Sida:Östgötars minne.djvu/455

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
4955—4960
1823.

godsegare. Sergeant vid Andra lifgr.-reg. 23; fänrik 25; löjtn. 35; kapten 51; afsk. 69; major i armén 69; afsk. 74. D. i Vadstena 1876 128.

4955. Fredrik Vilhelm Rehbinder, frih. F. i Gryt 1811 144; fad. godsegare. Stud.-ex. 27; hofr.-ex. 31. Kammarjunkare 32; kammarherre 55. V. notarie i Svea hofr. 34; v. hhöfd. 38; häradshöfding i Hammarkind m. Stegeborgs skärgård 41, tillika i Skärkind 53. Egare af Liljestad i Skönbärga 52—57, Stafsäter i Vist 56—59, Ånväga i Skeda 56-66. D. i Söderköping 1877 139.

R. bivistade som ledamot af Ridderskapet och Adeln alla ståndsriksdagarna fr. o. m. 1840—41 t. o. m. 1862—63 och var därunder mycket använd som ledamot i utskotten samt vid 1853—54 års riksdag ordförande i allmänna besvärs- och ekonomiutskottet.

4956. Gustaf Vilhelm Kemner. F. i Skeninge 1806 52; fad. Johan, rådman. Stud. i Lund 23; fil. kand. 29; fil. doktor 29; stud. i Upps. 32; prv. 42. Kollega i Söderköping 31, i Vadstena 33, i Norrköping 43; tillika lärare vid Eberst. skolan 49; kyrkoherde i Tjällmo 49; prost 59. D. 1885 71.

God prädikant; lycklig tillfällighetsdiktare; nitisk och verksam för folkundervisningen; en utmärkt expeditionskarl. Kunnig i medicin och försedd med ett litet husapotek, lindrade han mången sjuklings plågor. Skicklig jordbrukare och nyodlare, hvarigenom hans boställe betydligt förbättrades; gjorde goda affärer och samlade år efter år allt större egodelar. Man beskylde honom, må hända ej utan skäl, för girighet samt att han i umgänget med människor alltför mycket rättade sitt bemötande efter personernas yttre vilkor. Sthr m. fl.

4957. Levin Christian Viede. F. i Locknevi 1804 1110; fad. komminister [3877]. Prv. 30. Bibliotekarie vid Linköpings stiftsbibliotek 45; tillika biskopsadjunkt 56; kyrkoherde i Västra Husby 68, i Ekebyborna o. Ask 76. D. 1882 86.

V. »var en utöfver det vanligas mått boksynt och beläst man, ett lefvande lexikon och en lefvande realencyklopedi.» I hög grad framstående och intresserad fornforskare, var han outtröttlig att samla visor, sagor o. dyl. samt att i allmänhet uppsöka och bevara våra fornminnen företrädesvis inom Östergötland; gjorde ock genealogiska samlingar. Som bibliotekarie hade han äfven att meddela undervisning vid Linköpings läroverk och var en särdeles instruktiv och välvillig lärare, ehuru han af brist på förmåga att upprätthålla ordningen under lektionerna ej uträttade på långt när allt, hvad han annars kunnat. Som präst var han icke häller på sin rätta plats. Barnafrom till sinnet, redbar i allt sitt görande, människoälskande och oegennyttigt uppoffrande samt vänligt tillmötesgående mot alla, var han som enskild person högt uppskattad, hälst som han äfven i umgängeslifvet med sitt godmodiga väsen, sin oförargliga originalitet och sitt outtömliga förråd på anekdoter alltid förstod att göra sig intressant.

4958. Fredrik Adolf Thollander. F. i Landeryd 1805 1011; fad. Sven Fredrik, löjtnant o. godsegare. Hofr.-ex. 25. Auskult. i Svea hofr. 25; v. auditör i Svea art.-reg. 28—34; auditör vid Värml. reg. 43; afsk. 56. Ombudsman vid Värml. hypot.-förening. Borgmästare i Karlstad 58. Riksdagsman i Borgarståndet 59. Egare af Lugnet invid Karlstad. D. där 1861 108.

T. »egde i sitt ljusa hufvud, sin grundliga lagkunskap och sin goda penna just de egenskaper, som pryda den offentlige mannen.» Därtill kom ett anslående och prydligt yttre i förening med ett sympatiskt väsen. — Fader till Axel Ferdinand T., justitieråd.

4959. Per Carlsson Hanner. F. i Hannäs 1801 46; fad. Carl Jonsson, bonde. Prv. 25. Komminister i S:t Johannes 45. D. i Norrköping 1862 295.

H. erhöll vid kyrkoherdeval i Ukna strax före sin död de flesta rösterna. Har från trycket utgifvit en stor mängd prädikningar.

4960. Anders Christofer Nicolai. F. i Herrestad 1803 177; fad. Anders, kronolänsman. Hofr.-ex. 27. Auskult. i Göta hofr.; registrator o. handlingsskrifvare vid Teknol. instit. 32; afsk. 39. Kamrer o. redogörare vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Söderm. län, 41. D. där 1860 303.

— 413 —