menn fåå hafwa längtat dig. Hromunder sporde / hwad för led mann skulle dit segla? Gubben swarade / at mann må segla i rätt söder sex dagar. Hromunder tackade gubben för sin kungjörelse / gaf honom peningar och lät honom taga igen sina kör. De seglade altså dädan / alt efter som gubben hade wisat dem / och efter sex dagars frest eller förlopp / sågo de högen rätt före framstamnen.
4. Cap.
Hromunder går i högen / dräper Kongs Thrains wåle / och får där tre kåsteliga ting.
DÅ komo de wäster wid Walland / funno högen och begynte strax rifwa honom. När fyra dagar woro ledna / bruto de en glugga på högen / seende at där å en stol / sat en stor buse / blå och diger / all gullklädder / så at det skjen däraf; han wrålade högt och blåste eld. Hromunder spör då / ho wäl wille gå in i högen? och skulle den sama wälja honom tre gripar eller kåsteliga ting. Wole swarade: ingen må wilja gifwa ut sit lif för detta / och äro här nu sextijo männ / men detta troll månde wäl taga lifwet af dem alla. Hromunder sade / at Kare torde wäl detta wåga / om han wore lefwande; han hölle sig doch nu siälf för liklig at warda nedsläpt med et fäste eller rep / fast det wore bätre at nappas med åtta andra männ. Hromunder for så ned med et rep om natten / och när han kom dit / bar han samman mycket gods / och bant det i fäste endan. Thrain hade warit i forna dagar Kong öfwer Walland / och want alt med trolldom / gjörande mycket ondt af sig; och då han war så gammal / at han ej kunde strida längre / lät han sättja sig lefwande i en hög / samt därjämte mycket gods. Nu låg Hromunder hwarest et swerd hängde uppå en sylla
