Sida:Alfred Jensen. Mazepa. 1909.djvu/119

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
105

diplomatiska rådighet och knappast visste ens, vad han själv ville.

Vilka voro då de villkor, på vilka Mazepa grundade avtalet med Karl XII och Stanislaw? Ett formligt dokument, som bekräftar denna traktat, finnes icke i behåll, och först några år efteråt uppgavs det, att Ukraina skulle bilda ett självständigt rike [jämte Kiev, Tjernigov och Severien] under svenske konungens protektion; Smolensk skulle tillfalla Polen, och Mazepa skulle bliva herre över vojevodskapen Polotsk och Vitebsk med furstetitel och samma rang som härtigen av Kurland. Men detta papper, som den bulgariske prästen skulle ha överbringat, fingo kosackerna aldrig se, ty Mazepa visste, att de inte skulle vilja veta av någon förlikning med eller ett vasallskap under Polen. Enligt Orliks uppgift skulle Mazepa ock, i händelse av Karl XII:s slutliga seger, ha ämnat skriva till tsaren, att Ukraina såsom ett fritt folk ville leva i ro under den svenske konungens protektion. Förmodligen hade Mazepa räknat på att Karl XII i förening med Lewenhaupt skulle tåga direkt på Moskva, Lybecker skulle samtidigt angripa Petersburg och Stanislaw jämte en svensk här under Rehnskölds befäl rycka in i Lillryssland.

Efter det krigsråd, som tsaren i april 1707 hållit i Zjolkva (där Mazepa i hemlig audiens mottog jesuiten Zalenski), hade hetmanen av någon anledning icke blivit inbjuden till tsarens taffel, vilket högeligen förtretade honom. »Om jag hade tjänat Gud så troget och nitiskt, skulle jag ha fått den största belöning. Men här på jorden – om jag ock förvandlade mig till ängel, skulle jag blott röna otack.» Han var också missbelåten med utsikten att tjäna under »bagaregesällen» Mensjikov i Volynien och hyste ett särskilt groll till den mäktige uppkomlingen, enär han å sin systerson Vojnarovskijs vägnar friat till Mensjikovs syster och först fått dennes samtycke, men sedan ett