Det talas åtskilligt om deras återkomst som för Religionens skull flytt uthur landet; somlige säya at de fuller skola få lof at komma in igen men at de skola afsäya sig först deras Religion; andra mena, at man lärer släppa in dem, men förbiuda dem, offentligen at hålla deras Gudztienst. De förminskas myckit, och hafwer man förmärckt, at uti Staden Strasburg, som för 15 a 16 åhr sedan mäst war af protestantiske Borgare bebygdt, de så aftagit, at de Catholiske nu äre dersammastädes 800 Familier starckare än de Evangeliske.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 17 Januarii 1698.
Colln den 22 Decemb.
De Evangeliske Borgarne i Strasburg skattas till 19000 Siälar, de hafwa fått god Förtröstning ifrån Franske Hofwet, at dem skall tillåtas uti Staden at förblifwa, och där niuta deras frije Religions Öfning.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 28 Februarii 1698.
Strasburg den 30 Januarij
Borgarne här i Staden försäkras fuller dageligen, at dem uti Religions wäsendet intet skall skee något Intrång ; men så wil man doch intet giöra sig säker, utan sällia de Lutherske deras faste Egendom åt de Påfwiske för mycket lindrigt Prijs, på det de så mycket snarare måge kunna sig här ifrån begifwa, om Nöden skulle påträngia.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 21 Martii 1698.
Strasburg den 18 Febr.
Borgerskapet här i Staden hafwer af Marquisen Uxelles bekommit bättre Swar än man förmodat i det han låtit kalla till sig en Prästeman, och genom honom gifwit tilkiänna, det han åstundade at weta, hwarföre Borgerskapet hade så slätt förtroende till Hans May:t och begifwa sig där ifrån Orten, och som Orsaken ( hwilken han förut kunde gissa ) berättades, hafwer han försäkrat, att dem uti deras Religion intet hinder eller Afbräck skulle skee, utan wille Konungen dem wid deras Religion förblifwa låta.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 23 Maji 1698.
Strassburg den 29 April
I förgårs ankom till Magistraten ett Bref ifrån Kon. i Frank. Estatz Råd Barbesieux hwaruti förmäles, at Konungen sig mycket undrade, det så månge och de förmögneste Borgarne reeste ifrån Strasburg, hwarföre ok Konungen låtit till Magistraten afgå ett mycket nådigt Breff, hwaruti H. May:t lofwar, at Borgerskapet i anseende till deras Religion ey skola anfächtas, och at H. M:t å nyo will confirmera de Capitulationerne som man wid Stadzens Öfwergång ingått hafwer, hwilket Bref här uti alle Gillen är upläst, på det Borgerskapet må hafwa kundskap derom.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 6 Junij 1698.
Strasburg den 13 May
Marquisen Barbesieux har fuller å Konungens i Frankrijke Wägnar tillskrifwit Gen. Gouverneuren d' Uxelles det han skulle försäkra, at Hans M:tz Intention intet wore, at beswära Inbyggiarne med något, som intet wore den slutne Capitulationen lijkmätigt, hwilket Breff och blifwit upläst och i trycket är utgångit ; men som uti samma Bref och så förwägrasden slutne Capitulationen at renovera, så sökia de Evangeliske Familierne, som äre aff Medel, Utwägar at komma derifrån, och sättia sig annorstädes; men torde doch der innan mycket hindras.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 24 Octob. 1698.
Strasburg den 2 Octob.
Mycket förnähmt Folk af den Lutherske Religionen begifwa sig härifrån till andra Orter, men måste i proportion, som de äre förmögna till, lembna en stor Deel af deras Egendom i Sticket.
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender Af den 30 Januarii, 1699.
Franckfurt den 5. Januarij
Ifrån Strasburg förnimmes, at Konungens i Franckrijke nye Placat, huru med dem som blifwit twungne at antaga den Rom. Cathol. Lähran, förfahras skal, förorsakar här hos en och stort efftertänckiande, och bringar det månge på den tanckan igen, at nedsättia sig på andra Orter.
