Sång för Elfsborgs regementes jägare (Sommelius)
| ← För Elfsborgs regementes lifkompani |
|
Hussaren Riego → |
Sång för Elfsborgs regementes jägare.
Blott äran och kriget
jägarens lust!
Han älskar enviget
Och farornas must.
Helst bringa mot bringa
Och klinga mot klinga,
Han fäktar i skog och på klippiga ön;
Och dör han, så dör han en hjeltedöd skön.
Vårt Götha vi hägna
Med härdade spjut;
Vi fienden fägna
Med kulor och krut.
Vi värna vår ära;
Vår trohet vi svära
En segersäll konung, vårt fjällrika land,
Hvar gullockig tärna med hjerta i brand.
Vi jättarna sträcka
Från folarna ned
Och vingarna stäcka
På örnarna med.
Den kedja, vi knyta,
Ej åskviggar bryta,
Ty utaf en skarpskytt, så eldig och fri,
Består ju hvarendaste länk deruti!
Vi jaga, som vindar
En ilande sky,
De flämtande hindar,
Som fly för vårt bly.
Valkyrior ljunga
På molnvagnar tunga
Och mana till offer åt Oden med magt,
Till riddarebragder och menniskojagt.
Du blåögda flicka,
Som lifvar vårt mod!
Din välgång vi dricka
I ovänners blod!
Ty du skall idrotten
Belöna och skotten !
I sällskap med döden helst kärleken går;
Och deras förbund räckt i tusende år.
Hel, segrarnas fader!
Carl Johan, dig hel!
Hel, ärriga rader
Af krigsmän, er hel!
Åt Oscar vi unga
Vår segersång sjunga.
När han går i spetsen, i jägarnes led,
De trotsiga gamar ej våga slå ned.