Sida:2016-04-04 Ö 849-15 Beslut.pdf/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
HÖGSTA DOMSTOLENSida 5
Ö 849—15

8. Mot upphovsmannens ensamrätt står det allmänna intresset att i vissa situationer eller för vissa ändamål använda skyddade verk utan hinder av upphovsrätten (se prop. 1960:17 s. 60). I upphovsrättslagen tillgodoses detta genom de inskränkningsbestämmelser som framgår av lagens 2 kap. Bestämmelserna medger en möjlighet att förfoga över verk under särskilt angivna förutsättningar. Därutöver ger lagen andra möjligheter till nyttjande genom bestämmelserna om avtalslicens i 3 a kap.

9. I lagförarbetena har vid ett flertal tillfällen understrukits att ensamrätterna utgör förmögenhetstillgångar och att restriktivitet därför ska gälla vid införandet och tolkningen av inskränkningar i rättigheterna (se bl.a. prop. 1992/93:214 s. 41 ff. och prop. 2004/05:110 s. 83 f.). Enligt rättsfallen NJA 1986 s. 702 och NJA 1993 s. 263 är utrymmet för domstolarna att intolka andra begränsningar av ensamrätter än dem som framgår av lagen synnerligen begränsat.

Infosocdirektivet

10. Upphovsrättslagen ska tolkas mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (Infosocdirektivet). Direktivet genomfördes i Sverige år 2005. Det har till syfte att partiellt harmonisera upphovsrätten så att denna inte motverkar en handel med varor och tjänster över medlemsstaternas gränser. Nationella bestämmelser som skilde sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna behövde anpassas, medan skillnader som inte hade några negativa effekter på den inre marknaden inte behövde justeras (se skäl 7 i ingressen till direktivet, jfr EU-domstolens dom C More Entertainment C-279/13, EU:C:2015:199, punkt 29). Direktivet uppställer ett starkt skydd för upphovsrätten, framför allt i den