3. Piratpartiets uppgift och grundsatser

Piratpartiet vill slå vakt om de fantastiska möjligheter som modern informationsteknik öppnar för människor att förbättra sina liv, och kämpa mot alla förslag som hotar frihet och integriteten i både den elektroniska och fysiska världen. I det arbetet vägleds partiet av följande grundläggande principer:

[ 14 ]

3.1 Alla människor har samma rättigheter

Piratpartiet tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, handikapp, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin.

Piratpartiet tror på mångfald och inkludering. Alla vi människor mår bra av att så många människor som möjligt, med olika erfarenheter och tankar, är med och bygger det samhälle vi lever i.

[ 15 ]

3.2 Demokrati förutsätter fri, oövervakad kommunikation

Alla människor ska ha samma rätt att påverka samhället. Piratpartiet vill värna och stärka demokratins fundament: likhet inför lagen, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, rätten att uttrycka sin åsikt anonymt och fria allmänna val med valhemlighet till samhällets beslutande organ.

Politiska beslut måste fattas på den nivå de hör hemma, så att besluten fattas så nära de män niskor som berörs som möjligt. Makten ska ligga hos de valda politikerna, inte hos tjänstemän. Beslutsfattande måste präglas av tillgänglighet, öppenhet och transparens och vara möjligt att granska utifrån. Alla måste ha rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier. Dessa principer måste bevakas på alla nivåer (kommun, landsting, stat, samt mellan och överstatliga samarbeten) och innebär särskilda utmaningar för politiken på EUnivå.

Alla måste ha möjlighet att fritt skaffa informa tion i samhällsfrågor, och att göra sin röst hörd i samhällsdebatten. Yttrandefriheten är därför en omistlig del av demokratin, liksom att männis kors kommunikation med andra människor är fri och utan övervakning.

Till yttrandefriheten hör självklart rätten att uttrycka sig anonymt. Ingen ska exkluderas ur det demokratiska samtalet för att han eller hon är rädd för olika former av repressalier. För att bygga ett gott samhälle behöver vi inte bara höra väletablerade normsvenskars åsikter. En 15årig bög från Sveg, en gömd papperslös flykting, en 50årig gruvarbetare i Kiruna, en lattemamma på Söder, en student i Lund eller en pensionär i Göteborg har allra minst en sak gemensamt. Samhället behöver just deras tankar och åsikter för att utvecklas och förbättras.

[ 16 ]

3.3 Alla människor har rätt till personlig integritet och privatliv

Alla människor har en grundläggande rätt att själva bestämma vilka delar av sina privatliv de vill lämna ut till andra, och vilka de vill hålla för sig själva. Respekt för alla människors personliga integritet är nödvändig för att människor ska vara trygga, våga ta initiativ och säga vad de tycker. Intrång i privatlivet och övervakning ska därför bara få förekomma efter individuell prövning vid misstanke om grova brott.

Människor lever sina liv i olika miljöer, men alla har samma rätt att slippa övervakning oavsett om man skickar ett brev via posten eller som ett mejl, om man skvallrar över ett cafébord eller på en chattsajt, om man talar i fast telefon eller i mobiltelefon. Ingen åtskillnad ska därför göras mellan övervakning av elektronisk och annan kommunikation.

Den personliga integriteten och privatlivet måste värnas genom livets alla skeenden, från barn domsårens dagis och skola över vuxenliv med ar bete och kärlek, till seniortillvarons ökade behov av vård och omsorg.

[ 17 ]

3.4 Kunskap tillhör oss alla

Den kunskap vi har idag har uppkommit genom en lång rad insikter, erfarenheter, upptäckter och experiment, gjorda under hela mänsklighe tens historia av ett oräkneligt antal människor. Kunskap är därför inget som kan ägas av en per son eller en grupp. Kunskap är mänsklighetens gemensamma källa, och borde därför vara fri och tillgänglig för alla att att ösa ur.

Immaterialrätt strider mot principen om infor mationens och kunskapens frihet, och kan bara accepteras i de enskilda fall där den har väldoku menterade positiva effekter. Stater och offentliga organ måste se till att den kunskap de besitter och utvecklar görs så tillgänglig som möjligt, exem pelvis genom att museers, arkivs och biblioteks samlingar digitaliseras och öppnas, och insam lad statistik enkelt kan laddas ner och bearbetas vidare. Resultat från forskning och verk som helt eller delvis finansierats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga via nätet och andra tillämp liga forum.

Fri och tillgänglig kunskap öppnar nya möjlig heter för skola och utbildning. Piratpartiet anser att all utbildning måste förbereda barn, ungdomaroch vuxna för att möta och utnyttja den informa tionsväv som idag genomsyrar samhället även utanför skolan. Undervisningen måste präglas av mångfald och upptäckarlust. En människa som lär sig att söka och tycka om kunskap kommer alltid att fortsätta att leta kunskap och på så sätt göra sitt eget och andras liv rikare.

[ 18 ]

3.5 Kulturen berikar våra liv och ska vara så tillgänglig som möjligt.

Kulturen berikar våra liv och är en viktig del av ett samhälle som är sunt och roligt att leva i. Piratpartiet anser därför att det är viktigt att så många människor som möjligt får tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.

Människor har alltid skapat och delat kultur mellan sig. Genom den nya teknikens fantas tiska möjligheter kan vi i dag kopiera och dela mer kultur med varandra än någonsin tidigare. Samhället tjänar på att inte låta ungdomar gå ut i vuxenlivet med stora skulder. Piratpartiet anser att all kulturdelning för privat bruk och i icke kommersiellt syfte alltid ska vara laglig.

Kulturdelning stimulerar både produktion och försäljning av kultur. Därför finns ingen anled ning att genom lag eller tekniska medel begränsa människors möjlighet att dela kultur mellan sig. Piratpartiet vill reformera upphovsrätten så att den bättre tjänar både kulturskapare och kultur konsumenter i den nya tidens kulturlandskap.

Piratpartiet tror att ett samhälle där kultur fritt får delas mellan människor i ickekommersiellt syfte gynnar hela samhället. Vi anser att det är bättre att uppmuntra kulturskapare att använda sig av de nya möjligheterna, än att gå upphovsrättsindu strin till mötes och tvinga kvar dem i ett föråldrat system. Det skulle inte bara gynna kulturskapar na, utan även kulturkonsumenterna som skulle få tillgång till ett betydligt bredare kulturellt utbud.

← 2. Starka krafter vill lägga hinder för utvecklingen

Upp till början av sidan.