Från Wikisource, det fria biblioteket.
1.
Nu härjar hösten jorden,
Det regnar gula blad.
Men herden förer hjorden
Till bonad vilostad.
2.
Och havets bölja larmar
Och stormen våldsamt kör.
Men uti moderns armar
Ej barnet oron hör.
3.
Hos Gud är skydd och vila,
Hos Gud är fröjd och ro,
Till honom få vi ila
Som fågeln till sitt bo.
4.
Och om vi tro och hoppas
På Herren och hans makt,
Skall hjärtats glädje knoppas
Trots sommarns svunna prakt.
5.
Och storm och våg må ryta
Och regnets skurar slå,
Snart Gud skall allt förbyta
Till sol och vår ändå.
