Regeringsförklaringen 18 oktober 1978

Regeringsförklaringen 18 oktober 1978.

Regeringsförklaringen lästes upp av statsminister Ola Ullsten inför Sveriges riksdag den 18 oktober 1978, och markerade tillträdet av Regeringen Ullsten.

Herr talman! Enligt regeringsformens föreskrifter får jag för riksdagen anmäla de statsråd som jag utsett alt tillsammans med mig ingå i regeringen.

Statsråd och chef för justitiedepartementet är Sven Romanus.

Statsråd och chef för utrikesdepartementet är Hans Blix.

Statsråd och chef för försvarsdepartementet är Lars De Geer.

Statsråd och chef för socialdepartementet är Gabriel Romanus.

Statsråd och chef för kommunikationsdepartementet är Anitha Bondestam.

Statsråd och chef för ekonomi- och budgetdepartementen är Ingemar Mundebo.

Statsråd och chef för utbildningsdepartementet är Jan-Erik Wikström.

Statsråd och chef för jordbruksdepartementet är Eric Enlund.

Statsråd och chef för handelsdepartementet är Hadar Cars.

Statsråd och chef för arbetsmarknadsdepartementet är Rolf Wirtén.

Statsråd och chef för bostadsdepartementet är Birgit Friggebo.

Statsråd och chef för industridepartementet är Erik Huss.

Statsråd och chef för kommundepartementet är Bertil Hansson.

Statsråd är

Birgit Rodhe

Marianne Wahlberg

Hedda Lindahl

Eva Winther

Carl Tham.

I anslutning till denna anmälan vill jag ge riksdagen till känna följande:

Sverige är för de flesta ett bra samhälle alt leva i. I fred och frihet har vi kunnat skapa välstånd och trygghet. Människor har större möjligheter än i någon annan tid och kanske något annat land. Ett stort utrymme för personliga initiativ och önskemål förenas med en stark strävan till solidaritet med dem som behöver vår gemensamma omsorg.

Ändå brottas del svenska samhället fortfarande med många svårigheter. Några av våra främsta industrigrenar har under senare år mött en hårdnande konkurrens. Även om en märkbar förbättring skett i vår ekonomi sviktar ännu sysselsättningen på många håll. Det finns stora brister på det sociala området och inom utbildningen. Vi har ännu inte hunnit bygga ut en tillfredsställande barnomsorg och vi förmår inte ge all den vård som våra gamla och sjuka behöver. Vi har lång väg att gå innan jämställdheten mellan män och kvinnor är förverkligad, både i hemmen och ute i arbetslivet. Varje dag påminns vi om att Sverige på många sätt är ett ofullkomligt samhälle.

Riksdag och regering kan inte lösa alla dessa problem. Men vi kan verka för att ge människor bättre villkor och större möjligheter. Vi kan arbeta för att stärka den svenska ekonomin och trygga en hög sysselsättning.

Den nya regeringen grundar sitt arbete på de socialliberala idéer som folkpartiet länge verkat för i riksdagen och i den trepartiregering som bildades 1976. För att regeringens förslag skall kunna förverkligas måste de finna stöd hos en majoritet i riksdagen. Vi kommer att söka bredaste möjliga förankring för vår politik.

Bakom vårt arbete ligger strävan att bygga samhället på människors initiativ, ansvar och idealitet. Marknadsekonomi och mångfald skall förenas med social omsorg och rättvisa.

Den sociala marknadshushållningen skall förstärkas genom åtgärder som ökar konkurrensen och motverkar maktkoncentration. I ett generöst före­tagsklimat kan mindre och medelstora förelag ge viktiga bidrag till utveck­lingskraften i hela ekonomin.

Regeringen skall motverka byråkratisering och arbeta för närdemokrati. Besluten bör fattas närmare de människor som berörs av dem.

Vi fortsätter den kultur- och mediepolitik som innebär att många röster kan komma till tals. Ett kulturliv med bredd och kvalitet är ett omistligt inslag i ett gott samhälle och ger människor en rikare tillvaro.

Ett ökat stöd bör ges till forskning och utveckling. Det har stor betydelse för framåtskridandet och för vitaliteten i samhället. Arbetet för en bättre skola skall gå vidare.

Fri- och rättigheterna bör ges ett ännu starkare skydd.

Genom en medveten datapolitik vill vi möta datoriseringens risker och även utnyttja datorerna till all göra arbetet intressantare och administrationen känsligare för den enskildes synpunkter och behov.

Solidariteten kräver stora insatser för att i första hand skydda de sämst ställda.

Människors vilja till arbete är ett lands främsta tillgång. Regeringen ser det som en huvuduppgift att bekämpa arbetslöshet.

Vi vill föra vidare förnyelsen av arbetslivet under stor öppenhet för erfarenheter och synpunkter från arbetsmarknadens organisationer. Under bred enighet har införts nya lagar för ett mänskligare arbetsliv. Människor skall få större utrymme för sina egna önskemål, få mer att säga till om i sin arbetsvardag och kunna känna mer av gemenskap och arbetsglädje. Nu gäller det att steg för steg förvandla dessa tankar från paragrafer till praktisk verklighet.

De äldre som vill och kan bör få större möjlighet att göra en insats i arbetslivet och i samhället i övrigt.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en central utgångspunkt för regeringens politik. I allt samhällsarbete måste finnas med en strävan efter jämställdhet. Kvinnor och män skall ha lika möjligheter och samma ansvar.

Vi vill fortsätta arbetet för en mänskligare vård. Öppenvården bör organiseras som ett system med husläkare. Långtidsvården behöver ökade resurser för att kunna svara mot grundläggande mänskliga anspråk.

Invandrarna är en tillgång för värt land. De har rätt att få sin fulla del i den välfärd de är med och skapar. Stora insatser måste göras för att motverka sociala klyftor och spänningar mellan invandrare och svenskar.

Den svenska utrikespolitiken ligger fast. Vår neutralitetspolitik måste förenas med eu aktivt arbete för frihet och rättvisa i världen. Vårt bistånd till u-länderna skall öka och en medveten u-landspolitik formas.

Vårt ansvar inför framtiden kräver sträng hushållning med naturtillgång­arna. Tekniken måste anpassas till kraven på god miljö och ett samhälle i ekologisk balans.

Energipolitiken skall inriktas på att tillgodose behovet av energi, åstad­komma en effektivare hushållning med energi, utveckla nya förnyelsebara energikällor, minska Sveriges stora oljeberoende och ge handlingsfrihet för framtiden. Regeringen avser att bedriva en energipolitik som kan få bred uppslutning i riksdagen och bland svenska folket. Regeringen kommer att verka för skärpta krav på säkerhet för olika energislag. Regeringen ser som en av sina viktigaste uppgifter att öka tryggheten och säkerheten i vår energiförsörjning. Den oro som vi människor känner inför riskerna med kärnkraft och andra energislag bör vi ta som en allvarlig uppfordran till att skapa största möjliga trygghet.

En stark ekonomi ger de grundläggande förutsättningarna för att vi skall kunna förverkliga en målmedveten reformpolitik samt trygga sysselsättning och framsteg. Den svenska ekonomin är nu på uppgång. Det är en central uppgift att fullfölja arbetet på att skapa balans i samhällsekonomin och stärka Sveriges ställning som industrination i främsta ledet. Vi bör sträva efter att fullt utnyttja landets produktionsförmåga. Inflationen skall bekämpas. Investeringarna för framtiden måste komma i gång. Stora näringspolitiska insatser är nödvändiga. Riktlinjer för den framtida sysselsättningen, närings- och regionalpolitiken skall utarbetas. Vårt skattesystem skall reformeras och marginalskatten sänkas i breda inkomstskikt.

I nuvarande parlamentariska läge, där regeringen saknar egen riksdagsma­joritet, finns särskilda risker för all budgetbehandlingen i riksdagen kan komma all präglas av all partierna för fram reformförslag som i sig är angelägna men som sammantagna är alltför kostnadskrävande. Regeringen vill därför understryka all regering och riksdag tillsammans måste se till att den kommande budgetbehandlingen präglas av ansvar för landets eko­nomi.

På de grunder jag har angett skall regeringen sträva efter samförståndslösningar i hela folkets intresse. Regering och riksdag måste ta sitt gemensamma ansvar för landet, genom ett nära och förtroendefullt samarbete.