Ofelias klagan

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Ofelias klagan
av Kristina Nilsson


[ 1 ]

OFELIAS KLAGAN
(COMPLAINTE d’OPHÉLIE)

ORD och MUSIK af

KRISTINA NILSSON de CASA MIRANDA

MUSIKBILAGA TILL JULSTÄMNINGS PRAKTUPPLAGA 1914


[ 2 ]OFELIAS KLAGAN
(COMPLAINTE OPHÉLIE)

ORD OCH MUSIK AF KRISTINA NILSSON DE CASA MIRANDA

I denna sång har vår stora konstnärinna gifvit uttryck åt Ofelias känslor,
då hon försmås av Hamlet — förståndets ljus är släckt, hon lutar sig fram
efter näckrosor och sjunker ned bland vågorna.


[ 3 ]


På blånande sjö, mellan bugande säf,
Ofelia längtande rodde sin båt,
och sakta steg sången från vaggande stäf
en sorgens melodi, ett hjärta i gråt.
Och sakta steg sången från vaggande stäf
en sorgens melodi, ett hjärta i gråt.

Min Hamlet, du till din Ofelia sagt:
Ack, tro på min kärlek, som helt jag dig ger!
Men vansinnet nu har dig fått i sin makt,
den ömma ed du svor du minns icke mer.
Men vansinnet nu har dig fått i sin makt,
den ömma ed du svor du minns icke mer.

Min vän, att få lida så grymt som jag gör,
det släcker mitt hopp och förkrossar min själ.
Förgäten av dig din Ofelia dör,
farväl, min Hamlet då, min lycka, farväl!
Förgäten av dig din Ofelia dör,
farväl, min Hamlet då, min lycka, farväl!

[ 4 ]