Hoppa till innehållet

Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/195

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
81

utlofwade giärna sig skola efterkomma hwad Konungen befalte i thetta målet. Nu är at berätta / at Bodwar gick lönliga bort om natten / tagandes Hott med sig / som doch giorde thet helt nödigt seyandes / thetta blifwa hans wissa död. Bodwar swarade at thet wäl bättre skulle aflöpa; the gingo sedan bort från slottet / och war Hott så rädd / at Bodwar måste bära honom. När the se diuret komma / begynner Hottur ropa så högt som han kunde seyandes / at diuret lärer upswälia honom. Bodwar bad then armlingen tiga / och kastade honom ned i måsan / hwarest han låg och darrade / utan at han torde gå hem. Nu geck Bodwar emot diuret / och hände honom / at när han wille draga ut swärdet / satt thet så fast i baljan / at han ej kunde få ut thet. Bodwar eggiar eller mumlar åt swärdet med retande ord / och får så bryta slidan af thet brakade / hwar af swärdet wardt löst / och ty stöter han thet under bogen på diuret / så at thet stannade i hiertat / hwarpå diuret föll dödt neder til jorden. Sedan går han tit Hottur ligger / tager honom upp / och bär honom tit / som diuret låg dödt / men han darrade och skalf förskräckeligen. Bodwar sade: nu måste tu dricka af diurets blod / och ehuru länge Hottur war thär til tröger / tordes han doch icke neka / ty lät Bodwar honom nu dricka twå stora supar / samt äta något af hiertat; sedan tog Bodwar i

honom
X