Sida:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
5

Kongen swarade wredeliga: du har litet öfwat dig i spjutslekar / och wunnit fåå hederswärk / ej eller fött något blodgirigt djur. Grymer sade: hwart skall jag då fara / Kong / til at rödfärga swerdet / på det jag må få den fagra och skjöna Frun? Kongen swarade: jag wet en hård och kjäck mann i swerdseggs brukande; han skilljer eller klyfwer skjöna skjöldar / och skiftar klara wapn / med wäna gullet gläder han männen / och idkar swersstrider. Han heter Hjalmar Harekers son / som råder öfwer Bjarmaland[1] / och wet jag ingen wänare man; han styrer et raskt mannskap / och må du strax fara til at fälla honom / frestande därmed dit pryde. Begynn altså en hård strid / och lägg honom hastigt neder på stridswallen / då skall jag gifta dig den gullsmyckada Jungfrun med nog silfwer. Och må det wäl heta et lyckprof / at fälla Kämpen Hjalmar / imedlertid skall mann hafwa Jungfrun i löndom och hänne utsmycka. Grymer geck sedan bort at besöka Jungfrun / helsade och såg på hänne kjärliga. Huru for det det / sade hon / med dit ärende hos Kongen / därom wil jag dig fråga? Hans kinder woro både röda och bleka / då han skulle berätta hänne sådant / sägjande enteliga: Kongen namngaf Hjalmar / som wore en träffelig mann / och skulle jag förr taga lifwet af honom / än jag får dig. Hon swarade med swårt mod: min fader wil hafwa dig til en fegan mann / men här har du et swerd / som kan bita på blodiga handwapn; styr det sama i strid och gif starka hugg. Han såg i swerdets egg / och har mann berättat det het Thröste; han bekom ochså af denna bruden brynjoarmar / sägjande sig således hwarken skola wika tilbaka eller ränna undan wid samankomsten med Kongsonen. Sedan besöker Grymer sin fader och sägjer; få mig skjep och drängar / ty min heder månn nu wäxa / och wil jag ej länge dröija. Fadren swarade: jag wil få dig femton skjep samt et skjönt Drakeskjep at styra; och må du siälf wälja dig de hederligaste wapn och dyraste stridsmänn.

Därefter wart Thing pålyst / och sökte många männ dit af wida bygder / fående således Grymer et gillt wal af en skjön Kämpaswit. Hwar och en war snart färdig at fölgja honom med skyndesam prydelighet / så at Kämpaheren drefs til stranden / hwilka alla

woro
  1. Detta land har fordom inbegripit norra delen af Medelpa / och södra delen af Ångermannland / hwarom bewis finnes i mina skrifter: Gotunhejm eller Nordland / samt Swea- Gjöta och Finska Landstrån eller Geographien. Se Riks Historiographi Ädle Herr Willdes Hist. Svec. Pragm. pp. 86. 143. 172.

B