honom alla behöfliga härwapn / hwilka woro wäl giorda / samt en god häst / hwaruppå Swipdager red bort / och mot aftonen kom han af skogen til Konung Adels stad. Han ser at the lekte utan före slottet / och at Konung Adel sitter ther hos på en stor gullstol / tillika med hans Berserkar hos honom. När Swipdager kommer til planket / war borgsporten igenläst / ty thet war brukeligit at bedia om lof / när man wille rida in. Swipdager achtar thet ej stort / utan bryter strax upp porten och rider in i gården. Konungen sade: thenna mannen far wårdslöst fram / och hafwer aldrig sådant af någon tilförene warit försökt / doch kan wara / at han har något förborgat / och wårdade så intet hwad han giorde. Berserkerna sågo mycket surt ut härwid / tyckandes honom wara mächta storlåten och högfärdig. Swipdager red fram til Konungen / hälsade wäl och beskedligen / ty han kunde mycket wäl föra sina ord. Konung Adel sporde honom hwadan han wore? Han berättade om sitt och sin faders namn / tå Konungen strax igenkiände honom / och gissade thet han wore en stor kämpe och mycket hurtig man / imedlertid warade leken lika fullt / och satte Swipdager sig ned på en bänk / at beskåda honom; Berserkerna sågo honom surt an / och sade til Konungen / at the hade lust at fresta honom. Konungen swarade: mig tyckes at han lärer wäl wara man för sig / doch tycker mig wäl wara / at j försöken honom / om han är så karlwulen /
