SOU 1963:36/Inledning
| ← Skrivelse till Herr Statsrådet |
|
I avd. Malminventeringen → |
Utredningens direktiv har intagits i statsrådsprotokollet den 30 juni 1960. Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anförde följande.
I skrivelse den 30 april 1960 har länsstyrelsen i Norrbottens län hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt särskilda sakkunniga att skyndsamt utreda de i samband med en allmän järnmalmsinventering i Norrbotten sammanhängande frågorna samt att framlägga de förslag, utredningen kan föranleda. Som motivering anföres i huvudsak följande.
Norrbotten har rika, i betydande utsträckning ännu outnyttjade naturtillgångar av malm, skog och vattenkraft liksom ett jordbruk. vars avkastning mångenstädes är överraskande god. Samtidigt finns inom länet ett växande överskott av arbetskraft. Omfattningen av det kapital, som hittills tillförts Norrbotten, står emellertid icke i proportion till länets potentiella resurser i form av naturtillgångar och mänsklig arbetskraft. Arbetsmarknadssituationen i Norrbotten har härigenom kommit att präglas av en i förhållande till arbetskraftstillgången underdimensionerad produktionsapparat.
För att möjliggöra ett rationellt utnyttjande av länets arbetskraftsresurser och naturtillgångar i syfte att vidareutveckla dess näringsliv och skapa varaktiga försörjningsmöjligheter för länets befolkning fordras en långsiktsplan. En dylik plan, kallad Norrbottenplanen. utarbetas för närvarande successivt inom länsstyrelsen med biträde av särskilda sakkunniga och expertorgan. Därvid behandlas bland annat vägförhållandena inom länet liksom frågan om ett effektivt tillvaratagande av existerande virkesöverskott.
Såsom ett nytt och viktigt led i Norrbottenplanen bör ingå en inventering av de norrbottniska järnmalmerna. Länsstyrelsen räknar nämligen med att därest stålproduktionen och malmförbrukningen i Europa utvecklas enligt prognoser. framlagda av olika europeiska samarbetsorgan, kan malmbrytningen i Norrbotten på längre sikt ökas avsevärt. För att få en säker grundval för utbyggnaden är det emellertid nödvändigt. att en allmän inventering av järnmalmsreserverna kommer till stånd och i anslutning därtill en mångsidig utredning av de i sammanhang med malmexploateringens framtida utveckling uppkommande problemen.
Hittills gjorda utredningar om ett effektivt tillvaratagande av Norrbottens naturtillgångar har i allmänhet igångsatts på lokalt initiativ och utförts i länets regi, även om staten som regel lämnat sin ekonomiska medverkan. För egen del finner jag det också naturligt att de förberedande undersökningarna i olika för länets näringsliv betydelsefulla frågor handhas i den ordning. som exempelvis nu sker inom ramen för den pågående Norrbottensplanen. När det gäller den måhända största av Norrbottens naturtillgångar, järnmalmen, är jag emellertid medveten om svårigheterna att genom utredningsarbete på länsplanet åstadkomma en samlad översikt. Det räcker här inte bara att skaffa ökad kännedom om malmreservernas läge och storlek. Malmexploateringens framtida lokalisering och omfattning påverkar, ofta på ett avgörande sätt, samhällsbildning och sysselsättning i de berörda länsdelarna. Exempelvis kan malmexploatering inom nya trakter medföra stora förskjutningar i bebyggelsestrukturen. Investeringar i nya och bestående samhällen bör ske under hänsynstagande härtill. Uppkomsten av nya eller utbyggnad av befintliga gruvsamhällen ökar vidare avsättningsmöjligheterna för jordbruksprodukter och påverkar därigenom jordbrukets utveckling och inriktning. Motsvarande synpunkter kan anläggas på lokaliseringen och inriktningen av småindustri och hantverk i dess egenskap av serviceorgan för den egentliga storindustrin. En annan faktor är behovet av samordning mellan malmbrytningen och skogsbruket i avseende på transportvägar och arbetskraftsbehov.
Ur dessa synpunkter har jag förståelse för det av länsstyrelsen framförda önskemålet att särskilda sakkunniga skall få i uppdrag att utreda de olika frågorna i samband med en allmän järnmalmsinventering inom Norrbotten: län och är beredd medverka till att en dylik utredning kommer till stånd.
Utredningen skall självfallet i sitt arbete nära samråda med den pågående länsstyrelseutredningen och i första hand behandla de med en allmän järnmalmsinventering och med en förväntad ökad malmutvinning inom länet sammanhängande frågorna. Samtidigt bör emellertid utredningen vara oförhindrad att ta upp angränsande, för näringslivet och för den arbetande befolkningen i Norrbotten betydelsefulla frågeställningar. vilka utredningen i samförstånd med dem som nu arbetar med Norrbottenplanen. finner lämpligt att infoga i programmet.
Länsstyrelsens i Norrbottens län skrivelse den 10 april 1960 har bifogats detta betänkande som Bilaga 1.
I enlighet med direktiven har utredningen inriktat sig på att undersöka behovet av en ökad kännedom om järnmalmstillgångarna i Norrbotten samt att framlägga allmänna riktlinjer för en inventering av dessa naturtillgångar. I samband härmed har utredningen behandlat de organisatoriska förutsättningarna för en inventering och upprättat kalkyler angående kostnaderna.
Sedan utredningen under sitt arbete tidigt blivit övertygad om vikten av att en sådan inventering påbörjas snarast möjligt, har utredningen i framställning den 21 augusti 1961 föreslagit att medel skulle ställas till förfogande under budgetåret 1962/63 för påbörjande av en järnmalmsinventering i Norrbotten. Detta förslag har godtagits av statsmakterna.[1]
I anslutning till det förslag som utredningen framlägger rörande en allmän järnmalmsinventering har utredningen granskat innehållet i nu gällande gruvrättsliga regler och i samband därmed undersökt möjligheterna att genom olika lagstiftningsåtgärder få till stånd en sådan ordning, att hinder av rättslig beskaffenhet icke äventyrar ett rationellt tillgodogörande av undersökningsresultaten. Med särskild tanke på förhållandena i Norrbotten har utredningen i anslutning därtill tagit upp frågan om införande av särskilda lagregler i syfte att underlätta en strukturrationalisering inom gruvnäringen samt skapa förutsättningar för gruvdrift, som må anses önskvärd från samhälleliga synpunkter.
I ett inledande skede har utredningen låtit verkställa en förberedande undersökning angående förutsättningarna för vissa organisatoriska omläggningar av dan statliga verksamheten inom hithörande område. Utredningen är medveten om att resultaten av den föreslagna järnmalmsinventeringen kan nödvändiggöra bl. a. förbättrade resurser för handläggning av frågor sammanhängande med ett planmâssigt utnyttjande av gjorda fynd. Utredningen, som icke funnit tillräcklig anledning föreligga att nu framlägga några reformförslag härutinnan, förutsätter att denna fråga uppmärksammas i annat sammanhang.
I efterföljande delar av detta betänkande upptager utredningen under en första avdelning frågan om en allmän järnmalmsinventering i Norrbottens län. I en andra avdelning behandlas de gruvrättsliga frågorna. Av utredningen upprättade lagutkast är intagna i slutet av betänkandet.
- ↑ Prop. 1962:1 (bil. 12 p. 25 och 26); SU 10 (p. 24 och 25); rskr 10.