64
gås med sådane ynkeliga och swaga män / som strax wordo trötta och förswagada / när man komme wid them. Hon swarade / at honom ej eller rådeligit wore / at länge wistas i stort sälskap bland annat folk för sin oförwägenhet skull. Förthenskull tog hon honom med sig til kulan / och wiste honom then ägendom / som hans fader honom ärnadt / ty Biörn hade utwisat hwad hwar och en äga skulle. Frode wille tå taga mera / men hon kunde thet ej åstadkomma / ty then ägendom war minst / som honom war tilämnad. Och som han ser hwarest några wapn titta fram utur berget / tog han i fästet af ett swärd / men thet satt så fast / at han på intet sätt kunde få thet löst; tå drifwer han til ett yxeskaft / men thet war ej eller lösare för honom / än thet förra: ty sade ElgFrode: kanske at then samma som thesse håfwor här nederlagt / har så ärnat at ett wapnskifte skulle skie förr andra ägodelars skifte. Han fattade tå i ett skaft / som strax wardt löst / och fölgde thermed fram ett kårt och bredt swärd / hwilket när han litet åskådat / sade han: orättrådig hafwer then warit / som har rådt om at dela thesse ägodelar / ty slog han thet med bägge händerna i berget / i mening at bryta thet i stycken / men wärjan gick in i berget så at skaftet befwade therwid utan at sielf sönderspringa: tå sade han: hwad mån blifwa ther jag framfar men sådan misshagelig hofwa och dyrbarhet; ty intet twifwel är thärpå / at thet biter på hwad som förekommer. Sedan tog han afsked af sin moder / och for bort til thess han kom til ett berg Kiölwägen benämdt / therest han blef en skogsstrykare / dräpandes folk för winst skull / och giorde han sig ther en röfware kula / lagandes ther om sig.
