hwilka förliktes wäl / och ägde söner samt döttrar tilsamans / som wida öfwergingo andra människor / warandes Konga ätter samt många kämpar af dem komna. Och lyktar nu här Sagan om Hromund Gripsson.
Til Läsaren.
TIl bestyrkande af denna Sagas trowärdighet / enär mann Auctorens underbara tilsatser å sido sätter / tjenar den berättelse / som en förnäm Herre ej längesedan har inskickat til Kongl. Riks Antiquitets Archivum. Nämliga / at på skogen Tiwen (Thiodweden) i gräntseskilnaden emellan Wästergjötland och Nerike / ej allenast en gästgifwaregård än i dag heter Ramundaboda / förmodeliga af denna wår Hromund såsom en förnäm gjäst / således kallad / sedan han efter Wänerska striden / sig en tid uppehållit hos den fattiga gubben Hagall / i des hybile eller gemena hus / som eljest i gamla språket warder Boda kallat / såsom jämwäl bemälte Ramundaboda nästan allmänt af bönderne kallas Bodarne; utan och at i sama gård et swerd har blifwit för 50. åhr sedan ur jorden uptagit / med runsk påskrift: Ramunds swerd / hwilket warit ungefär twå och en half aln långt / twå händer brett och något krokugt såsom en sabel / samt litet spetsigt åt endan; men handtaget så brett / at twå händer fått rum inom knappen och stången. Förutan detta hörer man äfwenledes / så i Wästergjötland / som annorstädes i landsorterna / en Wisa allmänt siungas om kämpen Ramund / hans swerd och stora bedrifter.