Här ur Ny Visbok af B. C., 1893, som uppger att dikten tonsatts med musik av K. Collan. Ursprungligen utgivna i Runebergs samlade skrifter, 1870.
Fåfäng önskan
Otaliga vågor vandra
På hafvets glänsande ban.
O, vore jag bland de andra
En bölja i ocean,
Så liknöjd djupt i mitt sinne,
Så sorglöst kylig och klar,
Så utan ett enda minne
Från flydda, sällare dar!
Dock, skulle en våg jag vara,
Den samme jag vore väl då.
Här går jag ju bland en skara
Af svala vågor också.
De skämta med fröjd och med smärta,
På lek de tåras och le,
Blott jag har mitt brinnande hjärta —
O, vore jag utan som de!
