Hoppa till innehållet

Sida:Öst-Asien i våra dagar Japan och Korea.djvu/21

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

13

får ingen födas eller dö på denna heliga ö. händelser, skickas vederbörande öfver till fastlandet. Alltför fort gingo för oss passagerare dagen och natten, och följande morgon sågo vi med beklagande målet för vår resa, den hvita staden Kobe dyka upp vid horisonten. globetrottern tillfälle att på japanska ángare fara till inlandssjöns öar och stanna där längre tid. Dessa ångare äro visserligen icke af europeiskt slag. Endast skrofvet och maskinerna äro europeiska, allt öfrigt är japanskt; den resande måste nöja sig med den ganska torftiga japanska kosten, och då han vill gå in i sin hytt, måste han först befria sig från sina skodon, alldeles som om han be- sökte ett japanskt hem. Men hur gärna offrar man ej sin invanda bekvämlighet för att besöka denna östasiatiska Lago Maggiore och framlefva några veckor af ostörd lycka i denna jordens mest hän- förande övärld! Ehuru Kobe näst Yokohama är mikadorikets största och mest besökta hafshamn och äfven hör till dess angenämaste orter, verkade dock landstigningen här afkylande på oss, som om vi stigit ner från Olympen midt upp i det prosaiska, jäktande europeiska hvar- dagslifvet. Kobe är nämligen i själfva verket ingenting annat än ett stycke Europa flyttadt till stranden af den största Japanön Hondo. Visserligen ett vackert stycke Europa, ungefär en bit Riviera, Men- tone eller Bordighera. En vacker, bred gata med alléer och gröna gräsmattor löper omkring den alltid af hundratals ångare och segel- fartyg upplifvade bukten, åt landsidan kantad med ståtliga, bländ- hvita byggnader, i hvilkas midt det tyska konsulatets flagga vajar i svart, hvitt och rödt. Vid södra ändan af denna husrad löper en af ett fyrtorn krönt landtunga långt ut i bukten; den har bildats af slam- och stenmassor från den tidtals mycket vattenrika Minato- gawafloden, som här vid sin mynning bildar gränsen mellan Kobe och den japanska tvillingstaden Hiogo. Om en gräns mellan de bägge städerna kan man dock egentligen icke tala, ty genom sina intressen och sina affärsförbindelser äro de för längesedan förenade med hvarandra, och bägge stränderna af Minatogawafloden, som förr skilde städerna från hvarandra, äro nu förvandlade till förtjusande parkanläggningar, en omtyckt promenad för så väl européer som japaner. Kobe är ett exempel på den i sitt slag rent af amerikanskt snabba tillväxt, som äfven andra städer i Japan kunnat uppvisa sedan den stora revolutionen. Först för omkring fyrtio år sedan kom den förste europeiske kolonisten till den öde landsträckan öster om den lilla staden Hiogo, som japanerna bestämt till en europeisk koloni, och nu räkna Hiogo och Kobe tillsammans två hundra tusen invânare. Liksom Yokohama har äfven Kobe sina engelska och tyska klubbar, stora förträffliga hotell i europeisk stil och en mycket Väntar man sádana Men lyckligtvis har