Stockholm. Köpman Möller ifrån Stockholm logerar hos Källarmästaren Egg. Baron Lejonhjelm och Assessoren Yxström ifrån Linköping, samt Brukspatron Carlström ifrån Risinge. Och Brukspatron Helvig, samt Corneten Helvig ifrån Rodiga Bruk logera hos Hökaren Grysell. Grewinnan Taube ifrån Gräfsten.

Idag reste Politie Borgmästaren här i Staden Gustav Henric Höderstedt til Stockholm.

Ifrån den 8 till den 14 October äro i Norrköping födde: 11 Piltebarn, 4 Flickebarn, 4 Brudepar wigde, samt begrafne 3 gamle Personer, och 1 Barn.

Namnen på de döde gamle Personer med deras siukdomar:

I St. Olofs församling: Smeden Johan Walks hustru, Anna Hellman af Håll och sting. 1 Barn. I St. Johannes: Brokarlen Jonas Bergstedt af långsam Frossa. Pet. Walkares Enka, Annika Jonsdotter.

Under lossning liggande fartyg: Capitain-Lieutenanten wid Kongl. Amiralitetet, Fr. Ulr. Stjernman ifrån Köpenhamn, med rådt Såcker och sill. Lieutenanten wid Kong. Amiralitetet Ström ifrån Stralsund med Barlast. Capitain-Lieutenanten Blesing ifrån Carlscrona med Hampa och Linne. Skepparen Johan Fr. Frank ifrån Amsterdam, med Tobaks-Blader, Styckegods, Ost, Holländsk Sill och Takpannor. Skepparen Håkan Cullin ifrån Stockholm med Salt, Lin, Smör, Lax, Lärft, Talg, Krut, Dref, it. Skepparen Lars Berlin ifrån Stockholm med Tackjärn, Gårtoppar, Bly, Stål, Galmeja, Näfwer, Såpa, Tran, Lin, Smör. Hans Larsson ifrån Öland med grå Kalk, och Rötter. 18 Stycken Wedbåtar.

Under Lastning liggande fartyg. Skepparen Johan Wendler, hemma här, wil til London. Johan Boström til Stockholm. Olof Öhr til Stockholm. Bernson til Stockholm. Gustaf Lind til Stockholm.

I denna weka äro följande fartyg här ifrån afgångne til nedannämnde Orter.

Gustaf Södergren til Stockholm med Mjöl och Spannmål. Olof Södergren til Stockholm med Diverse persedlar. Eric Rosenblom til Marstrand och Hätta Lotsgård med Silfiskeri Förnödenheter. Petter Isberg til Stockholm med Stångjärn och Diverse persedlar. Petter Boots til Stockholm med Plank och Bräder.

Nyligen inkomne Victualie-Waror finnas till köps:
Dansk Sill, hos Joachim Lind: Holländsk dito, hos Algehr, Hellman, Dahlin och Houbert; hwilka fyra sednare, tillika med Johan Lindahl, hafwa Holländsk Ost, af flere Slag.

[ 2 ]
Förkomne Saker.

För fjorton dagar sedan är bortkommen en stor Ko, af Hollänsk Art och Rödbrun Färg, märkt på ena Hornet med et inrifwit Korss, skulle någon samma Creatur hafwa uptagit, gifwe det tilkänna på Boktryckeriet då omaket skal hederligen förskyllas.

October Månads TAXA.

Hwar efter följande Persedlar försäljas i Norrköping, År 1758. Kp:mt.

Bröd til et öre Kp:mt bör wäga     En kanna Dubbelt Öl " dl. 1 = öre
hwebröd i Mjölk bakat 2 och 1 fiernd. Lod.     En kanna Enkelt Öl " " 16
Dito utan Mjölk bakat 2 och 1 halft Lod.     En kanna söt Mjölk " " 12
Skrädt Rågbröd 4 och 1 halft Lod.     En Mark Godt fett Oxe- Stut eller Qwige-Kött.     9
Dito Oskrädt Bröd 6 och 1 halft Lod.          
Dricka
dl. Öre En Mark God gjödd Kalf, half eller hel     12
Et fat Dubbelt Öl 43. 16 En Mark Framfierding dito   " 11
Et fat Enkelt Öl 21. 24 En Mark Bakfierding dito   " 13
En Tunna Swagöl 11. " En Mark Får och Lamb-Kött   " 10
En Tunna Spisöl 2. " Goda drickes-Lamb säljas stycket   "" 6

Spannemåls prisen på Torgen äro: Hwete 37 à 38 Daler. Råg 27 à 28 Daler. Korn 27 à 28 Daler. Blandkorn 24 à 25 Daler. Hafre 22 Daler Tunnan.

Björkwed en Famn kostar 16 Daler. Ahl dito en Famn 14 à 15 Daler. Tall dito en Famn 12 à 13 Daler Kopp:mt.

Kundgjörelse.

Sedan nu mera Norrköpings Stad fått hugna sig af Kongl. Cancelli Collegii Höggunstiga Tilstånd til sådana Weko-Tidningars Utgifwande, som uti Stockholm, och andra Städer någon Tid blifwit utgifne, hafwer man nu härmed, til det Allmännas Tjenst, welat gjöra en Början, och sedan tänkt, på samma Sätt, hwarje Lögerdag hädanefter at fortfara.

Hufwudändamålet är wäl, at Kundgjöra och Befordra det, som denna Stads Politie, Handel, Sjöfart, och annan nyttig Rörelse befrämjar; Men så torde Man ock Framdeles äfwen få Tilfälle, at införa flera nyttiga Underrättelser ifrån andra Städer, hwaraf någon gemensam Nytta måtte förwäntas.

Uppå nästföljande Blad (emedan desse Tidningar hwar Weka komma at utgjöra et halft Ark) hafwer Man i Upsåt, likasom wid Stockholms, och flera Wekoblad sker, altid at meddela någon nyttig Afhandling, uti et eller Annat tilförene icke Allmänt Ämne; Hwarföre nu för det Första en Berättelse om Norrköpings Ålder och Åtskilliga Öden här efter följer, och tils widare kommer at fortsättjas. Skulle imedlertid, eller sedan, något dylikt, eller annat artigt Snilleprof af någon Gynnare oss tilsändas, skal det äfwen med Tacksamhet blifwa infördt.

Den, som häruti något om Köp, Salu, Hyra, eller annat, til sin enskilta Förmån, wil hafwa kundgjordt, äger ock dertil emot 18 öre Kp:mts Ärläggande, Frihet.

Pränumerationen på dessa Tidningar för et År, som til denna Månads slut emottages, är 6 Daler Kp:mt. Men, om någon sedan deraf skulle åstunda Del, kan Årgången icke lemnas under 9 Daler samma Mynt.

  **   **  
[ 3 ]

Berättelse
Om
NORRKÖPINGS Ålder
Och
Åtskilliga Öden.

I. Cap. §. 1. Om Tiden för Norrköpings Anläggning.

At klaga öfwer wår Hedniska Historias Mörker, wore nu fåfängt, och dess utom intet annat, än det, som många af wåra bästa Häfdateknare tilförene gjort. Wi anse likwäl med rätta wåra ofalskade älsta Konunga-längder, och några få andra ojäfwiga Händelser, för sådana Stolpar och Grundwalar, som, icke oskäligen betungade, nog bära en för wårt Rike både nyttig och hederlig [Åbyggnad. Dock] wi drage oss något närmare til wåra Tider, och lemne Hedna Werldens, Skum til dess wi af et mera uplyst Tide-hwarf, och Christendomens naturliga Påfölgd uti wåra Nordiska Länder, framdeles kanske, af dess Ljus ännu torde igenfinna något wår berömda Stads Ålder och Anseende uplysande Wedersken. För 700 År sedan, kan man med Säkerhet säga, at Norrköping ännu icke war til. Men derföre hoppas jag likwäl, at wår nu så Hederwärda Stad icke skal förlora mera af sin wördiga Ålderdom, än närwarande Glants. De andre Östgötha-Köpingar woro icke heller ännu anlagde, fast man redan År 1100 skulle finna et Linköping, och 100 År derefter det nu mindre ansenliga Söderköping. Detta torde synas wara nog wågat, at sålunda betaga desse i allmänhet för uråldriga ärkände Städer sin förmenta Forn-werld, endast för det, man icke förr uti Tida-bökerna skulle finna dem nämnde. Men om omöjeligheten af en stort äldre Ålder skulle gifwa en slik Djerfhet Skäl til något så förmätit Påstående; så torde förmodeligen denna Tiltagsenheten hos en sanningskär Skribent kunna ursäktas, som häldre lemnar hwar och en sin Rätt, än wetande och wiljande tilwållar sig det ringaste med orätta.

§. 2. Om de öfrige Swenske Köpingars Ålder.

Wi hafwe uti Swerige ännu flere Köpingar; fast än intet land kan framwisa flera, än wårt Östergöthland. Ingen af de öfrige wågar sig likwäl med sina tankar upstiga til någon högre Ålder; fast än det lilla Köping, wid sin Början, såsom det enda, utan flera Ords Tilläggning så kalladt, skulle tyckas i detta mål för alla de öfriga böra hafwa Företräde. Jönköpings första Ursprung är ännu owist. Lidköping och Falköping kunna icke med Wisshet komma längre, och En[ 4 ]köping kan med alla Möda icke öfwerstiga tolfte Århundradets Början. Likwäl äro Köpingarne de äldsta Handelsplatsar, och fölgakteligen, när man endast undantager några få, som en blodig Afgudadyrkan dannat, de älsta Städer i Riket. Kan icke då Norrköping wara nögdt, om det med de andre Östgötha-Köpingar får komma i Ålders Jämförelse.

§. 3. Första Christendomens Tilwäxt här å Orten.

För Konung Inge Stenkilssons Regering, som ifrån År 1075 til 1112 förmenes warat, hade Östergöthland ännu icke någon wiss Lärare eller Biskop; utan åtogo de Lundske Biskopar sig, förmodeligen med lika rätt, Själawården här uti Landet, som de sig den tilförene öfwer Skara Församling och andra Herdelösa Får åtagit, hwarom en Kanik från Bremen wid denna Tiden berättar. Men som Landet war stort och långt mödosammare då, än nu, at komma fort, så synes icke otroligt at de Lundske Biskopar, som sielfwe icke allestädes kunde upwakta, wid första Lägenhet warit omtänkte, at af sin Skola på lägligaste Ställen utplanta Lärare; hwar på det i Lund då warande S. Lars Hus, eller Kloster, efter Tidsens Omständigheter, hade tilräckeligit Förråd. S. Lars Kyrkor i Linköping och Söderköping, hwilkas första Anläggning ingen ännu wet, anser jag för tilräckeliga Bewis til en dylik wår Christna Läras Fortplantande här å Orten: Ty ingen Ting tyckes mig naturligare, än at Munkar från et S. Lars Kloster, til Tacksamhet emot sit första Ursprung och antagna Beskyddare, honom å nyo wid sina nya Boställen upkallat. Men är icke då både Linköping och Söderköping äldre än Norrköping, som icke något S. Lars Hus eller Kyrka innom sina Gränsor bekommit? Det skulle gjärna af mig medgifwas, at desse Städer, förr än wår Stad, haft til den sanna Guden helgade Hus, så framt icke ännu en annan Wäg til Christna Lärans Fortplantning uti Östergöthland wore likså naturlig, som den nu omtalde ifrån Skara til Linköping och Söderköping igenom de Lundske Biskopars Omsorg. Wi behöfwe endast påminna oss Konung Inge Stenkilssons närmare Förbindelse med de Göthiske Öfwer-Herrar genom dess Gifte med Totils Dotter Mö; hwarigenom han med mera både Myndighet och säkerhet kunde uppehålla sig uti Östergöthland, och der med Kyrkors och flera Gudeliga Byggnaders Befordran hos et ännu mäst hedet Folk mätta sit Christeliga Nit. Åtminstone finner man, at Kaga Kyrka denna Tiden wid Linköping blifwit upbygd; och twiflar jag intet, det ju äfwen flera Kyrkor derefter småningom börjat at upresas; ibland hwilkas Antal jag nu endast stadnar wid wår så kallade Landskyrka, som til Sweriges älsta Patrons, eller förmenta Beskyddares, S. Johans Heder blifwit inwigd.