Thet Nyia Testamentit på Swensko.

Sancti Joannis Theologi oppenbarilse

[ LXIX ]

Förspråk vthi Sancti Joannis oppenbarilse.

THessa book som kallas Sancti Joannis oppenbarilse haffua och the gamble icke fulleligha wiliat rekna j bland the huffuudhböker j Biblien/ och ther till haffua the thenne saker/ Först ath them synes thenna book icke wara apostolisk/ mest för ty ath apostlanar icke pläghadhe vmgå medh syner/ vthan medh clarom och torrom oordhom säya grunden vth om Christo/ såsom Sanctus Petrus Paulus och Christus sielff j euangelio giordt haffua/ Woro och apostlanar icke til annat vthsendhe än ath bära clart witnes byrd om Christo Joan. xviij./ och hadhe Christus öpnat them sinnet på thet som scriffuit war om honom j prohheciener/ och icke besynnerligha till ath någhra nyia prophecier föra.

Finnes och ingen prophete så alstinges j genom alt hans taal handlat haffua medh syner som thenna Joannes giordt haffuer.

Ther vthöffuer synes alt för mykit wara/ ath han så medh trugh hårdeligha befaler thenna sin book ath hålla/ mera än någhor annor helogh book gör/ ther mykit meer macht på ligger/ så ath han sägher/ ath om någhor legger här någhot bort/ frå honom skulle och gudh borttagha hans lott vthur lijffzens book/ och om någhor legger här någhot till/ på honom skulle gudh leggia the plåghor som scriffna äro j bokenne/ och twerdt emoot/ ath salughe äro the som hålla huadh ther vthi står/ en doch ingen weet huadh thet är/ huru skal man thå hållat/ och är en deels som wij thet intit hadhe/ och äro doch många andra helgha böker för handen som man hålla skall.

Warder och Christus här vthinnan intit lärdher eller kender/ huilkit doch en apostel tilhörer ath göra som sagt är/ och är för then skul lijct ath thenna book haffuer icke Sanctus Joannes apostel giordt/ vthan en annan Joannes Theologus/ söm j Grekiska bökerna finnes scriffuit wara.

Aär thet och itt annat teekn til/ ath thet är icke S. Joannis apostels book/ ath han här så offta nempner sitt nampn/ thet han doch icke pläghar j euangelio eller sine Epistler/ vtan heller tigher sitt nampn och sägher/ Then discipulen som Jesus elskadhe.

Wäl är sandt ath Sanctus Jeronimus håller mykit aff thenna book och sägher ath ther är såå mång heemligh ting vthi såå som oord etc. Doch sägher han ther icke bewijsning till/ vtan elles rundeligha prijsar henne/ som han och finnes mångastadz warit mykit rund j hans prijs.

Bekenner han doch likwel ath om thenna book haffuer en twekan warit hulkit bådhe han och Eusebius Cesarien och flera göra/ ey allenast här om/ vtan iamwäl om the Epistler/ Jacobi/ Jude/ och till the Hebreer/ Doch effter the nw mest annammadhe äro och brukas j kyrkenes tidher och aff många lärare/ sätias the och såå här medh the andra böker/ ath huar och en må ther aff tagha och besinna huadh hans ande honom geffuer.

[ LXIXv ]

Sancti Joannis Theologi oppenbarilse.

Första Capitel.

Thetta är Jesu Christi oppenbarilse then gudh haffuer giffuit honom till ath förkunna sinom tienarom huadh innan kort tijdh skee skal/ och haffuer beteeknat sendandes medh sin engil til sin tienare Joannem/ huilkin betyghat haffuer gudz oord och witnesbyrdh till Jesu Christo/ huadh som helst han seedt hadhe/ Salugh är then ther lääs/ och then ther hörer thenne prophecies oord/ och håller thet ther vthinnan scriffuit är/ ty tidhen är hart när.

Joannes.

The siw församblinger som äro j Asia.

Nådhe wari medh idher och fredh vthaff honom som är/ och then som war/ och then som komma skall/ och vthaff the siw andar som för hans stool äro/ och vthaff Jesu Christo/ huilkin ther är it trofast witne/ ochHebre. ix. förstfödder frå the dödha/ och en förste offuer konnungarna på iordhenne/ thenj. Jo. j.
j. Pe. ij. oss elskat haffuer/ och twaghit oss vthaff wåra synder j sitt blodh/ och giordt oss till konnungar och prester för gudhi och hans fadher/ honom ware prijs och rike frå ewogheet till ewogheet Amen.Matt. xxiiij
Jude j.
zacha. xij.

Sy han kommer medh skyn och all öghon warda honom seende/ och the honom stungit haffua/ och all slecte på iordhenne warda sigh gråtandes/ Ja Amen/ Jach är A och O/ begynnelsen och enden sägher herren/ then som är/ och then som war/ och then som tillkommande är then alszmectughe.

Jach Joannes idhar brodher och deelactugher j bedröffuilsen/ och j rikit och j tolamodhit j Jesu Christo/ war på then öön benempd Pathmos för gudz oord skull och för Jesu Christi witnesbyrd skul/ Jach war j andanom om en söndagh/ och hörde effter mich en stoor röst så som en baswn/ och sadhe/ Jach är A och O/ then förste och then ytterste/ huad tu seer thet scriff vthi eno book/ och sendt till the siw församblinger som äro j Asia/ j Epheso/ och j Smirnen/ och j Pergame/ och j Thyatiras/ och j Sardis/ och j Philadelphia/ och Laodicea.

Och iach wende mich om till ath see effter rösten som medh migh taladhe/ och som iach migh wende sågh iach siw liwsastakar aff guld/ och mitt j bland the gyldene liwsastakar en som war lijk menniskionnes son/ clädd vthi it sidt lijnclädhe hengiandes nedher på foten/ och begiordhat cring om brystet medh it gyllene bälte/ hans huffuudh och hans håår war hwit som en hwijt vll/ och så som snyö/ och hans öghen woro så som en eeldz loghe/ och hans föter woro så som en glödhande malm/ och hans röst så som en dön aff mykit watn/ och han hadhe j sin höghre hand siw stiernor/ och vthaff hans mwn gick it swerd huast på bådha sidhor/ och hans ansicte skeen så som clara solen vthi hennas crafft.

Och thå iach sågh honom/ föll iach till hans föter så som iach hadhe warit dödher/ och han lagde sin höghra hand påå migh och [ LXX ]sadhe till migh/ War icke förfärat/ Jach är then förste och then ytterste/ och leffuandes/ och iach war dödh/ och sy iach är leffuandes frå ewogheet till ewogheet/ och hafuer nyclanar til heluitet och dödhen/ Så scriff nw huad tu seedt haffuer/ och huad nw är/ och huad som här effter skee skall/ Heemligheten vthaff the siw stiernor som tu seedt haffuer j minne höghre hand/ och the siw gylden liwsastakar/ The siw stiernor äro the siw församblingers englar/ och the siw liwsastakar som tu seedt haffuer äro the siw församblingar.

Annat Capitel.

OCh scriff then forsamblinges engel j Epheso/ Thetta sägher han som haffuer siw stiernor j sine höghre hand/ hwilkin ther wandrar mit ibland the siw gyldene liwsastakar/ Jach weet thina gerningar och arbete/ och titt tolamoodh/ och ath tu kan icke lidha the oonda/ och haffuer försöct them som säya ath the äro apostlar/ och äro doch icke/ och haffuer befunnit them löghnare/ och tu haffuer lidhit och tolamoodh hafft/ och arbetat för mit nampn skull/ och är icke trött worden/ men iach haffuer emoot tigh/ ath tu then första kerleken offuergiffuit haffuer/ betenk hwar aff tu fallen är och bätra tigh/ och gör the första gerningana/ hwar thet icke skeer/ så wardher iach tigh snarligha kommandes/ och skall röra thin liwsastaka vthaff hans rwm/ vtan tu bätrar tigh/ Men thetta haffuer tu/ ath tu haffuer hatat the Nicolaiters werk/ huilka iach och hatar/ Then ther öra haffuer han höre huadh anden sägher församblinganar/ Then ther winner then will iach geffua äta vthaff liffzens trää/ som är mitt j gudz paradijs.

Och scriff then församblinges engel j Smirnen/ Thetta sägher then förste och then ytterste/ then dödh var och är leffuandhe wordin/ Jach weet thina gerningar/ och thin bedröffuilse/ och thin fattigdom (men tu äst rijk) och theras hädhilse som sigh säya wara Judhar/ och äro icke/ vtan äro dieffuulsens försambling/ Fructa intit för någhot som tu lidha skalt/ Sy/ dieffuulen wardher kastandes någhra vthaff idher j fengsle/ på thet j skolen försöcte wardha/ och j skolen få bedröffuilse j tiyo daghar/ War trofast j dödhen/ och iach skall geffua tigh liffzens crono/ Then ther öra haffuer han höre huadh anden sägher församblinganar/ Then ther winner han skall ingen scadha få vthaff then andra dödhen.

Och scriff then församblinges engel j Pergame/ Thetta sägher han som haffuer thet skarpa swerdh på bådha sidhor/ Jach weet thina gerningar/ och hwar tu boor/ ath ther är dieffuulsens säte/ och tu håller mit nampn och haffuer icke nekat mina troo/ och j mina daghar Antipas mitt troghna witne then ther dödadher är när idher ther dieffuulen boor/ men iach haffuer någhot litit emoot tigh/ ty tu haffuer ther Nume. xxv.them som hålla Balaams lärdom/ hwilkin ther lärde genom Balaach affstadh komma itt förarghilse för Jsraels barn/ till ath äta aff thet affgudhom offrat war/ och bedriffua bolerij/ Såå haffuer och tu the som hålla the Nicolaiters lärdom/ hwilkit iach hatar/ Bätra tigh/ annars wardher iach tigh snarligha kommandes/ och skall stridha medh them medh min mundz swerd/ Then ther öra haffuer han höre huad anden sägher församblinganar/ Then ther winner/ honom will iach gefua [ LXXv ]äta vthaff thet fördolda himmelska brödh/ och will geffua honom en huitan steen/ och vppå then huita stenen itt nytt nampn scriffuit thet ingen kenner/ vtan then thet fåår.

Och scriff then församblinges engel j Thyatira/ Thetta sägher gudz son som öghon haffuer som eeldzlogha/ och hans föter lika som malm/ Jach weet thina gerningar/ och thin kerlek/ och thina tienist/ och thina troo/ och titt tolamoodh/ och thina gerninga/ the yttersta flere än the första/ men iach haffuer någhot litit emoot tigh/ ath tu tilstädher then qwinnan Jesebel/ som sägher ath hon är een prophetissa lära och bedragha mina tienare/ bedriffua bolerij/ och äta aff thet affgudhom offrat är/ Och iach haffuer giffuit henne tijdh ath hon skulle återwenda aff sitt bolerij/ och hon haffuer intit bätrat sigh/ Sy/ iach skall leggia henne j sengena/ och the medh henne horerij bedriffua skola komma vthi aldra största bedröffuilse/ om the icke bätra sigh vthaff theras gerningar/ och theras barn skal iach dödha medh dödhen/ och alla församblingar skola weta/ ath iach är then som ranszakar nywrar och hierta/ och wardher giffuandes hwariom och enom ibland idher effter hans gerningar.Hiere. xvij.

Men idher sägher iach och androm som j Thyatire ären/ som icke haffua sådana lärdom/ och icke haffua förståndit dieffuulsens diwpheet såsom the säya/ Jach skal icke leggia på idher någhra andra byrdo/ doch huad j haffuen thet håller så lenge iach kommer/ Och then ther winner och håller mijn werk in till endan/ honom skall iach geffua mact offuer hedninganar/ och han skall styra them medh jern rijs/ och han skall söndercrossa them/Psal. ij. såsom en pottomakers käril/ såsom iach och fått haffuer vthaff minom fadher/ och will geffua honom morghonstiernona/ Then ther öra haffuer han höre huad anden sägher församblinganar.

Tridhie Capitel.

SCriff och församblingennes engel j Sardis/ Thetta sägher then ther hafuer the siw gudz andar/ och the siw stiernor/ Jach weet thina gerningar/ ty tu haffuer nampnet ath tu leffuer/ och äst dödh/ war waken/ och stärk thet andra som döö will/ ty iach haffuer icke befunnit thina gerningar fulkomligha för gudhi/ Så tenck nw på huadh tu annammat och hördt haffuer/ och hålt thet och bätra tigh/ äst tu icke waken/ skall iach komma till tigh som en tiwff/ och tu skall icke weta hwilkin stunden iach kommande wardher/ Tu haffuer få nampn jj. Thess. ij.
j. Pet. ij. Sardis/ the som theras clädher icke besmittat haffua/ och the wardha medh migh wandrande j hwit/ ty the äro thes werdughe/ Then som winner han skall så clädder warda j hwit clädher/ och iach skall icke vthskrapa hans nampn vthwr liffzens book/ och iach skall wedherkenna hans nampn för min fadher och för hans englar/ Then ther öra haffuer han höre huadh anden sägher församblinganar.

Scriff och then församblinges engill j Philadelphia/ Thetta sägher then helghe och then sanferdughe then som haffuer Dauidz nykil/ then ther vpläter/ och ingen menniskia igen läter then ther igenläter och ingenJsa. xxij. menniskia vpläter/ Jach weet thina gerningar/ Sy/ iach hafuer låtit tich en ypen döör/ och ingen kan lata henne igen/ ty tu haffuer liten crafft/ och tu haffuer hållit mijn oordh/ och haffuer icke nekat mitt nampn/ Sy/ iach will geffua tigh vthwr dieffuulsens försambling the sigh säya [ LXXI ]wara Judhar/ och äro icke/ vthan liwgha/ Sy/ iach will driffua them ther till ath the skola komma och tilbidhia för thina föter/ och skola weta ath iach haffuer elskat tigh/ Effter tu hafuer hållit mit tolamoodz oord/ wil iach bewara tigh för frestilsensstund/ hwilken tilstundar allo werldenne/ på thet han skal fresta the som boo på iordhenne/ Sy/ iach kommer snarligha/ håldt thet tu haffuer/ ath ingen borttagher thina crono/ Then ther winner/ then will iach göra till en pelare vthi min gudz tempel/ och han skall icke meer vthgå/ och iach skall scriffua på honom min gudz nampn/ och then min gudz nyia stadz Hierusalems nampn then ther nedherkommer vthaff himmelen frå min gudh/ och mit nyia nampn/ Then ther öra haffuer han höre hwadh anden sägher församblinganar.

Scriff och then församblinges engil j Laodicea/ Thetta sägher Amen thet troghna och sanna witnet/ begynnilsen till gudz creatwr/ Jach weet thina gerningar/ ath tu är hwarken kåll eller warm/ Jach wille ath tu wore antingen kåll eller warm/ Så efter tu äst lyom/ och huarken kåll eller warm/ skall iach tigh vthspyia vthwr min mund/ ty tu sägher Jach är riker och riker wordhen/ och behöffuer ingo/ och weest icke ath tu äst en armling och iemmerligh menniskia/ och fattigh/ och blind/ och nakot/ Jach rådher tigh ath tu köper gull vthaff migh thet eeldhat och bepröffuat är/ ath tu må bliffua rijk/ och clädh tigh vthi hwit clädher/ på thet thine nakenheetz blygde icke skal synas/ och smör thin öghon medh öghna salua/ ath tu må få see.

Heb. xij
Pro. iij.The iach elskar them aghar iach och nepser/ Så nijtelska nw och bätra tigh/ Sy/ iach ståår för dörenne och clappar/ om någhor hörer mina röst och vplåter dörena/ skall iach ingå till honom/ och hålla natward medh honom/ och han medh migh/ Then ther winner honom skall iach sitia lata medh migh på min stool/ såsom och iach wunnit haffuer/ och är sitiandes worden medh minom fadher på hans stool/ Then ther öra haffuer han höre huadh anden sägher församblinganar.

Fierdhe Capitel.

SEdhan sågh iach/ och sy en döör war vpläten j himmelen/ och then första rösten som iach hördhe såsom en basun medh migh talandes/ och sadhe/ Stigh här vp iach will wisa tigh huadh skee skal här effter/ och strax war iach j andanom/ Och sy en stool war sett j himmelen/ och vppå stolen satt en/ och then ther satt han war j anseende lijk widh then stenen Jaspidi och Sardio/ och en regnboghe war om stolen lijk j anseende widh Smaragdo/ och om then stolen woro fyra och tiughu stolar/ och på the stolar såto fyra och tiughu åldersmän/ clädde vthi hwijt clädher/ och på theras huffuudh woro gullcronor.

Och vthaff stolenom vthgingo liwngeeld och tordön/ och röster/ och siw lampor brinnandes för stolen/ hwilke äro the siw gudz andar/ och fram för stolen war såsom it glaashaff lijkt widh cristal/ och mit j stolen och cring om stolen fyra diwr full medh öghon/ bådhe före och baak/ och thet första diwret war lijkt it leyon/ och thet andra diwret lijkt enom kalf/ och thet tridhie diwret hadhe it andlete såsom een menniskia/ och thet fierdhe diwret lijkt Jsa. vj.enom flyghande örn/ och the fyra diwr hadhe hwart thera sex wingar/ och the woro vthan om och innantill full medh öghon/ och hadhe ingen roo dagh eller natt/ och sadhe/ Helugh/ helugh/ helugh är herren gudh alszmectugher/ then ther war/ och then ther är/ och then ther tillkommande är.

[ LXXIv ]Och thå the fyra diwr gåffuo honom prijs och ära och tack som satt på stolen/ then ther leffuer frå ewogheet til ewogheet/ fullo the fyra och tiughu åldersmän fram före honom som satt på stolen/ och bådho till then ther leffuer frå ewogheet till ewogheet/ och kastadhe theras cronor för stolen och sadhe/ Herre tu är werdugh tagha prijs och ära och kraft/ ty tu haffuer skapat all ting/ och för thin wilia skull haffua the warilse/ och äro skapte.

Femte Capitel.

OCh iach sågh j hans höghra hand som satt påå stolen ena book scriffuin innan till och vtan/ besigld medh siw incigle/ Och iach sågh en starkan engil som predicadhe medh en högh röst/ Hoo är verdugh vplata bokena och vpbryta hennas incigle?/ Och ingen j himmelen/ och ey heller på iordhenne/ och ey heller vnder iordhenne kunde vplata bokena/ och ey heller see på henne/ Och iach grät swårligha/ ath ther ingen wart funnen werdugh till ath vplata bokena och läsa henne eller see på henne.

Och en vthaff the åldersmän sadhe till migh/ Gråt icke Sy leyonet vthaff Juda slecte Dauidz root haffuer wunnit/ till ath vplata bokena/ och vpbryta hennes siw incigler/ och iach sågh/ och sy / mit j stolen och ibland the fyra diwren/ och mit ibland the åldersmän stoodh it lamb/ såsom thet hadhe slactat warit/ och hadhe siw horn/ och siw öghon/ huilke äro the siw gudz andar sende j all land/ och thet kom och toogh bokena vthwr hans höghra hand som satt på stolen.

Och thå thet hadhe taghit bokena/ thå föllo the fyra diwr/ och the fyra och tiwghu åldersmän fram för lambit/ haffuandes hwar och en harpor och gullskålar full medh wälluctandes röök/ hwilke som är the helghens böner/ och siwngo en ny sång och sadhe/ Tu äst werdugh ath tagha bokena och vpbryta hennes incigle/ för ty tu äst dödhat och haffuer igen löst oss medh thin blodh/ vthaff allahanda slecte/ och tungomåål/j. Pet. ij och folke/ och landzskap/ och haffuer giordt oss wårom gudhi till konnungar/ och prester/ och wij wardom reghnerandes på iordhenne.

Och iach sågh och hörde ena röst aff många englar/ cring om stolen/ och cring om diwren/ och cring om the åldersmän/ och theras taal war tusendetusend/ säyandes medh ene högha röst/ Lambet som dödath är thet är werdugt ath haffua krafft och rikedoma och wijszdom/ och starkheet/ och ära/ och prijs/ och wälsignilse/ Och all creatwr som j himmelen äro/ och the på iordhenne/ och the vnder iordhenne/ och j haffuet/ och alt thet vthi them är/ hördhe iach säyandes till honom som satt på stolen/ och till lambet/ Wälsignilse och ära/ och prijs/ och krafft frå ewogheet till ewogheet/ Och the fyra diwren sadhe/ Amen/ Och the fyra och tiwghu åldersmän föllo nedher på theras ansicte/ och bådho till honom som leffuer frå ewogheet till ewogheet.

Siette Capitel.

OCh iach sågh ath thå lambet vpbröt itt aff inciglen/ och iach hördhe itt vthaff the fyra diwren säya/ såsom medh en tordönsröst/ kom och see/ och iach sågh/ och sy/ en hwit hest/ och then ther på satt han hadhe en bogha/ och honom wort gifuin een crona/ och gick vth winnandes till ath wina/ och thå han vpbröt thet [ LXXII ]andra inciglet/ hördhe iach thet andra diwret säyandes/ kom och see/ Och ther gick en annan hest vth rödh/ och them ther satt vppå honom wort giffuit ath han skulle borttagha fredhen vthaff iordhenne/ och ath the skulle slå sigh j hääl inbyrdes/ och honom wort giffuit itt stoort swerd.

Och thå thet vpbröt thet tridhie inciglet/ hörde iach thet tridhie diwret säya/ kom och see/ Och iach sågh/ Och sy/ en swart hest/ och then ther satt vppå honom hadhe ena wäghskål j sina hand/ och iach hördhe ena röst mit ibland the fyra diwr/ säyandes/ Jtt mååt hwete om en penning/ och try mååt biwgg om en penning/ och olionne och winet gör ingen scadha

Och thå thet vpbröt thet fierde inciglet hörde iach thet fierde diwrsens röst säyandes/ kom och see/ Och iach sågh/ och sy/ en blackot hest/ och then som på honom satt hans nampn war dödhen/ och heluitet fölgde honom effter/ och honom wort mact giffuen vthoffuer fyra hörn på iordhenne/ ath dödha medh swerd/ och medh hunger/ och medh dödhenom/ vthaff the willdiwr på iordhenne äro.

Och thå thet vpbröt thet femte inciglet sågh iach vnder altaret theras siälar som dödadhe woro för gudz oord skul/ och för then witnesbyrd skul som the hadhe/ och the ropadhe medh högha röst och sadhe/ Herre tu som är hälugh och sanferdugh/ huru lenge dömer tu icke/ och hempnes icke wort blodh på them som boo på iordhenne?/ Och them wort giffuit hwariom och enom itt hwit högtidhes clädhe/ och till them wort sagt/ ath the skulle än nw hwilas en liten tijdh/ till thes talet bliffue fult aff theras medhtienare och brödhra/ the ther och skola dödadhe warda såsom och the.

Och iach sågh ath thet vpbröt thet siette inciglet/ thå wart en stoor iordbäffuing/ och solen wort swart såsom en hårsek/ och månen wort all sammans såsom itt blodh/ och stiernerna föllo vthaff himmelen nedher på iordhena/ såsom fikona trädh sin fikon nedher slepper/ thå thet ristes vthaff stoort wädher/ och himmelen gick bort såsom en tillslaghen book/ och all berg och öyar wordo rörde vthaff theras rwm/ och konnungarna på iordhenne/ och the öffuerste/ och the rike/ och the höffuitzmän/ och the wälloghe/ och alle eeghne/ och alle frije/ the dolde sigh vthi iordkwlor/ och j bergskrewor/ och the säya berghomen och clippomen/ Faller vthoffuer oss och skyler oss/ för hans ansicte som sitter på stolen/ och för lambsens wredhe/ för ty then store hans wredhes dagh är kommen/ och hoo kan bestå?

Siwnde Capitel.

SEdhan sågh iach fyra englar ståndandes på fyra hörn åå iordhenne/ hållandes fyra iorderikes wädher/ ath intit wädher skulle bläsa på iordhena/ eller på haffuet/ eller på någhot trää/ och iach sågh en annan engel vpstighandes frå solenas vpgång/ han hadhe leffuandes gudz teekn/ och ropadhe medh högha röst till the fyra englar/ hwilkom giffuit war skadha göra iordhenne och haffueno/ säyandes/ Görer icke iordhenne skadha ey heller haffuena/ ey heller trään/ så lenge wij teeknom wår gudz tienare på theras andlete/ Och iach hördhe talet på them som teeknadhe woro/ hundradhefyratiyofyra tusend/ som teeknadhe woro vthaff alla Jsraels barns slecte/ Uthaff Juda slecte tolff tusend teeknadhe/ Vthaff ruben slecte tolff tusend teeknadhe/ Vthaff Gad slecte tolff tusent teeknadhe/ Vthaff Aser slecte tolff tusent teeknadhe/ [ LXXIIv ]Vthaff Neptalims slecte tolff tusend teeknadhe/ Uthaff Manasse slecte tolff tusent teeknadhe/ Vthaff Simeon slecte tolff tusent teeknadhe/ Uthaff Lem slecte tolff tusent teeknadhe/ Vthaff Isachar slecte tolff tusend teeknadhe/ Vthaff Zabulon slecte tolff tusend teeknadhe/ Uthaff Josephs slecte tolff tusend teeknadhe/ Uthaff Beniamin slecte tolff tusend teeknadhe.

Sedhan sågh iach/ och sy/ en stoor skare then ingen rekna kunde/ aff allom hedningom och folkom/ och tungomålom ståndandes för stolen och för lambena/ clädde vthi hwijt höghtidhes clädher/ och palmar j theras hender/ ropandes medh högha röst/ och sadhe/ Salugheet honom som sitter på stolen wårom gudh och lambeno/ Och alle englar stodho cring om stolen och om the åldersmän/ och om the fyra diwren/ och föllo på theras ansikte fram för stolen/ och bådho till gudh och sadhe/ Amen/ Welsignilse och prijs och wijszheet/ och tack/ och ära/ och craft/ och starkheet/ ware wårom gudhi frå ewogheet till ewogheet/ Amen.

Och swaradhe en aff the åldersmän och sadhe till migh/ Hoo äro thenne som vthi the hwita höghtidhes clädher clädde äro/ och huadhan äro the kompne?/ Och iach sadhe till honom/ Herre tu weest thet/ Och han sadhe till migh/ Thenne äro the ther kompne äro vthwr stoor bedröfuilse/ och hafua tuaghit theras höghtides clädher och giordt them hwijt j lambsens blodh/ therföre äro the för gudz stool/ och tiena honom dagh och natt vthi hans tempel/ och then på stolen sitter han skal boo vthoffuer them/ them skall intit meer hungra eller törsta/ ey heller skall solen falla på them/ ey heller någhon hete/ för ty lambet som mit j stolen är/ skall regera them och ledha them till leffuandes watns kellor/ och gudh wardher bort torkandes alla tårar vthaff theras ögon.

Ottonde Capitel.

OCh thå thet vpbröt thet siwnde inciglet wort een tystheet vthi himmelen widh ena halfua stund/ och iach sågh siw englar ståndandes före gudh/ och them wordo giffuen siw basuner/ och en annan engel kom och stoodh för altaret och hadhe it gyllene rökilse kaar/ och honom wort giffuit mykit rökilse/ på thet han skulle geffua vthaff alle helghens böner på gyllene altarit som är för stolenom/ och rökilsens röker aff helghonens böner gick vp vthaff engelens hand för gudhi/ och engelen toogh rökilse karit/ och vpfylte thet medh altarens eeld/ och kastadhe nedher på iordhena och ther skeedde tordön/ röster/ och liwngeeld/ och iordbäffuing/ och the siw englar som hadhe siw basuner skickadhe sigh till ath basuna/ och then förste engelen basunadhe/ och wort itt haghel och eeld bemengt medh blodh/ och thet wort kastat på iordhena/ och tridhie parten vthaff trään wort förbrendt/ och alt grönt grääs bran vpp/ Och then andre engelen basunadhe/ och vthi haffuet wort kastat såsom itt stoort brennandes berg/ och tridhie parten vthaff haffuet wort blodh/ och tridhie parten vthaff the creatwr som j haffuet woro bliffuo dödh/ the som lijff hadhe/ och tridhie parten vthaff skepen förgingos.

Och then tridhie engelen basunadhe/ och een stoor stierna föll nedher vthaff himmelen brinnande som itt bloss/ och föll vthi tridhie parten vthaff elffuenar/ och vthi watnens kellor/ och stiernones nampn kallas Målyrt/ och wendes tridhie parten j målyrt/ och många [ LXXIII ]menniskior bliffuo dödhe vthaff watnet som förbittrat wort.

Och then fierde engelen basunadhe/ och tridie parten vthaff solenne wort slaghen/ och tridhie parten vthaff månan/ och tridie parten vthaff stiernonar/ så ath tridie parten vthaff them wort förmörkrat/ och tridie delen vthaff daghen intit skina kunde/ och nattenes sammalunda/ Och iach sågh och hörde en engel som flögh mitt genom himmelen och sadhe medh högha röst/ We/ we/ we them som boo påå iordenne för the andra röster aff the tree änglars basuner som än thå basuna skulle.

Nyionde Capitel.

OCh then femte engelen basunadhe/ och iach sågh ena stierno fallen vthaff himmelen på iordhena/ och honom wort giffuin nykelen till affgrundens brun/ och brunsens röök gick vp såsom vthaff en stoor vgn/ och solen och wädhrit wordo förmörkradhe vthaff brundzens röök/ och vthur röken komo gräszhoppor på iordhena/ och them wort gifuin mact/ såsom iordhennes scorpioner mact haffua/ och wort sagt til them ath the icke skulle göra scadha på iordhennes grääs/ ey heller någhot thet grönt war/ icke heller någhot trää vthan alleena menniskioner the som icke hadhe teekn j theras anleter/ Och them wort giffuit ath the icke skulle dödha them/ vtan ath the skulle quelias j fäm månadhe/ och theras quaal war så som scorpions quaall then tidh han haffuer stungit menniskiona/ Och j the daghar skola menniskionar sökia effter dödhen/ och the skola icke finna honom/ och the skola begära döö/ och dödhen skall fly frå them.

Och the gräszhoppor äro like the hestar som till krijgh bereedde äro/ och påå theras huffuudh så som cronor gulle lijke/ och theras ansicte så som menniskiors ansicte/ och the hadhe håår så som quinnohåår/ och theras tender woro så som leyoners/ och hadhe panzare så som iernpanzar/ och rösten vthaff theras wingar såå som thet waghna buller ther månge hestar löpa till krijgs/ och hadhe stiertar så som scorpioner/ och woro gaddar j theras stiertar/ och theras mact war till ath quelia menniskionar j fäm månadhe/ och hadhe offuer sigh en konnung/ en ängel vthaff affgrunden/ huilkers nampn på Hebreisko heterAbaddon Apollion på swensko förderffuare. Abaddon/ på Grekisko Apollion/ Jt wee är framfaret/ och sy/ här kommer än nw tw onnor wee effter.

Och then siette engelen basunadhe/ och iach hörde ena röst vthaff fyra hörnen aff thet gyllene altaret som är för gudz öghon/ och sadhe till then siette engelen som basunen hadhe/ Löös the fyra englar som bundne äro vthi then stora elffuen Eufrate/ och the fyre engla wordo löse huilka bereedde woro/ till ena stund/ till en dagh/ till en månadh och till itt åår/ ath the skulle dödha tridhie parten vthaff menniskionar/ och talet på thet ridhandes krijgs folk många tusende tusend/ och iach hördhe theras taal/ och så sågh iach och hestana j synenne/ och the som såto på them/ the hadhe glödhande/ goll/ och swawelsk panzare/ och huffuudhen vthaff hestanar woro så som leyona huffuudh/ och vthaff theras mwn vthgick eeld/ och röök och swawel/ Uthaff thenne tree plåghor wort dödhat tridie parten aff menniskionar/ vthaff eelden/ och röken/ och swawelet som vthaff theras mwn gick/ för ty theras mact war j theras mwn/ och j theras stiertar/ och stirterna woro ormom like/ och hadhe huffuudh ther [ LXXIIIv ]the skadha medh giorde.

Och the andra menniskionar som icke woro dödadhe vthaff thenne plåghor/ och icke bätradhe sigh vthaff theras henders gerningar/ ath the icke tilbådho dieffuulscap/ och affgudhar som giordhe woro vthaff guld och vthaff sylfuer/ och vthaff koppar/ och vthaff steen/ och trää/ the ther hwarken see kunna eller höra eller gå/ och icke ladhe boot på theras mandråp/ eller theras truldom/ eller theras skörheet/ eller theras tiuffuerij.

Tiyonde Capitel.

OCh sågh iach en annan starkan engel nedherkommandes aff himmelen/ han war clädd vthi skyn/ och en regnboghe offuer hans huffuudh/ och hans andlete såsom een sool/ och hans föter såsom eeldpelare/ och han hadhe j sina hand en öpen book/ och han satte sin höghra foot på hafuet/ och then wenstra på iordhena/ och ropadhe medh högha röst såsom itt rytande leyon/ Och thå han ropadhe taladhe siw tordöner theras röster/ och thå the siw tordöner taladhe theras röster/ wille iach scrifuit them/ thå hördhe iach ena röst vthaff himmelen säyandes tlll migh/ Besigla thet the siw tordöna talat haffua/ och scriff thet intit.

Och engelen som iach så stånda på hafuet och på iordhena/ hooff sina hand vp till himmelen/ och swor om honom som leffuer frå ewogheet till ewogheet/ then ther himmelen skapat haffuer och huadh ther inne är/ och iordhena och huadh ther inne är/ och hafuet och huadh ther inne är/ ath ingen tijdh skall wara meer/ vtan j the daghar thå then siwnde engelens röst höres thå han wardher basunandes/ thå skall gudz heemligheet fulkompnat warda/ såsom han förkunnat haffuer genom sina tienare och propheter.

Och iach hörde ena röst vthaff himmelen tala medh migh och sadhe/ Gaak och tagh then öpna bokena vthaff engelens hand/ som står på haffuet och på iordhenne/ Och iach gick till engelen och sadhe ath han skulle få migh bokena/ Och han sadhe till migh/ Tagh bokena och äät vp henne/ och hon skall göra thin bwk förbittradhan/ men vthi thin mwn skall hon sööt wara såsom en honnogh/ Och iach toogh bokena vthaff engelens hand och åt henne vp/ och hon wort j min mwn söt som en honnogh/ Och thå iach hadhe ätit henne wort min bwk förbittrat/ och han sadhe till migh/ Tu moste åter prophetera hedningomen/ och tungomålom/ och folkeno/ om mångom konnungom.

Elloffte Capitel.

OCh mich wort fången en röör såsom it spödh/ och migh wort sagt/ Stat vp och määt gudz tempel och altare/ och the som tilbidhia ther inne/ och then indra koren j templet kasta vth/ och määt honom intit/ för ty han är giffuin hedningomen/ och the skola trampa then helgha stadhen j twå och fyretiyo månadha/ och iach skall geffua tw minom witnom ath the skola prophetera j tusende tuhundradhe och sextiyo daghar/ clädde vthi säckiawäff/ Thenne äro tw olioträ/ och twå bloss stakar ståndandes för iorderikes gudh.

Och hwar någhor wille göra them scadha/ så gåår eelden vthaff theras mwn/ och förtärer theras fiendar/ Och hwar någhor will göra them [ LXXIIII ]oondt/ så motte han dödhas/ Thenne haffua mact till ath lyckia åter himmelen/ ath intit regnar vthi the daghar thå the prophetera/ och hafua mact offuer watnet ath förwenda thet j blodh/ och slå iordhena medh alla handa plågho så offta the wilia.

Och thå the haffua lyctat theres witnesbyrd/ thå skal thet wildiwret som vpstigher vthaff affgrunden hålla ena stridh medh them/ och wardher them offuerwinnandes och dödhar them/ och theras lecame skola bliffua liggiandes på gaterna j then stora stadhen som heter andeligha Sodoma och Egiptus/ ther wår herre corsfester är/ Och vthaff slecterna och folkena och vthaff tungomålen och vthaff hedningarna/ skola see theras lecamen j tre daghar och en halff/ och skola icke wilia tilstedhia theras lecamen leggias j graffuerna/ och the påå iordhenne boo warda frögdandes sigh vthoffuer them/ och the skola glädhias och senda huar annan gåffuor/ för ty thenne twå prophetar the twingadhe them som boo på iordenne.

Och effter tree daghar och en halff kom liffzens ande vthaff gudhi vthi them/ och stodho på theras föter/ och en stoor förskräckilse föll påå them som sågho them/ och the hördhe een högh röst vthaff himmelen säyandis till them/ Stigher hijt vp/ Och the stighu vp j himmelen vthi en sky/ och theras owener sågho them/ Och j then samma stunden wort en stoor iordbäffuing/ och tiyonde delen aff stadhen föll nedher/ Och bliffuo dödhadhe j iordbäffuingen siw tusend menniskiors nampn/ och the andra wordo förfäradhe/ och gåffuo gudhi j himmelen prijs/ Thet andra wee gick offuer/ och sy thet tridhie wee kommer snart.

Och then siwnde engelen basunadhe/ och j himmelen hördhes högha röster the ther sadhe/ Thenne werldennas rike äro wordne wår herres och hans Christis/ och han wardher reghnerandes aff ewogheet till ewogheet Amen./ Och the fyra och tiughu åldersmän som för gudhi på theras stolar såto/ föllo på theras ansycte och bådho till gudh/ och sadhe/ Wy tackom tigh herre alzmectugh gudh/ tu som är och warit haffuet/ och tilkommandes är/ ty tu haffuer taghit thina stora krafft och reghnerat/ och hedninganar äro wredhe wordne/ och thin wredhe är kommen/ och the dödhers tijdh ath the skola dömas/ och ath tu skal löna thina tienare/ propheter och helghon/ och them som fructa titt nampn/ små och stora/ och förderffua them som iordhena förderffuat haffua/ Och gudz tempel wort vplatit j himmelem/ och hans testaments ark wort seedd j hans tempel/ och ther skedde liwngeeld och röster/ och tordöner/ och iordbäffuing/ och stoort haghel.

Tolffte Capitel.

OCh j himmelen syntes it stoort teekn/ een quinna beclädd medh solenne/ och månen vnder hennes föter/ och på hennes huffuudh en krona vthaff tolff stiernor/ och hon war medh barn och ropadhe och qualdes till barns fenge/ Och så syntes itt annat teekn j himmelen/ och sy en stoor röödh drake som hadhe siw huffuudh och tiyo horn/ och på hans huffuudh siw cronor/ och hans stiert dragher tridhie parten aff himmelens stiernor/ och kastadhe nidher påå iordena/ och draken stoodh för quinnonne som födha skulle/ på thet ath [ LXXIIIIv ]när hon födt hadhe skulle han ätit vp barnet/ Och hon födde itt swenbarn/ then ther regera skulle alla hedningar medh iernrijss/ och hennes barn wort borttaghit till gudh och till hans stool/ och quinnan flydde vthi öknena ther hon rwm hadhe bereedt vthaff gudhi/ ath hon ther födhas skulle j tusende twhundradhe och sextiyo daghar.

Och thet wort en stoor stridh j himmelen/ Michael och hans engla stridde medh drakanom/ och draken stridde och hans englar/ och the förmotte intit/ och theres rwm wort ey mera funnit j himmelen/ Och then store draken then gamble ormen then ther heter Dieffuul och Satanas som bedragher hela iorderikes creetz/ han wort kastat påå iordena och hans englar worde och bortkastade medh honom/ Och iach hörde en högh röst som sadhe j himmelen/ Nw är worden salugheet och crafft och wår gudz rike och hans Christes mact/ för ty wåra brödhers beclaghare är förkastat/ then them beclaghadhe för gudh dagh och natt/ och the wunno honom för lambsens blodh skull/ och för thes witnesbyrdz oord skull/ och the haffua icke elskat sitt lijff alt in till dödhen/ Therföre glädhiens j himblar och the som boo j them/ We bliffuer them som boo på iordhenne/ och på haffuet/ För ty dieffuulen stigher nidh till idher/ och haffuer ena stora wredhe/ wetandes ath han icke lång tijdh haffuer.

Och thå draken sågh ath han förkastat war påå iordhena/ förfölgde han quinnona som swenbarnet födt hadhe/ och quinnonne wordo giffne twå wingar vthaff en stoor örn ath hon skulle flygha vthi öknena vthi hennas rwm/ ther hon födhes en tijdh/ och twå tidher/ och en half tijdh frå ormsens ansycte.

Och ormen sputadhe vthur sin mwn watn såsom en ström effter quinnona/ på thet han skulle latit borttaghas vthaff strömenom/ och iorden halp quinnonna/ och vplät sin mwn och vpswalg then strömen som draken vthaff sin mwn vthsputat hadhe/ och draken wort wreedh emoot quinnonna/ och gick bort thet han skolle örligha medh flere vthaff hennes sädh the som hålla gudz bodh/ och haffua Jesu Christi witnesbyrd/ Och han stoodh på haffzens sand.

Trettonde Capitel.

OCh iach sågh itt willdiwr vpstigha vthur haffuet/ thet hadhe siw huffuudh och tiyo horn/ och vppåå thes horn tiyo kronor/ och på thes huffuudh hädhilsens nampn/ och wildiwret som iach sågh thet war lijct enom Pardo/ och thess föter så som biörna föter/ och thess mwn så som leyons mwn/ och draken gaff thy sina krafft och sin stooll och ena stora mact/ Och iach sågh itt vthaff hans huffuudh så som thet wore sarghat till döödz/ och thes dödz såår wort lääct/ och på allo iordhenne wort förundrat på wildiwret/ och tillbådho drakan som wildiwrena hadhe mact giffuit/ och the tilbådho wildiwret säyandes/ Hoo är willdiwret lijck/ eller hoo förmå stridha emoot thy.

Och thy wort giffuit en mwn till ath tala stoor ting och hädhilse/ och thy wort giffuen mact till ath bruka sigh j twå och fyretiyo månadha/ Och thet vplyffte sin mwn till ath tala hädhilse emoot gudh/ till ath hädha hans nampn och hans tabernakell/ och them som boo j [ LXXV ]himmelen/ och thy wort medhgiffuit ath stridha medh helghonen/ och winna them/ Och thy wort giffuin mact offuer alla slecter/ och folk/ och tungomåll/ och hedhningar/ och alle the som på iordhenne boo the skola tilbidhia thet/ huilkers nampn icke scriffuen äro j lijffzens book lambsens Phil. iiij.som dödat är frå werldenas begynnelse/ Then ther öra haffuer han höre/ Then ther ledher j fengsle han kommer j fengsle/ Then ther Gen. ix.dödhar medh swerd han moste dödhas medh swerd/ Här är the helghons tolamoodh och troo.

Och iach sågh itt annat willdiwr vpstighandes vthur iordenne/ och thet hadhe tw horn lika så som lambit/ och thet taladhe som draken/ och thet gör all then mact som thet första willdiwret för thes ansicte/ och och thet kommer iordhena och the ther på boo till ath tilbidhia thet första wildiwret/ hwilkers dödz såår igenläct war/ och thet gör stoor teekn/ såå ath thet later eelden komma nedher vthaff himmelen på iordhena j menniskiors åsyn/ och thet bedrägher them som boo på iordhenne/ för the teekn skul som thy giffuen äro ath göra för wildiwret/ säyandes till them som boo på iordhenne/ ath the skola göra itt beläte effter wildiwret som sarghat war aff swerd/ och bleeff leffuandes.

Och thy wort giffuit ath thet skulle geffua willdiwrens beläte anda/ och ath wildiwrens beläte skulle tala/ och så bestellat ath hoo som helst icke tilbådho willdiwrens beläte/ the skulle dödhas/ och thet later alla små och stora/ rika och fatigha/ frijer och eeghner tagha widherteekn vthi theras höghra hand/ eller på theras andlete/ ath ingen skall mågha köpa eller selia/ vthan then ther haffuer wedherteeknet/ eller willdiwrens nampn/ Här är wijsdomen/ Then ther förstånd haffuer/ han rekne wildiwrens taall/ ty thet är en menniskios taall/ Och thes taal är sexhundrat sextiyosex.

Fiortonde. Capitel.

OCh iach sågh/ Och sy/ itt lamb stoodh påå Sions berg/ och medh thy hundradhe fyretiyofyratusend/ haffuandes thes fadhers nampn bescriffuit på theras andlete/ Och iach hördhe ena röst vthaff himmelen så som vthaff itt stoort watn/ och så som ena röst vthaff en stoor tordön/ och iach hörde ena röst likerwisz som harpolekares the ther leekte på theras harpor/ Och the siwnga så som en ny sång för stolen/ och för the fyra diwren/ och för the åldersmän/ och ingen kunde lära then sången/ vthan the hundradhafyretiyofyratusend som köpte äro vthaff iordhenne/ Thenne äro the som medh quinnor icke besmittadhe äro/ för ty the äro iomfrwr och fölia lambit ee huart thet går/ Thenne äro köpte j frå menniskionar til fremsta fruct gudhi och lambena/ och j theras mwn är intit swek funnit/ ty the äro vthan smitto för gudz stool.

Och iach sågh en annan engel flyghande mitt genom himmelen/ han hadhe itt ewogt euangelium/ thet han förkuna skulle them som påå iordhenne boodde/ och allom hedningom/ och slecter/ och tungomål/ och folke/ Och han sadhe medh högh röst/ Fructer gudh och geffuer honom ära/ ty thet kommer stunden till hans doom/ och bedher till honom som haffuer giordt himmel och iord/ haffuet och watnsens kellor/ Och en [ LXXVv ]annar engel fölgde effter och sadhe/ Fallen fallen är then store stadhen Babilon/ för ty ath han haffuer dricka giffuit allom hedningom vthaff wredhenes wijn hans skörheetz.

Och tridhie engelen folgde them/ och sadhe medh högha röst/ Huar någhor wore som tilbedher wildiwret/ och thes beläte/ och tagher thes wedherteekn på sitt andlete eller på sin hand/ han skal och dricka vthaff gudz wredhes wijn/ thet inskenct och clart är j hans wredhes calk/ och han skall plåghas j eeld och swaffuel j helgho änglars åsyn/ och j lambsens åsyn/ Och röken vthaff theras plågho warder vpstighandes aff ewogheet till ewogheet/ och the haffua huarken dagh eller natt roo/ the som tillbidhia wildiwret och thes beläte/ och om någhor hadhe taghit thes nampns wedherteekn/ Här är the helghans tolamoodh/ Här äro the som hålla gudz bodh och Jesu troo.

Och iach hörde ena röst vthaff himmelen säyandes till migh/ Scriff/ Salughe äro the dödha som j herranom döö här effter/ Ja/ Anden sägher/ ath the skola huila sigh vthaff theras arbete/ men theras gerninga fölya them effter/ Och iach sågh/ och sy en hwit sky/ och på skynom satt en som lijk war menniskionnes son/ och hadhe påå sitt hoffuud ena gullcrono/ och j hans hand en hwass liya/ Och en annar engel kom vthwr templet/ och ropadhe medh högha röst till then som satt på skynom/ Hugg till medh thin liya/ och skäär/ ty tidhen är tigh kommen ath tu skall skära/ för ty sädhen på iordhenne är torr worden/ Och han som satt påå skyn slogh till medh sin liya på iordhena/ och iorden wort affskoren.

Och en annar engell kom vthur templit som j himmelen är/ then och en hwass liya hadhe/ och en annar engel kom vthur altaret/ then mact hadhe vthöffuer eelden/ och han ropadhe medh högha röst till honom som hadhe then hwassa liyan/ och sadhe/ Hugg till medh thin hwassa liya/ och skär vp wijnquistana på iordhenne/ ty hennes wijnbär äro moghen/ Och engelen högg till medh sin skarpa liya påå iordena/ och skaar vp wijngårdana på iordhenne/ och kastadhe them vthi gudz wredhes stora groop/ och wort gropen trampat vthan stadhen/ och blodhet gick vthur gropenne alt in til bezelen på hestana vthoffuer tusendesexhundrade stadier wägs.

Femtonde Capitel.

OCh iach sågh it annat teekn j himmelen stoort och vnderlighit/ siw englar som hadhe siw the yttersta plåghor/ ty medh them är fulkompnat gudz wredhe/ Och iach sågh som it glasshaff beblandat medh eeld/ och them ståndandes på samma glasshaff som segher wunnit hadhe vthoffuer wildiwret och thess beläte/ och vthoffuer thes nampns taal/ och the hadhe gudz harpor/ och siwngho Mosi gudz tienares sång/ och lambsens sång/ säyandes/ Stoor och vnderligh äro thin werk gudh alzwållugh/ retferdughe och sanne äro thine wäghar/ helghonens konnung/ hoo skulle icke fructa och prijsa titt nampn herre/ ty tu äst allena hålugh/ och alle hedningar skola komma och tilbidhia j thin åsyn/ ty thina domar äro oppenbara wordne.

Sedhan sågh iach/ och sy/ templet wort öpnat vthaff witnesbyrdzens tabernakel j himmelen/ och ther vthgingo vthwr templet the siw englar [ LXXVI ]som the siw plåghor hadhe/ clädde vthi reenligh och hwijt lijnclädher/ och vmgiordadhe cring om brystet medh gulbelte/ Och it vthaff the fyra diwren gaff the siw englar siw gulskålar fulla medh gudz wredhe/ then ther leffuer aff ewogheet till ewogheet/ Och templet wort vpfylt medh röök aff gudz herligheet/ och aff hans crafft/ och ingen kunde gå in vthi templet till thes the siw plåghor som the siw englar hadhe fulkompnadhe wordo.

Sextonde Capitel.

OCh iach hörde ena högha röst vthur templet/ Then sadhe till the siw englar/ Går och vthgiwten the gudz wredhes skålar på iordhena/ Och then förste engelen gick åfstadh/ och giöt sina skåål vth på iordena/ Och thet wort itt oondt och skadhelighit såår på menniskionar the som wildiursens wedherteekn hadhe/ och på them som tilbådho thes beläte/ Och then andre engelen giöt vth sina skåål j haffuet/ och thet wort som en dödh mandz blodh/ och alt thet lijff hadhe j haffuet thet bleff dödt/ Och then tridhie engelen giöt vth sina skål j elffuenar/ och j watnsens kellor/ och thet wordo blodh/ Och iach hördhe en engel säyandes/ Retferdugh ästu herre som är/ och warit haffuer/ och heligh ath tu thetta dömpt haffuer/ för ty the haffua vthgutit helghonens och propheternes blodh/ och blodh haffuer tu och giffuit them dricka/ ty the äro thes werde/ Och iach hörde en annan engell säyandes/ Ja herre gudh alszwållugh/ sanne och retferdughe äro thina domar.

Och then fierde engelen giöt vth sina skåål emoot solenne/ och honom wort giffuit ath plågha menniskionar medh heta aff eeld/ och menniskionar wordo brennandes vthi stoor heta/ och the hädde gudz nampn som mactena hadhe vthoffuer thenna plåghor/ och giorde inga synda bätring ath the motte giffuit honom prijs.

Och then femte engelen giöt vth sina skåål på wildiwrsens stooll/ och thes rike wort förmörkrat/ och the åto theras tungor för werk skull/ och hedde gudh j himmelen för theras werk och theras såår/ och bätradhe sigh intit vthaff theras gerningar.

Och then siette engelen giöt vth sina skåll på then stora elffuena Eufraten/ Och watnet törkadhes bort/ på thet ath wäghen skulle bereedhas för the konnungar östan effter/ Och iach sågh vthur drakans mwnd/ och vthur wildiwrsens mwnd/ och vthur then falske prophetens mwnd/ vthgå tree fula andar så som paddor/ ty thet äro dieffuulsens andar/ som teekn göra till ath vthgå till konnungana på heela iordhenne/ ath försambla them til stridz/ på then stora alszwållughs gudz dagh/ Sy iach kommer som en tiuff/ Salugh är then som wakar och förwarar sin clädher/ ath han icke gåår naken/ och the få see hans slemheet/ Och han försambladhe them på itt rwm/ thet heter på Hebreisko Armagedon.

Och then siwnde engelen giöt vth sina skåål j wädhrit/ och gick vth en högh röst vthaff himmelen/ som säyandes/ Thet är giordt/ Och thå wort liwngeeld och röster och tordön och stoor iordbäffuande/ sådana ath hans like icke warit hadhe/ sedhan menniskioner på iordhenne warit hadhe sådana iordbäffuande/ så stoor/ Och then store stadhen wort j tree [ LXXVIv ]delar/ och hedninganars städher föllo/ och then stora Babilon kom till åminnilse för gudhi ath han wille geffua honom dricka thet wijn vthaff hans grymma wredhe/ Alla öyar flydde/ och berghen funnos intit/ och stoort haghel så som it pundatunga/ kom nedher aff himmelen på menniskionar/ och menniskioner the hedde gudh/ för then stora plagho vthaff haghlet/ ty thes plågha war ganszca stoor.

Siwttonde Capitel.

OCh kom en vthaff the siw englar som hadhe the siw skålar/ och taladhe medh migh/ och sadhe til migh/ kom iach wil wisa tigh then stora skökiones fördömilse/ som sitter påå mykit watn/ medh huilka konnungarna på iordenne bolat haffua/ och the ther på iordhenne boo äro druckne wordne vthaff hennes bolerijs wijn Och han förde migh j andanom vthi öknena/ och iach sågh quinnona sitiandes på it wildiwr som rosenfergha hadhe/ och war ful medh hädilse nampn/ haffuandes siw huffuudh och tiyo horn/ och quinnan war clädd medh purpurclädhe och rosenfergho/ och offuergylt medh gull och edla stenar/ och perler/ och hadhe en gulkalk j sinne hand full medh styggelse/ och hennas bolerijs sleemheet/ och på henne andlete scriffuit thet nampn heemligheet/ then stora Babilon modhren till bolerij och till styggelse på iordhenne/ Och iach sågh quinnona drokna vthaff helghonens blodh/ och vthaff theras blodh som Jesu witne woro/ och iach förundradhe migh stoorligha thå iach sågh henne.

Och engelen sadhe till migh/ Hwi förundrar tu?/ Jach wil säya tigh heemligheten om thenna quinnona/ och vthaff wildiwret som bäär henne/ thet ther haffuer siw huffuudh och tiyo horn/ Wildiwret som tu hafuer seedt thet haffuer warit/ och thet är icke/ och thet warder vpstighande vthaff affgrunden/ och wardher gångandes vthi fördömilse/ och the som på iordhenne boo skola förundra sigh/ huilkers nampn icke scriffuen äro j lijffzens book/ frå werldhennes begynnelse/ thå the see wildiwret som haffuer warit och icke är/ Och här är sinnet som wijsdomen haffuer

The siw huffuudh äro siw berg ther quinnan sitter vppå/ och thet äro siw konnungar/ fem äro falne/ en är/ och then andre är icke än nw kommen/ och ner han kommer skall han icke lenge bliffua/ och wildiwret som haffuer warit och icke är/ then är then ottonde/ och han är vthaff the siw/ och han går vthi fördömilse/ och the tiyo horn som tu seedt haffuer/ thet äro tiyo kon nungar/ som än nw icke haffua fått rike/ vtan the skola så som konnungar påå enne stund få mact medh willdiwret/ Thenne haffua alle itt rådh/ och warda geffuandes wildiwrena theras mact och krafft/ the warda stridhande medh lambena/ och lambet skall winna them/ för ty thet är herren vthoffuer herrar/ och konnung vthoffuer konnungar/ och medh thy äro the vthkalladhe/ och vthkoradhe/ och troghne.

Och han sadhe till migh/ Watnet som tu sågh ther skökian sitter/ thet är folk och skarar/ och hedningar/ och tungomåål/ och the tiyo horn som tu seedt haffuer på wildiwret/ the warda skökiona hatandes/ och leggia henne ödhe och naken/ och the warda skola hennes kööt vpätandes/ och [ LXXVII ]brennandes henne vp j eelden/ För ty/ gudh haffuer giffuit them j hiertat/ ath the skola göra thet honom behaghar/ och göra alle ena mening/ ath the skola geffua wildiwrena rikit/ till thes gudz oord warda fulkompnat Och qwinnan som tu seedt haffuer är then stora stadh/ som rike haffuer vthoffuer iordhennas konnungar.

Adhertonde Capitel.

OCh sedhan sågh iach en annan engel kommandes nedher vthaff himmelen/ then stora macht hadhe/ och iordhen wort vplyst vthaff hans clarheet/ och han ropadhe medh mact och högha röst säyandes/ Fallen är/ fallen är/ then stora Babilon/ och är worden dieflars wåning/ och fula andars bewarilse/ och alla fula och ohyggeligha foghlars tillflyct/ för ty alle hedningar haffua druckit vth aff wredennes wijn för hennes bolerij skull/ och konnungana på iordhenne haffua bolat medh henne/ och köpmennena på iordhenne åro rike wordne vthaff hennes cräszligheetz krafft.

Och iach hörde ena andra röst vthaff himmelen/ som sadhe/ J mit folk gåår vth j frå henne/ ath j icke deelactughe warden j hennas synder/ och athi icke få någhot aff hennas plåghor/ ty hennas synder äro kompne vp till himmelen/ och herren haffuer draghit till minnes hennas wrångheter/ betaler henne såsom hon haffuer betalat idher/ och gören henne dubbelt effter hennas gerninga/ och medh samma drycken hon haffuer blandat idher/ blanden j henne dubbelt/ Så mykit hon sigh haffuer herligha hållit och j cräszligheet warit/ så mykit blander henne pino och grååt/ ty hon sägher j sitt hierta/ Jach sitter en drotning och är icke änkia/ och haffuer ingen sorg/ therföre wardha hennas plåghor kommande på en dagh/ dödhen grååt och hunger/ och hon skal warda vpbrend j eelden/ ty herren gudh är stark som henne dömandes wardher.

Och iordhennas konnungar wardha henne gråtandes/ och beclagha sigh vthoffuer henne/ the som medh henne bolat haffua/ och j cräszligheet leeffde/ thå the få see röken vthaff hennas brand/ ståndandes långt j frå för reddugha skull för hennes plågho/ säyandes/ We we then stora stadh Babilon/ then starka stadhen/ ty ath vthi en stund är thin doom kommen/ Och köpmennena på iordhenne the warda gråtandes och söryandes vthöffuer henne/ ty ath ingen köper theras waror/ gull waror/ och sylffuers/ och edla stenars/ ey heller perlor/ och silke/ och purpur/ och skarlakan/ och alt Thynen trää/ och all kärill vthaff Elpenbeen/ och all kärill vthaff kosteligh trää/ och aff kopar/ och jern/ och marmore/ och canelebark/ och timian/ och smörielse/ och rökilse/ och wijn/ och olio/ och sembler/ och hwete/ och booscap/ och fåår/ och hestar/ och waghnar och öök/ och menniskios siälar.

Och the äple som thin siäl begärar/ äro bortkompne j frå tigh/ och alt thet feet och clart war är förgångit j frå tigh/ och tu skall icke nw finnat här effter/ köpmennena som sådana waror plägha haffua/ och äro rijke wordne aff henne/ the wardha ståndandes långt j frå för reddugha skull aff hennas plågha/ gråtandes och söryandes/ och säyandes/ We we then stora stadh som medh silke/ och puppur/ och [ LXXVIIv ]skarlakan beclädd war/ och offuergylt war medh gull och edla stenar/ och perlor/ ty vthi enne stund äro förödde så stora rikedoma.

Och alle skepare och alle the som på skepen wistas/ och båtzmen/ och the som j haffuet arbeta/ the stodho långt j frå/ och ropadhe thå the sågho röken vthaff hans brand säyandes/ Hwar är then store stadzens like?/ Och the kastadhe muld på theras huffuudh/ och ropadhe gråtandes och söryandes/ och sadhe/ We/ we then stora stadh j hwilkom alle äro rike wordne som j haffuet haffua hafft theras skip/ för hans waror skull/ ty ath vthi en stund är han ödhe worden.

Frögda tigh offuer honom himmel och helghe apostlar och propheter/ för ty gudh hafuer dömpt idhan doom på honom/ Och en stark engel toogh vp en storan steen som en quernsteen/ och kastadhe j haffuet och sadhe/ Medh sådana hastugheet skall förkastat wardha then store stadh Babilon/ och han skall icke nw finnas meer/ och harparenars röst/ och sångarenars/ och piparenars/ och basunernas skal icke hörd wara j tich här effter/ och alla handwerks men ee huad handwerk thet är skall icke meer wara funnen j tigh/ och quernaröst skall icke höras j tigh här effter/ och liws på liwsastaka skall icke lysa j tigh här effter/ och brudhgummans och brudhennas röst skall icke höras j tigh meer/ för ty thine köpmen woro förstar på iordhenne/ ty ath j thinom truldom haffua alle hedningar wille farit/ och j honom wort funnen propheternes och helghonens blodh/ och allas theras som dräpne wordo på iordhenne.

Nittonde Capitel.

SEdhan hörde iach såsom en stoor röst vthaff en stoor skara j himmelen/ som sadhe Alleluya/ Salugheet och prijs ära och krafft ware gudhi wårom herra/ ty hans domar äro sanne och rettferdughe/ för ty han hafuer dömpt om then stora skökian/ then medh sitt bolerij haffuer förderffuat iordhena/ och hafuer hempnat sine tienares blodh vthwr hennas hender/ Och åter sadhe the Alleluya/ och röken gick vp aff ewogheet till ewogheet/ Och the fyra och tiwghu åldersmän och the fyra diwr/ föllo nedher och bådho till gudh som satt på stolen/ och sadhe Amen Alleluia/ Och en röst gick vthaff stolen säyandes/ Loffuer gudh j all hans helghon/ och j som fructen honom bådhe små och store.

Och iach hörde ena röst aff en stoor skara/ och såsom een röst vthaff mykit watn/ och såsom en röst vthaff stoor tordön/ säyandes Alleluya/ ty wår herre alzmectugh gudh haffuer intaghit rikit/ lät oss glädhias och frögdas/ och geffua honom prijs/ för ty lambsens bröllop är kommit/ och hans hustru haffuer sigh tillreedt/ och henne wort giffuit ath clädha sigh vthi reent och skinande silke/ Silket är helghenes rettferdningar/ och han sadhe till migh/ Scriff/ Salughe äro the som kalladhe äro till lambsens natward/ och sadhe han till mich/ Thenne gudz oord äro sann/ Och iach föll före hans föter ath tilbidhia honom/ och han sadhe till migh/ See till ath tw thet icke gör/ ty iach är thin och thine brödhers medhtienare/ som Jesu witnesbyrd haffua/ Bidh till gudh/ ty Jesu witnesbyrd är prophecies ande.

Och iach sågh himmelen öpen/ och sy en hwijt hest/ och then som satt på honom han heet trofast och sanferdugh/ och han dömer och stridher genom rettfetdughetena/ men hans ögon woro som eeldzloghe/ och [ LXXVIII ]på hans huffuudh många cronor/ och hadhe nampn scriffuit thet ingen kende vtan han sielfuer/ och han war clädd j clädhe som medh blodh bespränckt war/ och hans nampn heter Gudz oord/ och honom effterfölgde then häär som j himmelen är medh hwita hestar/ clädde vthi hwit och reent silke/ och vthwr hans mwnd går vth itt swerd skarpt på bådha sidhor/ ath han ther medh skall slå hedninganar/ och regera them medh jern rijss/ och han trodher alzmectugh gudz grymme förtörnilses wijnpress/ och han haffuer på sijn clädher och på sine länd thet nampn scriffuit/ En konnung offuer alla konnungar/ och herre offuer alla herrar.

Och iach sågh en engel ståndandes j solenne/ och han ropadhe medh enne högha röst säyandes till alla foghlar som flugho mit vnder himmelen/ kommer och församblens till then stora gudz nattward/ athi skolen äta konnungarnas kööt/ och höffuitzmennenars kööt/ och the starkers kööt/ och hestaners kööt/ och theras kööt som sitia på them/ och alles theras kööt som frije äro/ och theras som eeghne äro/ och bådhe små och stores kööt.

Och iach sågh willdiwret/ och iordhennas konnungar/ och theras härar försambladha till ath hålla ena strijdh medh honom som satt på hesten/ och medh hans häär/ och willdiwret wort fånget/ och ther medh then falske propheten som teekn giorde före thy/ medh hwilko han bedroogh them som togho wildiwrsens wedherteekn/ och them som tilbådho thes beläte/ Thenne twa wordo leffuande kastadhe vthi en brennande syöö som brann medh swaffuel/ och the andre wordo dräpne medh hans swerd som satt på hesten/ thet vthwr hans mwu gåår/ Och alle foghlar wordo mettadhe vthaff theras kööt.

Tiwghonde Capitel.

OCh iach sågh en engel nedherkommandes vthaff himmelen/ haffuandes nykelen till affgrunden/ och ena stora kädhio j hans hand/ och han greep draken then gambla orm/ som är dieffuulen och satanas/ och bandt honom j tusend åår/ och kastadhe honom vthi affgrunden/ och läste honom igen besiglde ther offuen vppå/ ath han icke meer bedragha skulle hedninganar/ till thes fulkompnat wore tusend åår/ och sedhan moste han lösas till någhon litin tijdh.

Och iach sågh stolar/ och the såto på them/ och them wort giffuin doom/ och theras siälar som halszhugne woro för Jesu witnesbyrd/ och för gudz oord/ och the ther icke tilbådho wildiwret eller thes beläte/ ey heller togho thes widherteekn på theras andlete/ eller på theras hender/ och the leeffde och regneradhe medh Christo j tusend åår/ men the andre dödhe fingo icke lijff igen/ till thes tusend åår fulkompnat wordo/ Thenne är första vpståndilsen.

Salugh och hålugh är then som deel hafuer vthi första vpståndilsen/ vthi them haffuer then andre dödhen ingen mact/ vthan the wardha gudz och Christi prester/ och the skola regnera medh honom j tusend åår/ Och thå twsend åår fullkompnat wardha/ wardher Sathanas löös vthur hans fengsle/ och wardher vthgåendes til ath bedragha hedninganar/ som äro påå fyra iorderikes hörner Gog och Magog/ på thet ath han skall försambla them j strijdh/ hwilkers taal är såsom haffzens sand/ och the gåfuo sigh vppå iordhennas bredheet/ och cringhwerffde [ LXXVIIIv ]helghonens läghre/ och then behagheligha stadhen/ och aff himmelen föll eeld nedher aff gudhi och förtärde them/ och dieffuulen som them bedräghit hadhe wort kastat vthi then brennande syöö och swaffuel/ ther bådhe wildiwret och the falske propheter skola plåghas dagh och nat frå ewogheet till ewogheet.

Och iach sågh en storan hwitan stool/ och en sitiande på honom/ för hwilkens ansykte flydde iord och himmel/ och them wort intit rwm funnet/ och iach sågh the dödha stora och små ståndandes j gudz åsyn/ och böker wordo vplatne/ och en annor book wort vplaten som är liffzens/ och the dödha wordo dömde effter som scriffuit war j bökerna effter theras gerningar/ och haffuet gaff igen the dödha som ther vthi woro/ och dödhen och heluitet gåffuo igen the dödha som vthi them woro/ och thet bleeff dömpt om hwan och en effter theras gerningar/ och heluitet och dödhen wordo kastadhe vthi then brennande syöö/ Thenne är then andre dödhen/ Och then ther icke wort funnen scriffuen j lijffzens book/ han wort kastat j then brennande syön.

Jtt och tiwghonde Capitel.

OCh iach sågh en ny himmel och en ny iord/ ty then första himmelen och then förra iordhen komo bort/ och intit haff är nw meer/ Och iach Joannes sågh then helgha stadh Hierusalem nyian nedherkommandes vthaff himmelen tillreedd aff gudhi såsom en brwdh beprydda till hnas man/ och iach hörde ena högha röst vthaff stolen säyandes/ Sy gudz tabernakel ibland menniskiorna/ och han wardher boendes medh them/ Och gudh skall afftorka alla tårar vthaff theras öghon/ och ingen dödh skall sedhan wara/ icke Jsa. xliij. heller gråter/ ey heller roop/ ey heller någhon werck wardher meer/ ty thet förra är framfarit/ Och then ther satt på stolen han sadhe/ Sy/ iach gör all ting ny/ Och han sadhe till migh Scriff/ Ty thenne oord äro wiss och sann.

Och han sadhe till migh/ Thet är giordt/ Jach är A och O/ begynnilsen och endalycten/ Jach skal geffua honom som törster vthaff lijffzens watns kellor förgeffues/ Then som winner han wardher thetta alt äghande/ och iach skall wara honom hans gudh/ och han skall wara migh en son/ Them reddom och wantrooghnom och grufflighom/ och mandråparom/ och bolarom/ och trullarom/ och affgudhadyrkarom/ och allom lögnactughom/ theras deel skall wara vthi then brennande syöö/ eeld och swaffuel/ hwilkit är then andre dödhen.

Och till migh kom en vthaff the siw englar som haffua siw skålar fulla medh siw yttersta plåghorna/ och han taladhe medh migh och sadhe/ Kom och iach skall wisa tigh brudhena lambsens hustru/ Och förde migh j andanom vppå itt stoort och högt berg/ och wijste migh then stora helgha stadhen Hierusalem/ nedherkommandes vthaff himmelen frå gudh/ och hadhe gudz clarheet/ Och hans liws war lika som en dyrbergxsten/ som är Jaspis cristallerat/ och han hadhe en stoor och högh mwr/ then ther tolff poorta hadhe/ och j portanar tolff englar/ och inscrifuen nampn/ hwuilken äro the tolff Jsraels söners slectes nampn/ östan til tree poortar/ nordan till tree poortar/ sunnantil tree poortar/ westantil tree poortar/ och stadzmwren hadhe tolff grundwalar/ och j them tolff nampn [ LXXIX ]aff the tolff apostlar/ och then som taladhe medh migh/ han hadhe ena gull röör/ ther han medh måla skulle stadhen och hans poortar/ och hans mwr/ och stadhen ligger fyrahörnat/ och hans långheet är så stoor som och bredheten/ och han mälte stadhen medh gulrören till tolff tusende Stadier/ och hans långheet och högheet/ och bredheet äro lika/ och han mälte hans mwr hundradhe fyratiyo fyra alna/ effter en menniskios mååt som engelen hadhe/ och mwrsens bygning war vthaff Jasper steen/ men sielffue stadhen clara gullet/ lijk widh reenlighit glaas/ och stadzmwrens grundwalar woro prydde medh all dyrabergxsten/ första grundwalen Jaspis/ then andre Saphirus/ then tridhie Calcedonius/ then fierde Smaragdus/ then femte Sardonix/ then siette Sardius/ Then siwnde Crisolitus/ then ottonde Berillus/ then niyonde Topazius/ Then tiyonde Crisoprassus/ then elloffte Hyacincthus/ then tolffte Amethystus.

Och the tolff portar woro tolff perlor hwar för sigh/ Och hwar port war vthaff ene perlo/ och stadzens gatur rena guldit såsom genomskinandes glaas/ Och iach sågh ther intit tempel vthinnan/ ty herren gudh alzwällugh är templet ther inne/ och lambet/ Och stadhen behöffuer icke sool eller måna/ ath the skola lysa ther inne/ för ty gudz clarheet vplyser honom/ och hans liws är lambet/ och hedningana som frelste Jsa. lx.wardha/ skola wandra j hans liws/ och iordhennas konnungar wardha förandes theras herligheet in vthi honom/ Och hans poortar latas intit till om daghen/ Ty ther wardher ingen natt/ ther wardher intit inkommande som besmittelighit är/ eller thet gruffueligheet gör och lögn/ vtan the som scriffne äro j lambsens lijffzbook.

Annat och tiwghonde Capitel.

OCh han wijste migh ena klara elff aff leffuandes watn/ skinandes såsom cristall/ then gick frå gudz säte och lambsens/ mitt vppå hans gatwr/ och på bådha sidhor widh elffuena stoodh liffzens trä/ bärandes tolfffål fruct/ och gaff sina fruct alla månadhe/ och löffuen aff trädh tiente till hedninganars helbrögda/ och ingen förbannelse wardher lenger/ vtan gudz säte och lambsens bliffuer ther inne/ och hans tienare wardha honom tienande/ och the skola see hans ansycte/ och hans nampn på theras andlete/ Och natt bliffuer icke meer/ och the behöffua icke liws på liwsastaka/ ey heller solenas liws/ ty herren gudh vplyser them/ och the wardha regnerande frå ewogheet till ewogheet.

Och han sadhe till migh/ Thenne oord äro wiss och sann/ och herren helghe propheters gudh han sende sin engel/ ath wisa hans tienare huadh som skee skall innan kort tijdh/ och sy iach kommer snarligha/ Salugh är then som gömer thesse books prophecies oord.

Och iach Joannes som hörde och sågh thetta/ och sedhan iach hadhe thet hördt och seedt/ föll iach nidh ath tillbedhia för engelsens föter som migh thetta wijste/ Och han sadhe till migh/ See till ath tu gör thet icke/ ty iach är thin medhtienare och thine brödhras propheternes/ och theras som göma thenne book prophecies oord/ Tilbidh gudh/ Och han sadhe till migh/ Besigla icke thenne books prophecies oord/ för ty tidhen är [ LXXIXv ]när/ Then ther skadhar han skadhe än nw/ Och then ther besölat är han besöle sigh än nw/ Och then ther rettferdugh är/ han rettferdughes än nw/ Och then häloghe han helghes än nw/ Och sy iach kommer snarligha/ och min lön medh migh/ till ath wedhergella hwariom och enom såsom hans gerning är.

Jach är A och O/ then förste och then ytterste/ begynnilsen och enden/ Salughe äro the som hålla hans bodh/ på thet ath theras mact skall wara jliffzens trä/ och ingå genom portarna in vthi stadhen/ ty vtan till bliffua hundana/ och trollare/ och oblyie/ och mandråpare/ och the som tiena affgudhom/ och alle the som elska och göra lögnena.

Jach Jesus sende min engel ath han skulle betygha idher thetta j församblingarna/ Jach är Dauidz root och art/ en clar morghonstierna/ Och anden och brudhen säya/ kom/ Och then thet hörer han säye/ Kom/ och then ther törster han komme/ och then ther will han taghe liffzens watn för intit/ Ty iach betyghar hwar och en som hörer thenne books prophecies oord/ Hoo ther legger någhot här till/ offuer honom wardher gudh leggiandes the plåghor som screffna äro j thenne book/ och om någhor förminskar thenne books prophecies oord/ honom wardher gudh borttaghandes hans deel vthwr liffzens book/ och vthwr then helgha stadhen/ och vthwr thet scriffuit är j thenne book/ Thet sägher han som witnesbyrd bär här till/ Ja/ Jach kommer snarligha Amen/ Ja/ kom herre Jesu/ Wårs herra Jesu Christi nådh ware medh idher allom/ Amen.

*

Enden på sancti Joannis oppenbarilse/ och ther medh/ på alt nyia testamentit.