och egnade sig såsom possessionat åt landthushållningen. Erhöll åtskilliga förtroendeuppdrag. Inrättade en stiftelse till nödstälda likars understöd och till de värnlösas uppfostran.» Var hög frimurare och dep. prov.-mästare i Östgöta prov.-loge 1829—43. Anj.
3394. Carl Alexander Hanqvist. F. i Västervik 1752 8⁄11; fad. köpman. Auskult. vid Sthlms rådsturätt 77; stadsnotarie 87; rådman i Sthlm 96. Led. i Akcisrätten 98. D. i Sthlm 1803 10⁄4.
3395. Daniel Johan Pfeiff. F. i Sthlm 1756 7⁄12; fad. major. Sergeant vid Östg. inf.-reg. 77; fänrik 84; löjtn. där 85, vid Stackelbergs inf.-reg. 87; kapten där 93, vid Österbottens reg. 95; afsk. 1810. D. på Gunnars i Finland 1812 3⁄2.
P. deltog i krigen 1788 samt 1808—09.
1772.
3396. Claës Ulrik Canterström. F. 1752 12⁄2; fad. Michaël, frälseinspektor i Furingstad. Auskult. i Bärgskolleg. o. i Göta hofr.; tingsnotarie i Hammarkind 80; v. hhöfd.; manufakturfiskal i Norrköping; tit. advokatfiskal. D. i Norrköping 1817 27⁄4.
3397. Johannes Rothstein. F. i Eksjö 1751 14⁄6; fad. kyrkoherde i Målilla. Prv. 76. Kollega i Vimmerby 79; hosp.- o. slottspräd. i Linköping 85; afsk. fr. hosp.-präd.-bef. 87; kyrkoherde i Vireda o. Haurida 90. D. 1809 9⁄5.
R. var 1798 enligt läkarebetyg så försvagad både till själ och kropp, att han ej var sina handlingar mäktig. Var oredig och vårdslös i sin tjänst och i iefvernet förarglig, hvarför han afsattes 1799, men benådades af Kgl. Maj:t, som mildrade straffet till 2 års suspension. Hade därefter vikarie till sin död. H.
3398. Hans Emanuel Vahlberg. F. i Skeninge 1757 26⁄3; fad. Hans, rådman o. stadsfältskär. E. kanslist i Sthlm 73. Komp.-kvartermästare vid Östg. kav.-reg. 74; kornett vid Smål. kav.-reg. 87; löjtnant 96; afsk. 1803. Landtbrukare. D. i Norrköping 1817 14⁄12.
3399. Jakob Björkegren. F. i Halna, Skarab. län, 1752 29⁄12; fad. Johan, kronofogde i Strå. Auskult. i Kommerskolleg. 78; e. o. aman. vid Kgl. biblioteket 78; aman. 84; tillika kanslist o. aman. vid Antikv.-arkivet 87; v. bibliotekarie vid Kgl. biblioteket 99; tit. kgl. bibliotekarie 1807. Sekreterare i Uppfostringssällskapet 79. Författare o. lexikograf. D. i Sthlm 1825 14⁄9.
Nitisk och samvetsgrann ämbetsman, var B. tillika en af sin tids flitigaste skriftställare. Utgaf flere årgångar af Uppfostringssällskapets allm. tidningar; omarbetade och utgaf Tunelds geografi samt den förtjänstfulla 4:e upplagan af Regnérs »Första begrepp». Bland hans egna arbeten intager Franskt-svenskt lexikon (1784—86) ett framstående rum. Anonymt bidrog han mycket »att i tidningar och tidskrifter uppehålla det lilla litterära lif, som i dessa censurens dagar hotades med fullkomlig förintelse.» Se vidare Biogr. lex.; N. fbok: Hbg.
3400. Johan Langelius. F. i Drothem 1752 1⁄6; fad. kyrkoherde [2424]. D. som stud. i Uppsala 1776 25⁄11.
Försvarade med heder och uppmuntran samma år han dog ett lärdt arbete »Om orsakerna till människokärlekens aftagande.» A.
3401. Peter Ströjner. F. 1754; fad. Michaël. inspektor i Östra Eneby. Auskult. i Göta hofr. 78, i Svea hofr. 79; v. häradshöfding. D. 1786.
3402. Johan Åstrand. F. i Skärkind 1752 27⁄4; fad. kyrkoherde i Gårdeby. Fil. doktor 76; stud. i Lund 76; prv. 79. S. m. adjunkt, slutl. anst. i S:t Olai förs. i Norrköping 84. D. 1787 8⁄3.
Enär åtskilliga satser i hans utgifna disputationer ansågos vådliga för den
