Samlade sånger och visor/2/Nordynglingen till Sydflickan
| ← Löjtnanter borde aldrig finnas till |
|
Vänskapen → |
Nordynglingen till Sydflickan.
Kom, flicka, och bebo med mig
Mitt tjäll i norden gömdt!
En tro så ren jag lofyar dig,
Ett hjerta godt och ömt.
Det tjället står bland gran och fur
Vid mörkblå spegelvik,
Mot stormen skyddar fjellets mur,
En forntidskämpe lik.
Tro ej hvad lögnen sprider ut,
Tro ej dess falska ord:
Att rosor finnas söderut,
Men björnar blott i nord.
Mitt hemlands berg sig spegla der
I forsens silfverfall,
Och våren är mer skön än här,
Fast vintern mera kall.
Såg du mitt land i sommargrönt,
Der elfvens silfver rann,
Du tänkte: drömmen skapar skönt.
Mer skönt ej skapar han.
Såg du mitt land i vinterskrud
En stilla norrskensqväll,
Du tänkte dig en kungabrud
Inunder gyllne pell.
Skryt, söder! med din sång, din ros
Och drufvor, bäst du vill —
Jag byter mot din aprikos
Ej bort min vakas drill.
Så kär har solen nordens land,
När söderns land han glömt.
Att, natten om, vid skogens rand
Häns öga vakar ömt.
Kom, flicka! och bebo med mig
Min dal med frid uti:
Min lutas klang skall roa dig,
Du sjelf min sångmö bli.
Der sjunga vi i stjernprydd nord
När sol går upp, går ner:
Ej bättre sällhet ger vår jord,
Än trogen kärlek ger.
